Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Borrmaskinen på andra sidan kontorsväggen maler på och det är på gränsen till outhärdligt – det är under alla omständigheter väldigt svårt att koncentrera sig.
Denna situation har nog de flesta av oss upplevt, inget konstigt alls. Mer förvånande är kanske att buller som är så lågfrekvent – 20–200 hertz (Hz) – att våra öron knappt kan förnimma det, eller att vi knappt noterar det, kan ha samma effekt.
Det visade Johanna Bengtsson Ryberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket, i sin doktorsavhandling 2003. Enligt den störs vi mer än vi tror av de ljud vi knappt tänker på. Det kallas lågfrekvent buller, LFB, och kommer exempelvis från fläkt-, ventilations- och kylsystem, luftvärmepumpar, datorer, hissar och trafik.
Brusreducerande hörlurar ska vara det sista man tar till
Även det knappt hörbara bullret gör att vi tappar både koncentrations- och prestationsförmåga, framför allt när vi jobbar med uppgifter som kräver att vi fokuserar.
– Trafikbuller är sällan längre något större problem. Vi har blivit duktiga på att stänga ute sådana ljud, och på kontor behöver du till skillnad från när du jobbar hemma inte kunna öppna fönster. Det är ljuden inne på kontoret som är problemet.
Detta menar Johanna Bengtssson Ryberg är särskilt aktuellt med öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.
– Det räcker inte att sätta upp ljudabsorberande material om man måste öka fläktsystemets verkningsgrad för att få dräglig inomhusluft. Man måste ta ett helhetsgrepp på detta problem när man bygger om.
Och det är inte helt enkelt – lågfrekvent buller kan vara svårt att stoppa. JohannaBengtsson Ryberg exemplifierar med musik. Om du lyssnar på musik i ett rum så hör du hela spektret, från låga till höga frekvenser. Men går du utanför rummet och stänger dörren så hör du nästan bara de lågfrekventa ljuden. De tar sig igenom skydd.
Brusreducerande hörlurar?
– Arbetsmiljöverket anser att skyddsutrustning som hörlurar ska vara det sista man tar till. I första hand bör man komma åt källan och försöka minska problemet. Visst kan hörselskydd hjälpa om man till exempel sitter i ett öppet kontorslandskap, men de gör ju också att man blir avskärmad från omgivningen.
Hon vet att många påverkas mycket av LFB.
– Bullret ger vissa ökad fysiologisk stress. Troligen påverkas även sömnen negativt, men där krävs mer forskning. Och även om du uthärdar att vistas på jobbet så kan bullret göra att du känner dig jättetrött när du kommer hem, och så ska det naturligtvis inte vara.
Flera studier har visat att LFB påverkar både vår koncentrations- och inlärningsförmåga. Det kan göra att vi arbetar långsammare och gör fler misstag.
I en studie där försökspersonerna inte var medvetna om att ventilationsbullret var del av försöket jämfördes två grupper. En som arbetade i tystnad och där bullret efter 20 minuter slogs på och en som arbetade i buller och där oljudet efter 20 minuter slogs av. Därefter arbetade båda grupperna i en stunds tystnad.
De som hade bullret på redan från början hade längre svarstider. Det skulle kunna tyda på att buller försämrar inlärning. Denna grupp gjorde också ett större antal fel.
I en annan studie som Johanna Bengtsson Ryberg har gjort exponerades deltagarna för olika sorters ljud, men på precis samma ljudnivå. Då såg hon också att lågfrekvent buller både var det som störde mest och som fick försökspersonerna att arbeta långsammare och även göra fler misstag.
Forskare misstänker att LFB även skulle kunna leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, bukfetma, diabetes typ-2, mag- och tarmproblem, men även här krävs mer forskning.
Vi är också som individer olika ljudkänsliga. Man har kunnat se en förhöjd nivå av ”stresshormonet” kortisol hos ljudkänsliga personer. Och runt 65 procent av kontorsanställda upplever en lättnad när ventilationsbuller stängs av.
Så vad kan då göras åt problemet? Akustikexperter rekommenderar stabila bjälklag och att serverhallar och fläktrum ljudisoleras. Fläktar kan monteras så att de inte ger stomljud i andra delar av huset och bör framför allt inte ha för trånga kanaler. Tekniken utvecklas dock hela tiden och moderna fläktsystem är väsentligt tystare än förr.
Arbetsmiljöverket har en gratis mobilapp för den som vill mäta ljudnivån på jobbet. Resultatet blir inte lika exakt som det man får med en professionell mätare, men ger en god fingervisning. Dock kan just låga frekvenser underskattas, då mobilernas mikrofoner är anpassade för mänskliga röster.
LÄS MER
De kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket