Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba utomhus – varning för lurande faror

Coronapandemin har bevisat att det går utmärkt att jobba var som helst – även att jobba ute om vädret tillåter. Men se upp för solsting, getingstick och otäcka fästingar som kan ge både borrelia och TBE. Så här skyddar du dig!
Johanna Rovira Publicerad
Bi på blommor och ben med fästingbett
Passa dig för getingstick och fästingbett om du jobbar utomhus i sommar. Fästingar kan sprida både borrelia (bilden) och TBE. Foto: Hasse Holmberg / TT, Shutterstock

Möjligheten att sitta och jobba under en ek och insupa doften av blommor samtidigt som man fakturerar, programmerar, delegerar (eller vad man nu gör) är fenomenal. Forskning visar dessutom att det finns flera fördelar med att jobba utomhus.

Men arbetsmiljön utomhus kan medföra risker och irritationsmoment som vanliga dödliga tjänstemän hittills varit helt omedvetna om. Här kommer några tips och tankeställare för den som har möjlighet att hitta sig en arbetsplats ute i det fria.

Solsting och värmeslag

Solen kan verka lockande, men den är förrädisk på många sätt. Solsting och värmeslag, (hypertermi) kan vara livshotande. Solhatt eller parasoll är nödvändigt om inte eken ger tillräcklig skugga.

Börjar du få huvudvärk, känna dig illamående, irriterad eller yr kan det vara tecken på för mycket värme och vätskebrist. Gå in och ställ dig vid frysen eller gör något annat för att kyla ner huvudet och kroppen. Drick mycket.  

Soleksem och solbränna

Brännskador och soleksem kan komma ett tag efter att du exponerat dig för solen, i synnerhet nu under försommaren. Får du små röda kliande knottror eller blåsor har du fått soleksem.

För att lindra besvären ska du enligt 1177 kyla huden med till exempel kylbalsam och smörja in någon salva med hydrokortison.

Hudcancer

Men riskerna med att jobba i solen kan uppdagas ännu senare. Solens UV-strålning är enligt Cancerfonden den stora riskfaktorn som bidrar till att  35 000 – 40 000 personer om året drabbas av basalcellscancer, en lindrigare form av hudcancer. 4 200 personer får den allvarligare varianten malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar 7500 om året.

Fästingar – TBE och borrelia

I den svenska faunan slipper vi tack och lov utsättas för faror som exempelvis supergiftiga tjocksvansskorpionen eller attacker från den gyllenen pilgiftsgrodan, som enligt Guinness rekordbok utsöndrar ett gift som kan döda tio personer.

Däremot är det fullt möjligt att bli biten i tån av en närsynt igelkott eller bli påhoppad av glupska fästingar.

Igelkottar kan man värna sig mot genom att ha skor på fötterna men fästingar har en förmåga att hitta vägen till ett skrovmål oavsett. En del av dem bär på TBE-virus, som ger hjärnhinneinflammation om man har otur, vilket drygt 300 personer om året har, enligt  sajten fasting.nu. Det finns ingen behandling mot TBE, men däremot går det att vaccinera sig.

Mot borrelia, en annan fästingöverförd sjukdom, finns dessvärre inget vaccin, men det går att behandla. Varje år insjuknar minst 10 000 personer i borrelia. Tar man bort fästingen så snart som möjligt minskar risken för att smittas.

Getingstick

Getingar är egentligt livsfarliga bara för den som är allergisk eller överkänslig. Å andra sidan gör deras stick infernaliskt ont och är inget man vill råka ut för under en videokonferens eller annars heller. Anticimex har flera tips på hur man undviker getingstick – exempelvis genom att undvika att använda stark parfym, färgstarka kläder och att göra häftiga rörelse.

Blixtnedslag

Att dö genom att träffats av blixten är ovanligt – någon enstaka person varje år dör av blixtnedslag. Vanligare är det att man skadar sig när blixten slår ner i ett något annat först, som sedan sprider sig och passerar den drabbade. Men normalt funtade utomhusjobbande personer brukar märka när oväder är på intågande och gå inomhus, vilket också är vad krisinformation.se rekommenderar.

Sajten varnar också för att golfklubbor, metspön och flygande drake kan funka som åskledare och därför bör undvikas vid oväder.

Gör din egen getingfälla:

1. Skär av överdelen på en PET-flaska.

2. Häll i saft, öl eller sirap i underdelen + en skvätt diskmedel.

3. Sätt toppen, med avskruvad kork, i underdelen.

4. Placera fällan en bit bort från din utearbetsplats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Jobbet med spöken runt hörnet

Klockor som oförklarligt ger ifrån sig ljud. Saker som flyttar sig. Hörbara steg från den tomma övervåningen. Det finns anställda på Långholmens hotell och restaurang – ett tidigare fängelse – som inte vill åka upp på vinden ensamma.
Petra Rendik Publicerad 31 oktober 2025, kl 06:01
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Övernaturliga upplevelser på Långholmen – eller helt rationella förklaringar?
Spöken på jobbet - eller inte? Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg på Långholmens hotell - ett tidigare fängelse där det sägs spöka - kan berätta många underhållande historier om kusliga händelser. Foto: Joachim Stokstad/G. Fredriksson.

I dagsljus känns Långholmens hotell och restaurang som en skön oas bara några hundra meter från den hårt trafikerade Västerbron i Stockholm. Men när mörkret faller så känns platsen inte lika inbjudande, särskilt inte om man känner till Långholmens historia.

Här finns det gamla spinnhuset som en gång var en straffinrättning för fattiga kvinnor och från början på 1800-talet byggdes fängelseverksamheten ut, för att upphöra först 1975. 

Sista dödsstraffet november 1910

Det var också här den sista avrättningen i landet ägde rum, när rånmördaren Johan Ander avrättades med giljotin den 23 november 1910.

Det finns nog mycket ångest och sorg i väggarna. Har man lite livlig fantasi och är mörkrädd… jag vill i alla fall ha sällskap när jag rör mig på vissa platser här … Håret i nacken krusar sig ibland, säger Chris Stenberg, arrangemangschef på Långholmens hotell.

Tror egentligen inte på spöken

Bland de anställda på hotellet har tre läger utkristalliserat sig när det kommer till hur man ställer sig till övernaturliga fenomen, berättar Chris Stenberg: hon själv tillhör de som egentligen inte tror på spöken men inte är lika tvärsäkra på sin sak sen man började arbeta på hotellet.

Det finns de som inte tror alls, och så gänget som inte tycker det är så konstigt att osaliga andar vandrar mitt bland oss.

Victoria Ingasdotter, som jobbar med konferenser på hotellet, tillhör den senare kategorin. Men det betyder inte att hon skyller på spöken så fort hon hör konstiga ljud från källaren.

Jag har upplevt saker som är svåra att förklara

Jag försöker ju hitta rationella förklaringar såklart, men jag har upplevt saker som är svåra att förklara, säger hon.

Hon känner mest harmoni på sin arbetsplats, men när hon släcker lamporna då kommer rysningar och en känsla av att inte vara ensam. Särskilt när hon rör sig i de äldsta delarna av huset, som festvåningen och vinden, som ligger vägg i vägg med spinnhuset. 

Till förrådet på vinden kommer man numera med hiss och dit är det många som inte vill åka upp utan sällskap. När dörrarna öppnas på plan tre kan Victoria inte förmå sig att kliva ut ur hissen.

Jag kommer inte ut, det går bara inte! Det är som en osynlig vägg framför mig. ”Skärp dig Victoria”, säger jag till mig själv, men det är bara att åka ner och be någon åka med upp igen, säger hon.

Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg.
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Foto: Joachim Stokstad.

Diskaren såg att mannen saknade ben

En gemensam upplevelse som flera delar är mysteriet med tidtagaruren som ligger i ett rekvisitaförråd på markplan i det gamla spinnhuset. När personalen går in i förrådet har uren ibland börjat pipa – men slutat när de kommit fram till väggen där de hänger.

Jag har en logisk förklaring att det kanske handlar om magnetism av något slag, men vissa kollegor säger att det är spöken. Jag vet inte, säger Chris Stenberg.

En bra spökhistoria

Vare sig man tror på spöken eller inte så är en bra spökhistoria underhållande och medarbetarna på hotellet kan berätta många. 

Stängda dörrar som plötsligt står öppna, prylar som flyttar sig, ljud av fotsteg och dans från festvåningen, trots att personalen gått låsrundan och inte en levande själ synts till. 

Och så historien om mannen utan ben, som nog har lockat mer till skratt än skräck. Det var en diskare som gjorde undan det sista en kväll när en herre kom in i lokalen.

Diskaren trodde att det var en gäst och började prata med honom. Men när mannen går i väg ser diskaren att han saknar ben, säger Victoria Ingasdotter och skrattar. 

Även gäster kan få möta gengångare. För en tid sedan berättade en konferensgäst om en händelse när hon skulle ta sig till sitt hotellrum.

– Hon hade gått upp i fel trappa och känner plötsligt att någon drar henne i kjolen. Jag skojade med henne om att spökena är snälla och hon svarade allvarligt att de kändes lite busiga ändå, berättar Victoria Ingasdotter. 

Långholmens hotell: Berättelser från ett före detta fängelse
Långholmen var i många år Stockholms fängelseö, här låg fram till 1975 Långholmens centralfängelse och på 1700-talet och tidigt 1800-tal kvinnofängelset Långholmens spinnhus. Foto: G. Fredriksson.

Fler arbetsplatser där det sägs spöka

På Varbergs kusthotell kan gäster bli omstoppade av en osynlig sköterska som tog hand om sjuka barn under sanatoriets tid. Det sägs att man också kan höra de tuberkulossjuka barnens skratt ljuda på det som i dag är spaavdelningen.

På stålföretaget Outokumpu i Avesta och avdelningen Strängen kan den som vistas där på kvällar och nätter höra Strängspöket harkla sig. Spöket säg vara en man som jobbade på kontoret och dog kort efter att han gått i pension. 

För några år sedan ville 35 asylsökanden lämna sitt boende i Grännaforsa eftersom det spökade i huset. De hade hört konstiga ljud, sett lampor släckas och låsta dörrar öppnas. 

Källor: Sveriges Radio, Dagens arbete och Hallandsposten.

Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält