Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facklig kollaps på gym
Den fackliga situationen i gymbranschen är en mindre katastrof. Det tillstår även facken. Och medlemmarna kommer i kläm.
Många gym saknar kollektivavtal. Det betyder att de anställda inte är garanterade löneökningar, tjänstepension eller andra villkor för att skapa trygghet.
Men även i de fall det finns ett avtal så är det tecknat mellan arbetsgivarorganisationen Almega och akademikerförbundet SRAT. Problemet är att eftersom de flesta gymanställda inte har en akademisk examen så får de inte vara med i SRAT – och saknar då helt inflytande över det avtal i vilket deras anställningsvillkor regleras.
– De är i kylan, i ett ingenmansland, säger Dennis Meijer, ombudsman på Unionens regionkontor i Stockholm.
Visserligen har många – i dag runt 800 anställda – i stället gått med i Unionen. På så vis kan de få hjälp i individuella frågor, om de exempelvis skulle bli uppsagda på grund av arbetsbrist eller om arbetsgivaren bryter mot en lag, som exempelvis semesterlagen. Men något inflytande över avtalet har de ändå inte.
Att det har blivit så beror på att när SRAT och Almega kom överens om att teckna gymavtalet 2008 så krävde – enligt SRAT – Almega att få in en formulering i avtalet som innebär att inget annat fackförbund kan teckna kollektivavtal för sina medlemmar.
Detta skedde enligt Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård bakom ryggen på Unionen, som då sedan länge hade förhandlat med Almega om ett gymavtal. Men man stod långt ifrån varandra därför att man hade olika syn på ob-ersättningen.
– Vi kunde inte gå med på att skriva bort den. Däremot var vi beredda att diskutera andra bransch-anpassningar. Men plötsligt hade Almega och SRAT skrivit ett avtal där vår möjlighet att teckna för våra medlemmar hade blockerats. Eftersom vi har åtminstone åtta gånger så många medlemmar som SRAT i gymbranschen, så blir den nuvarande lösningen helt fel, säger Leif Nicklagård.
– Om man ska skriva ett branschavtal ska man väl vara så pass påläst att man känner till konsekvenserna av det man skriver under.
Men varför gick SRAT med på att teckna ett avtal som innebär att en stor grupp gymanställda står utan fackligt inflytande?
Anders Berndt, förhandlingschef på SRAT, ger två förklaringar till det. SRAT visste inte att Almega redan förhandlade med Unionen. Dessutom visste man via de SRAT-medlemmar som jobbar på gym att där fanns många problem. Med kollektivavtal skulle det bli mer ordning och reda för alla anställda på gymmen.
– Vi hade inget syfte att blockera för andra förbund. Senare, under 2010 och 2011, kom vi överens med Unionen om ett gemensamt avtalsförslag som vi också lade fram till Almega. Men sedan vi och Unionen blev oense om vilka gymanställda våra respektive förbund skulle organisera tecknade vi själva kollektivavtalet med Almega, säger Anders Berndt.
– Vi tycker också att situationen är beklaglig och tar gärna upp nya diskussioner med Unionen för att försöka lösa det här.
Läs mer: 4 000 mindre i månaden för gyminstruktörer efter nyår
Patrik Eidfelt, förhandlingschef på Almega Tjänsteföretagen, menar att det är Unionens fel att så många gymanställda inte har något inflytande på det kollektivavtal som reglerar deras arbetsvillkor.
– Vi försökte länge få till ett avtal med Unionen, som tyvärr inte var villiga att diskutera ett branschanpassat avtal när det gäller ob-ersättningen. Därför kom vi inte vidare, säger Patrik Eidfelt.
– Sedan hade SRAT behov av att teckna ett avtal för sina medlemmar inom avtalsområdet och där nådde vi en lösning. I en situation där man inte har en part som är beredd att hitta branschvillkor så tecknar man ju avtal med den som är beredd att göra det.
En bransch som rusar
Under år 2014 beräknades 1,6 miljoner svenskar träna på gym och branschen omsatte drygt 5,1 miljarder kronor. På fyra år, mellan åren 2010 och 2014, ökade gymbranschens omsättning med 65,5 procent, enligt Upplysningscentralen.
Några av de största privatägda gymkedjorna i Sverige är SATS, Actic, Fitness24Seven, Nordic Wellness, Medley, STC (tidigare Sportlife), Itrim och Worldclass
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
