Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Dåligt samvete av att jobba utomhus

Kontorsjobb kan utföras utomhus – och det har många fördelar. Samtidigt får de som jobbar utomhus skuldkänslor, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Det finns fördelar med att jobba utomhus, men vi får skuldkänslor, visar ett forskningsprojekt. Shutterstock

Att det går bra att jobba hemifrån vet många av oss, vid det här laget. Samtidigt finns det starka normer och föreställningar kring hur hemarbete ska se ut.

I ett forskningsprojekt, som var ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad, fick 58 deltagare testa på och utvärdera olika former av arbete utomhus. Resultatet av studien var tydligt: Det vi vanligen förknippar med kontorsjobb – som att sitta vid datorn, läsa, delta i möten, och så vidare – kunde med fördel utföras även utomhus.

Det bidrog dessutom till en känsla av välbefinnande, återhämtning och förbättrad kognition.

Men det fanns också en nackdel: Deltagarna fick dåligt samvete av att sitta utomhus.

– Trots att deltagarna hade ett okej från arbetsgivaren att jobba utomhus uppstod sådana känslor. Många känner sig skyldiga om de jobbar ute i solen, som att de smiter ifrån, säger Charlotte Petersson Troije, som genomfört forskningsprojektet.

Normer för hur vi ska jobba

Enligt Petersson Troije blir vi tidigt präglade av normer kring hur vi förväntas jobba. Under skoltiden får vi lära oss att vi ska sitta still och koncentrera oss. I skolan finns dock en medvetenhet kring att det inte passar alla, något som gått förlorat på vuxnas relation till arbete.

– Det finns djupt liggande idéer och normer kring hur ett ordentligt arbete ska se ut. Det är uppenbart att vi tidigt lär oss att vi bör gå in och sitta still när vi ska vara duktiga och koncentrera oss, säger Petersson Troije.

– Det var flera deltagare som uttryckte något i stil med att vi bara uppfattas arbeta om vi sitter vid datorn. Vad är det som får oss att tänka att det inte är arbete om jag sitter ute i solen och gör något. När man sätter sig utanför arbetsplatsen kommer kommentarer som ”här sitter du och har det bra”.

Läs mer: Kollega testar coronaanpassat utekontor

I forskningsprojektet har deltagarna blivit intervjuade, haft gruppdiskussioner och skrivit in sina upplevelser i en särskild app.

Utöver en upplevelse att själva arbetsuppgifterna går att genomföra utomhus, reflekterade även vissa deltagare över vad arbete faktiskt är. För många, inte bara kontorsarbetare, kan arbetsproblem lösas när man inte befinner sig på arbetsplatsen.

– Vissa vittnar om att de löser problem när de joggar, går med hunden eller står i duschen. Jag säger inte att vi ska klocka in när vi står i duschen, men det är värt att ta fasta på och reflektera över vad vi ser som arbete.

Charlotte Petersson Troije är nu doktorand vid Mälardalens Högskola, där hon kommer fortsätta forskningen och skriva en avhandling i ämnet.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.