Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du fått solsting?

Efter en lång vinter är vi många som inte vill något hellre än att lapa sol och njuta av värmen. Men soldyrkan riskerar inte bara att leda till hudcancer, du kan trilla av pinn på bara några timmar.
Linnea Andersson Publicerad
TT
Maratonlöparna lämnar Stadion vid Olympiska Spelen i Stockholm 1912. Portugisen Lazaro avled sedan han drabbats av solsting. TT

Solsting eller värmeslag är ett hälso- och till och med livsfarligt tillstånd då kroppen blir överhettad och inte längre klarar av att kyla ned sig på ett naturligt sätt, precis som när man har feber. Till exempel slutar man svettas vilket tillsammans med att urinera är kroppens sätt att reglera den inre kroppstemperaturen.

Ofta är det en kombination av för många timmar i värme och för lite vätska som orsakar solsting. Att pimpla kaffe eller alkohol kan dessutom spä på uttorkningen.

Även om det är betydligt vanligare att få solsting på varmare breddgrader än hos oss i Norden är vissa grupper, som barn och äldre, känsligare och drabbas lättare även här. Vid fysisk ansträngning är värmen dessutom en risk för alla.

– Om man anstränger sig och springer maraton eller något långlopp och det är varmt ute så händer det ganska ofta att människor drabbas av värmeslag, säger Kenneth Nolkrantz, läkare och medicinsk redaktör på 1177 Vårdguiden.

På senaste tiden har barn som lämnas i bilen under varma dagar uppmärksammats, något man absolut inte ska göra enligt Kenneth Nolkrantz. Även en bil som står i skugga kan få en innertemperatur på 50 grader på bara en timme under en sommardag.

Hur ska man då göra när solen äntligen tittar fram och man ser fram emot en dag på stranden? Kenneth Nolkrantz säger att det viktigaste är att försöka undvika överhettning över huvud taget. Man ska inte ha för mycket kläder på sig och se till att dricka ordentligt.

Symptom på solsting:

  • Huden blir varm och blossande röd
  • Lite eller inga svettningar
  • Förvirring och yrsel
  • Huvudvärk
  • Illamående och kräkningar
  • Hjärtklappning och hög puls
  • Svimning

Om solstinget slår till:

  • Ta av dig kläderna om du har för mycket på dig och sätt dig i skuggan.
  • Drick vatten. Vattnet ska helst inte vara kallare än 15 grader eftersom iskallt vatten får blodkärlen i huden att dra ihop sig, vilket motverkar kyleffekten.
  • Vira in dig själv eller den drabbade i blöta handdukar.
  • Kontakta omedelbart sjukvården om ovanstående inte hjälper eller om personen har snabb puls eller är yr och förvirrad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.