Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig belysning på jobbet kan ge värk

Bra belysning på kontoret är viktigare än man tror. Dåligt ljus kan ge värk i huvud och axlar.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad
Alexey/Colourbox.com
Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder. Alexey/Colourbox.com

De flesta vet vikten av bra kontorsmöbler för att undvika arbetsskador. Men bra belysning är också viktigt. Den som arbetar i dåligt ljus spänner sig vilket i sin tur kan leda till värk i nacke, axlar och huvud.

– Det finns stora vinster att göra genom att förbättra belysningen. När vi ser illa sitter och står vi illa och det kan ge belastningsskador. Belastningsskador kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Vanliga problem är felplacerade lampor och felplacerade bildskärmar. Det kan orsaka bländning, dunkla arbetsplatser eller blänk i bildskärmar. Om man möblerar om på kontoret ska man se till att lamporna hänger med och dagsljus ska helst komma från sidan för att undvika solblänk.

Den bästa kontorsbelysningen är reglerbar. Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder – och därför kan äldre behöva arbetslampor som gör det möjligt att punktbelysa exempelvis skrivbordet.

– Men de flesta klarar sig med takbelysningen. Att slentrianmässigt sätta arbetslampor på varje skrivbord är inte miljömässigt försvarbart. Däremot är det arbetsgivarens ansvar att se till att belysningen anpassas efter varje arbetstagares synbehov, säger Per Nylén.

En del av kontorsljuset ska komma från dagsljus, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dagsljuset gör det lättare för kroppen att upprätthålla den naturliga dygnsrytmen.

– Dagsljuset blockerar sömnhormonet melatonin. Det gör oss piggare och produktivare. Och om man får mycket dagsljus bildar kroppen dessutom mer melatonin under natten vilket förbättrar sömnen.

Det går inte att ersätta dagsljus med konstgjort ljus. Men Per Nylén förordar lampor med kallare ljus – som innehåller mer av blå våglängder – för att i någon mån efterlikna det naturliga ljuset.

Den som är osäker på om ljuset på arbetsplatsen är tillräckligt kan ladda ner Arbetsmiljöverkets Iphone-app "Ljus". Med den kan man mäta lux – mängden ljus på en specifik punkt. På ett kontor är riktvärdet minst 500 lux. Appen kan också mäta kontraster och på så vis exempelvis indikera om en bildskärm har för hög kontrast mot ett fönster - där det kan vara för ljust dagtid och för mörkt kvällstid.

Mörker kan främja kreativitet

Grundregeln på en arbetsplats är att det ska vara ljust. Men ingen regel utan undantag: mörka platser gör oss mer kreativa och ökar vår förmåga att samarbeta, enligt tyska forskare.

Forskarna lät försökspersoner jobba i rum med olika belysning. I ljusa rum skärptes deras logiska tänkande, medan mörka rum släppte loss kreativiteten och samarbetsförmågan.  

Forskarnas slutsats är att belysningen på en arbetsplats bör kunna anpassas efter vilken typ av arbete som för tillfället utförs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.