Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kollega testar coronaanpassat utekontor

Nöden är uppfinningarnas moder - coronapandemin fick ett gäng blivande landskapsarkitekter vid SLU i Uppsala att smälla upp ett ur och skurkontor, där risken för smitta är minimal. Kollegas testpatrull var på plats första dagen och provkörde kontoret.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2020, kl 11:40
Johanna Rovira / Kollega
En tjattrande gräsand kan distrahera lika mycket som en tjattrande kollega. Johanna Rovira / Kollega

Om den här artikeln tar slut lite abrupt beror det på att testpatrullens datorbatteri lagt av. Vill bara förvarna – här saknas ström. En liten miss av de fem studenter på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som skapat utomhuskontoret med coronasäkerhet i åtanke.

Läs mer: Många fördelar med arbete i det fria

Efter drygt två månaders hemarbete tyckte testpatrullen att det skulle vara lite kul med omväxling, att jobba sida vid sida med andra, om än inte de närmaste kollegorna. Ack vad vi bedrog oss – här är lika tomt på tjänstemän som det förmodligen är på flertalet inomhuskontor nuförtiden. I stället för kollegornas tjatter får vi hålla till godo med två gräsänder som kväker lite ängsligt i strandkanten.

Men den största fadäsen är avsaknad av kaffemaskin – den viktigaste faciliteten på ett modernt kontor och den vi saknar mest i förskingringen. Den viktiga detaljen har de blivande landskapsarkitekterna olyckligtvis förbisett. Liksom internetuppkoppling och små antiseptiska våtservetter för att torka bort efterlämnade hudpartiklar och virus.


Lena Blom och Ellen Ekdahl, som båda jobbar med fastighetsförvaltning, skulle kunna tänka sig att jobba i ur och skurkontoret några timmar. Mer går ju inte eftersom det saknas ström, konstaterar de.

En vaktmästare eller en supportperson hade också varit bra om arkitekterna tänkt på att utrusta sitt kontor med. Men i övrigt får utomhuskontoret högt betyg av en entusiastisk testpatrull.

Läge: Fem K av fem möjliga. Svindlande vackert med Fyrisån på ena sidan och lummiga träd på andra och som tak. Möjligtvis minus för en tennisbana som skymmer utsikten lite, det kan dock vara en förmån för den som gillar tennis och har en friskvårdstimme att utnyttja.

Klimat: Fem av fem igen. Inget inomhuskontor med klimatanläggning kan komma i närheten av denna perfekta temperatur. Skugga och en sval bris som sveper genom kontorsytorna. Doft av blommor, sjövatten, nyklippt gräs på det gör arbetsklimatet perfekt.  

Ergonomi: Tre K. Det saknas visserligen höj och sänkbara bord, men finns två bord att stå och jobba vid.

Inredning: Fyra K. Insynsskydden, eller om de möjligtvis är vindskydd, är ganska ineffektiva men charmiga i sin enkelhet. En loungesoffa i trä vid vattenbrynet kompletterar kontoret. Dessutom kan man sitta och dingla med benen i några björkgrenar som försetts med dynor av rep. Alla möbler är utformade i material som ska harmonisera med omgivningen.

Buller/ljud: Tre K. Det händer saker runt om kontoret hela tiden. Man blir distraherad av puttrande båtar, hurtiga cyklister, ett gäng hänsynslösa frisbeespelare, förälskade koltrastar och folk som tror att det går an att ha picknick precis utanför. Ungefär lika svårt att koncentrera sig på jobbet som i ett vanligt kontorslandskap med andra ord.

Säkerhet: Tre K. Man bör nog inte lämna datorn framme när man går på lunch, eftersom vem som helst kan trava in och sno den. Kanske är det coronasäkert med arbetsytor på rejält avstånd till varandra, men risken för att bli biten av en insekt eller få en frisbee i huvudet är överhängande.

Städning: Två K. Under all kritik. Trots att kontoret bara varit öppet en dag finns det ketchuprester och fågelbajs på några av borden. Å andra sidan täcks eventuellt damm och smuts av en grön mjuk gräsmatta beströdd med tusenstjärnor.

Faciliteter: Tre K. Nog kan det räknas som en facilitet att ha tillgång till svalkande vatten att doppa sig i en riktigt varm försommardag? Att det sedan inte finns några toaletter i närheten kan vara ett aber, men framför allt är det avsaknaden av kaffemaskin som sänker betyget.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.