Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Dåligt samvete av att jobba utomhus

Kontorsjobb kan utföras utomhus – och det har många fördelar. Samtidigt får de som jobbar utomhus skuldkänslor, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Det finns fördelar med att jobba utomhus, men vi får skuldkänslor, visar ett forskningsprojekt. Shutterstock

Att det går bra att jobba hemifrån vet många av oss, vid det här laget. Samtidigt finns det starka normer och föreställningar kring hur hemarbete ska se ut.

I ett forskningsprojekt, som var ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad, fick 58 deltagare testa på och utvärdera olika former av arbete utomhus. Resultatet av studien var tydligt: Det vi vanligen förknippar med kontorsjobb – som att sitta vid datorn, läsa, delta i möten, och så vidare – kunde med fördel utföras även utomhus.

Det bidrog dessutom till en känsla av välbefinnande, återhämtning och förbättrad kognition.

Men det fanns också en nackdel: Deltagarna fick dåligt samvete av att sitta utomhus.

– Trots att deltagarna hade ett okej från arbetsgivaren att jobba utomhus uppstod sådana känslor. Många känner sig skyldiga om de jobbar ute i solen, som att de smiter ifrån, säger Charlotte Petersson Troije, som genomfört forskningsprojektet.

Normer för hur vi ska jobba

Enligt Petersson Troije blir vi tidigt präglade av normer kring hur vi förväntas jobba. Under skoltiden får vi lära oss att vi ska sitta still och koncentrera oss. I skolan finns dock en medvetenhet kring att det inte passar alla, något som gått förlorat på vuxnas relation till arbete.

– Det finns djupt liggande idéer och normer kring hur ett ordentligt arbete ska se ut. Det är uppenbart att vi tidigt lär oss att vi bör gå in och sitta still när vi ska vara duktiga och koncentrera oss, säger Petersson Troije.

– Det var flera deltagare som uttryckte något i stil med att vi bara uppfattas arbeta om vi sitter vid datorn. Vad är det som får oss att tänka att det inte är arbete om jag sitter ute i solen och gör något. När man sätter sig utanför arbetsplatsen kommer kommentarer som ”här sitter du och har det bra”.

Läs mer: Kollega testar coronaanpassat utekontor

I forskningsprojektet har deltagarna blivit intervjuade, haft gruppdiskussioner och skrivit in sina upplevelser i en särskild app.

Utöver en upplevelse att själva arbetsuppgifterna går att genomföra utomhus, reflekterade även vissa deltagare över vad arbete faktiskt är. För många, inte bara kontorsarbetare, kan arbetsproblem lösas när man inte befinner sig på arbetsplatsen.

– Vissa vittnar om att de löser problem när de joggar, går med hunden eller står i duschen. Jag säger inte att vi ska klocka in när vi står i duschen, men det är värt att ta fasta på och reflektera över vad vi ser som arbete.

Charlotte Petersson Troije är nu doktorand vid Mälardalens Högskola, där hon kommer fortsätta forskningen och skriva en avhandling i ämnet.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.