Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kollega testar coronaanpassat utekontor

Nöden är uppfinningarnas moder - coronapandemin fick ett gäng blivande landskapsarkitekter vid SLU i Uppsala att smälla upp ett ur och skurkontor, där risken för smitta är minimal. Kollegas testpatrull var på plats första dagen och provkörde kontoret.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
En tjattrande gräsand kan distrahera lika mycket som en tjattrande kollega. Johanna Rovira / Kollega

Om den här artikeln tar slut lite abrupt beror det på att testpatrullens datorbatteri lagt av. Vill bara förvarna – här saknas ström. En liten miss av de fem studenter på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som skapat utomhuskontoret med coronasäkerhet i åtanke.

Läs mer: Många fördelar med arbete i det fria

Efter drygt två månaders hemarbete tyckte testpatrullen att det skulle vara lite kul med omväxling, att jobba sida vid sida med andra, om än inte de närmaste kollegorna. Ack vad vi bedrog oss – här är lika tomt på tjänstemän som det förmodligen är på flertalet inomhuskontor nuförtiden. I stället för kollegornas tjatter får vi hålla till godo med två gräsänder som kväker lite ängsligt i strandkanten.

Men den största fadäsen är avsaknad av kaffemaskin – den viktigaste faciliteten på ett modernt kontor och den vi saknar mest i förskingringen. Den viktiga detaljen har de blivande landskapsarkitekterna olyckligtvis förbisett. Liksom internetuppkoppling och små antiseptiska våtservetter för att torka bort efterlämnade hudpartiklar och virus.


Lena Blom och Ellen Ekdahl, som båda jobbar med fastighetsförvaltning, skulle kunna tänka sig att jobba i ur och skurkontoret några timmar. Mer går ju inte eftersom det saknas ström, konstaterar de.

En vaktmästare eller en supportperson hade också varit bra om arkitekterna tänkt på att utrusta sitt kontor med. Men i övrigt får utomhuskontoret högt betyg av en entusiastisk testpatrull.

Läge: Fem K av fem möjliga. Svindlande vackert med Fyrisån på ena sidan och lummiga träd på andra och som tak. Möjligtvis minus för en tennisbana som skymmer utsikten lite, det kan dock vara en förmån för den som gillar tennis och har en friskvårdstimme att utnyttja.

Klimat: Fem av fem igen. Inget inomhuskontor med klimatanläggning kan komma i närheten av denna perfekta temperatur. Skugga och en sval bris som sveper genom kontorsytorna. Doft av blommor, sjövatten, nyklippt gräs på det gör arbetsklimatet perfekt.  

Ergonomi: Tre K. Det saknas visserligen höj och sänkbara bord, men finns två bord att stå och jobba vid.

Inredning: Fyra K. Insynsskydden, eller om de möjligtvis är vindskydd, är ganska ineffektiva men charmiga i sin enkelhet. En loungesoffa i trä vid vattenbrynet kompletterar kontoret. Dessutom kan man sitta och dingla med benen i några björkgrenar som försetts med dynor av rep. Alla möbler är utformade i material som ska harmonisera med omgivningen.

Buller/ljud: Tre K. Det händer saker runt om kontoret hela tiden. Man blir distraherad av puttrande båtar, hurtiga cyklister, ett gäng hänsynslösa frisbeespelare, förälskade koltrastar och folk som tror att det går an att ha picknick precis utanför. Ungefär lika svårt att koncentrera sig på jobbet som i ett vanligt kontorslandskap med andra ord.

Säkerhet: Tre K. Man bör nog inte lämna datorn framme när man går på lunch, eftersom vem som helst kan trava in och sno den. Kanske är det coronasäkert med arbetsytor på rejält avstånd till varandra, men risken för att bli biten av en insekt eller få en frisbee i huvudet är överhängande.

Städning: Två K. Under all kritik. Trots att kontoret bara varit öppet en dag finns det ketchuprester och fågelbajs på några av borden. Å andra sidan täcks eventuellt damm och smuts av en grön mjuk gräsmatta beströdd med tusenstjärnor.

Faciliteter: Tre K. Nog kan det räknas som en facilitet att ha tillgång till svalkande vatten att doppa sig i en riktigt varm försommardag? Att det sedan inte finns några toaletter i närheten kan vara ett aber, men framför allt är det avsaknaden av kaffemaskin som sänker betyget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.