Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kollega testar coronaanpassat utekontor
Nöden är uppfinningarnas moder - coronapandemin fick ett gäng blivande landskapsarkitekter vid SLU i Uppsala att smälla upp ett ur och skurkontor, där risken för smitta är minimal. Kollegas testpatrull var på plats första dagen och provkörde kontoret.
Om den här artikeln tar slut lite abrupt beror det på att testpatrullens datorbatteri lagt av. Vill bara förvarna – här saknas ström. En liten miss av de fem studenter på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som skapat utomhuskontoret med coronasäkerhet i åtanke.
Läs mer: Många fördelar med arbete i det fria
Efter drygt två månaders hemarbete tyckte testpatrullen att det skulle vara lite kul med omväxling, att jobba sida vid sida med andra, om än inte de närmaste kollegorna. Ack vad vi bedrog oss – här är lika tomt på tjänstemän som det förmodligen är på flertalet inomhuskontor nuförtiden. I stället för kollegornas tjatter får vi hålla till godo med två gräsänder som kväker lite ängsligt i strandkanten.
Men den största fadäsen är avsaknad av kaffemaskin – den viktigaste faciliteten på ett modernt kontor och den vi saknar mest i förskingringen. Den viktiga detaljen har de blivande landskapsarkitekterna olyckligtvis förbisett. Liksom internetuppkoppling och små antiseptiska våtservetter för att torka bort efterlämnade hudpartiklar och virus.
Lena Blom och Ellen Ekdahl, som båda jobbar med fastighetsförvaltning, skulle kunna tänka sig att jobba i ur och skurkontoret några timmar. Mer går ju inte eftersom det saknas ström, konstaterar de.
En vaktmästare eller en supportperson hade också varit bra om arkitekterna tänkt på att utrusta sitt kontor med. Men i övrigt får utomhuskontoret högt betyg av en entusiastisk testpatrull.
Läge: Fem K av fem möjliga. Svindlande vackert med Fyrisån på ena sidan och lummiga träd på andra och som tak. Möjligtvis minus för en tennisbana som skymmer utsikten lite, det kan dock vara en förmån för den som gillar tennis och har en friskvårdstimme att utnyttja.
Klimat: Fem av fem igen. Inget inomhuskontor med klimatanläggning kan komma i närheten av denna perfekta temperatur. Skugga och en sval bris som sveper genom kontorsytorna. Doft av blommor, sjövatten, nyklippt gräs på det gör arbetsklimatet perfekt.
Ergonomi: Tre K. Det saknas visserligen höj och sänkbara bord, men finns två bord att stå och jobba vid.
Inredning: Fyra K. Insynsskydden, eller om de möjligtvis är vindskydd, är ganska ineffektiva men charmiga i sin enkelhet. En loungesoffa i trä vid vattenbrynet kompletterar kontoret. Dessutom kan man sitta och dingla med benen i några björkgrenar som försetts med dynor av rep. Alla möbler är utformade i material som ska harmonisera med omgivningen.
Buller/ljud: Tre K. Det händer saker runt om kontoret hela tiden. Man blir distraherad av puttrande båtar, hurtiga cyklister, ett gäng hänsynslösa frisbeespelare, förälskade koltrastar och folk som tror att det går an att ha picknick precis utanför. Ungefär lika svårt att koncentrera sig på jobbet som i ett vanligt kontorslandskap med andra ord.
Säkerhet: Tre K. Man bör nog inte lämna datorn framme när man går på lunch, eftersom vem som helst kan trava in och sno den. Kanske är det coronasäkert med arbetsytor på rejält avstånd till varandra, men risken för att bli biten av en insekt eller få en frisbee i huvudet är överhängande.
Städning: Två K. Under all kritik. Trots att kontoret bara varit öppet en dag finns det ketchuprester och fågelbajs på några av borden. Å andra sidan täcks eventuellt damm och smuts av en grön mjuk gräsmatta beströdd med tusenstjärnor.
Faciliteter: Tre K. Nog kan det räknas som en facilitet att ha tillgång till svalkande vatten att doppa sig i en riktigt varm försommardag? Att det sedan inte finns några toaletter i närheten kan vara ett aber, men framför allt är det avsaknaden av kaffemaskin som sänker betyget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
