Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du fått solsting?

Efter en lång vinter är vi många som inte vill något hellre än att lapa sol och njuta av värmen. Men soldyrkan riskerar inte bara att leda till hudcancer, du kan trilla av pinn på bara några timmar.
Linnea Andersson Publicerad
TT
Maratonlöparna lämnar Stadion vid Olympiska Spelen i Stockholm 1912. Portugisen Lazaro avled sedan han drabbats av solsting. TT

Solsting eller värmeslag är ett hälso- och till och med livsfarligt tillstånd då kroppen blir överhettad och inte längre klarar av att kyla ned sig på ett naturligt sätt, precis som när man har feber. Till exempel slutar man svettas vilket tillsammans med att urinera är kroppens sätt att reglera den inre kroppstemperaturen.

Ofta är det en kombination av för många timmar i värme och för lite vätska som orsakar solsting. Att pimpla kaffe eller alkohol kan dessutom spä på uttorkningen.

Även om det är betydligt vanligare att få solsting på varmare breddgrader än hos oss i Norden är vissa grupper, som barn och äldre, känsligare och drabbas lättare även här. Vid fysisk ansträngning är värmen dessutom en risk för alla.

– Om man anstränger sig och springer maraton eller något långlopp och det är varmt ute så händer det ganska ofta att människor drabbas av värmeslag, säger Kenneth Nolkrantz, läkare och medicinsk redaktör på 1177 Vårdguiden.

På senaste tiden har barn som lämnas i bilen under varma dagar uppmärksammats, något man absolut inte ska göra enligt Kenneth Nolkrantz. Även en bil som står i skugga kan få en innertemperatur på 50 grader på bara en timme under en sommardag.

Hur ska man då göra när solen äntligen tittar fram och man ser fram emot en dag på stranden? Kenneth Nolkrantz säger att det viktigaste är att försöka undvika överhettning över huvud taget. Man ska inte ha för mycket kläder på sig och se till att dricka ordentligt.

Symptom på solsting:

  • Huden blir varm och blossande röd
  • Lite eller inga svettningar
  • Förvirring och yrsel
  • Huvudvärk
  • Illamående och kräkningar
  • Hjärtklappning och hög puls
  • Svimning

Om solstinget slår till:

  • Ta av dig kläderna om du har för mycket på dig och sätt dig i skuggan.
  • Drick vatten. Vattnet ska helst inte vara kallare än 15 grader eftersom iskallt vatten får blodkärlen i huden att dra ihop sig, vilket motverkar kyleffekten.
  • Vira in dig själv eller den drabbade i blöta handdukar.
  • Kontakta omedelbart sjukvården om ovanstående inte hjälper eller om personen har snabb puls eller är yr och förvirrad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.