Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Använd företagshälsan rätt"

Arbetsplatser där det finns tillgång till företagshälsovård har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt. Det visar en ny rapport från Unionen, som också visar att den tillgången minskar.
Gabriella Westberg Publicerad
Cecilia Beskow.
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Men psykisk ohälsa ger ofta en komplex sjukdomsbild och i det gränslösa arbetslivet går yrkesliv och privatliv inte så lätt att skilja åt. Därför behövs mer samverkan i det förebyggande arbetet. Foto: Kollega

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag över att gå till jobbet, visar Företagshälsorna i sin Jobbhälsobarometer. I de allra flesta fallen är det psykisk ohälsa som ligger bakom.

Samtidigt visar Unionens nya rapport Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre att tillgången till företagshälsovård minskar – trots att företag där man har sådan tillgång har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt.

På arbetsplatser med tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade att det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Motsvarande siffra för de utan företagshälsovård var knappt 40 procent.

Hur företagshälsovården används spelar också roll – när den används kontinuerligt i förebyggande syfte är effekten på de anställdas hälsa påtagligare, visar Unionen. Ändå har företagshälsornas syfte som förebyggande resurs minskat på senare år – färre än hälften av de tillfrågade uppger att företagshälsovården används förebyggande på arbetsplatsen.*

Nu vill Unionen att regelverket kring arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning förtydligas samt att arbetsmarknadens parter tillsammans med staten diskuterar ett system för en ansvarsfull och bred finansiering av företagshälsovården, där stat, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bidrar med olika delar.

- Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

- Men i det gränslösa arbetslivet är det mycket svårare att dra en gräns mellan privatliv och yrkesliv. Det är komplext och därför ska man arbeta brett och förebyggande med företagshälsovård, så att man inte hamnar i situationer där man behöver rehabilitera. Det är ju mycket mer kostsamt för arbetsgivaren.

Cecilia Beskow skulle också gärna se att Arbetsmiljöverket, som nyligen skärpt föreskrifterna kring psykosocial arbetsmiljö, skulle införa någon form av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Enligt Arbetsmiljöverket är den sociala arbetsmiljön för svår att mäta för att brott mot den skulle kunna straffbeläggas, men det håller inte Cecilia Beskow med om.

- Att ha eller inte ha tillgång till företagshälsovården är lätt att mäta. Liksom om den är kvalitetssäkrad. Hur många sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ett företag har går också att mäta. Jag tycker att det borde räcka för att kunna utfärda sanktioner mot den som bryter mot lagen.

Unionen vill också att det förs in krav på samverkan kring företagshälsovården i Unionens alla kollektivavtal. I dag finns det sådana krav i 39 av 100 avtal.

- Det är något vi driver starkt nu i kommande avtalsrörelsen. Vi ska ha en sådan skrivning med i 100 procent av avtalen. Och det här borde vara en win-win för både arbetsgivare och arbetstagare. Det borde vara en grundläggande princip i alla kollektivavtal.

Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas?
- Jag tror att vi har goda utsikter. Det finns en förståelse hos många arbetsgivare om den ökande problematiken kring sjukskrivningar med en komplex sjukdomsbild som med psykisk ohälsa. Det handlar ofta om svåra och långvariga sjukskrivningar, så det är väldigt lönsamt för företagen att driva ett förebyggande arbete.

Samverkan lokalt är viktigt för att företagshälsan ska ses som en oberoende expertresurs, vilket också ger effekt på hur den används, det visar undersökningen. När fackliga representanter medverkat i upphandling av företagshälsovård anger cirka 65 procent av de tillfrågade att den också används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, mot cirka 35 procent där ingen facklig representant varit involverad.

- Man ska också komma ihåg att undersökningen bygger på vår arbetsmiljöbarometer där vi frågar våra arbetsmiljöombud, och de finns på företag där man redan har ett förhållandevis välordnat arbetsmiljöarbete. Att det ändå innebär en sådan stor skillnad som undersökningen visar, att ha tillgång till företagshälsovård som samverkats med facket, är glädjande. Det visar att företagshälsovården verkligen gör nytta och att våra krav i avtalsrörelsen är viktiga för våra medlemmar.
 

*2013 styrde alliansregeringen om företagshälsovårdens inriktning från förebyggande till mer rehabiliterande. Samtidigt drogs 130 miljoner kronor in i det statliga stödet till hälsorna.

Om undersökningen

I samband med Unionens arbetsmiljöbarometer 2014 ställdes frågor till förbundets samtliga 6 196 arbetsmiljöombud om företagshälsovården. 2 355 svarade på frågorna.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen