Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Friskare medarbetare, ökad kreativitet, effektivare återhämtning, ökad empati och samarbetsförmåga – de positiva hälsoeffekterna av att vistas ute i det fria är många, menar Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola. I rapporten Ute är inne – kom igång med kontorsarbete utomhus, tipsar hon om hur företag kan komma igång med kontorsarbete utomhus.
Med dagens teknik kan man jobba nära på var som helst, flera företag har redan testat utomhuskontor. Sittplats, wifi, el samt skydd mot väder, vind och sol är vad som behövs för att utekontoret ska fungera optimalt. Fasta utomhuskontor kan vara öppna året runt, eftersom det är extra viktigt att maximera intaget av dagsljus under vintern.
Kan man av olika skäl inte ställa upp ett fast utekontor kan en altan eller terrass utrustade med eluttag vara ett alternativ. Allt jobb behöver inte heller utföras utomhus, till en början kan det vara bra att testa sig fram för att kolla vilka arbetsuppgifter som lämpar sig att göra i det gröna. Det är också viktigt att cheferna föregår med gott exempel och uppmuntrar medarbetare att utföra fler arbetsuppgifter utomhus.
- Att implementera en kultur på arbetsplatsen där det blir normalt att ringa samtal, planera jobb och svara på mejl i naturen kan göra mycket gott för hälsan hos medarbetarna, säger Susanna Toivanen i ett pressmeddelande.
• Gör en enkät. Fråga medarbetare vad de behöver för att utföra arbetsuppgifter utomhus.
• Uppgradera utomhusytor för kontorsarbete. Utgå från vad ni har, fixa några gröna planteringar, installera sittvänliga ytor med bord, bygg vindskydd och sätt tak över vissa ytor.
• Ta fram en enkel och tydlig policy –när, var och hur.
• Utvärdera kontinuerligt för att utveckla konceptet.
Källa: Rapporten Ute är inne
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
