Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Dåligt samvete av att jobba utomhus

Kontorsjobb kan utföras utomhus – och det har många fördelar. Samtidigt får de som jobbar utomhus skuldkänslor, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Det finns fördelar med att jobba utomhus, men vi får skuldkänslor, visar ett forskningsprojekt. Shutterstock

Att det går bra att jobba hemifrån vet många av oss, vid det här laget. Samtidigt finns det starka normer och föreställningar kring hur hemarbete ska se ut.

I ett forskningsprojekt, som var ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad, fick 58 deltagare testa på och utvärdera olika former av arbete utomhus. Resultatet av studien var tydligt: Det vi vanligen förknippar med kontorsjobb – som att sitta vid datorn, läsa, delta i möten, och så vidare – kunde med fördel utföras även utomhus.

Det bidrog dessutom till en känsla av välbefinnande, återhämtning och förbättrad kognition.

Men det fanns också en nackdel: Deltagarna fick dåligt samvete av att sitta utomhus.

– Trots att deltagarna hade ett okej från arbetsgivaren att jobba utomhus uppstod sådana känslor. Många känner sig skyldiga om de jobbar ute i solen, som att de smiter ifrån, säger Charlotte Petersson Troije, som genomfört forskningsprojektet.

Normer för hur vi ska jobba

Enligt Petersson Troije blir vi tidigt präglade av normer kring hur vi förväntas jobba. Under skoltiden får vi lära oss att vi ska sitta still och koncentrera oss. I skolan finns dock en medvetenhet kring att det inte passar alla, något som gått förlorat på vuxnas relation till arbete.

– Det finns djupt liggande idéer och normer kring hur ett ordentligt arbete ska se ut. Det är uppenbart att vi tidigt lär oss att vi bör gå in och sitta still när vi ska vara duktiga och koncentrera oss, säger Petersson Troije.

– Det var flera deltagare som uttryckte något i stil med att vi bara uppfattas arbeta om vi sitter vid datorn. Vad är det som får oss att tänka att det inte är arbete om jag sitter ute i solen och gör något. När man sätter sig utanför arbetsplatsen kommer kommentarer som ”här sitter du och har det bra”.

Läs mer: Kollega testar coronaanpassat utekontor

I forskningsprojektet har deltagarna blivit intervjuade, haft gruppdiskussioner och skrivit in sina upplevelser i en särskild app.

Utöver en upplevelse att själva arbetsuppgifterna går att genomföra utomhus, reflekterade även vissa deltagare över vad arbete faktiskt är. För många, inte bara kontorsarbetare, kan arbetsproblem lösas när man inte befinner sig på arbetsplatsen.

– Vissa vittnar om att de löser problem när de joggar, går med hunden eller står i duschen. Jag säger inte att vi ska klocka in när vi står i duschen, men det är värt att ta fasta på och reflektera över vad vi ser som arbete.

Charlotte Petersson Troije är nu doktorand vid Mälardalens Högskola, där hon kommer fortsätta forskningen och skriva en avhandling i ämnet.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.