Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Använd företagshälsan rätt"

Arbetsplatser där det finns tillgång till företagshälsovård har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt. Det visar en ny rapport från Unionen, som också visar att den tillgången minskar.
Gabriella Westberg Publicerad
Cecilia Beskow.
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Men psykisk ohälsa ger ofta en komplex sjukdomsbild och i det gränslösa arbetslivet går yrkesliv och privatliv inte så lätt att skilja åt. Därför behövs mer samverkan i det förebyggande arbetet. Foto: Kollega

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag över att gå till jobbet, visar Företagshälsorna i sin Jobbhälsobarometer. I de allra flesta fallen är det psykisk ohälsa som ligger bakom.

Samtidigt visar Unionens nya rapport Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre att tillgången till företagshälsovård minskar – trots att företag där man har sådan tillgång har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt.

På arbetsplatser med tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade att det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Motsvarande siffra för de utan företagshälsovård var knappt 40 procent.

Hur företagshälsovården används spelar också roll – när den används kontinuerligt i förebyggande syfte är effekten på de anställdas hälsa påtagligare, visar Unionen. Ändå har företagshälsornas syfte som förebyggande resurs minskat på senare år – färre än hälften av de tillfrågade uppger att företagshälsovården används förebyggande på arbetsplatsen.*

Nu vill Unionen att regelverket kring arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning förtydligas samt att arbetsmarknadens parter tillsammans med staten diskuterar ett system för en ansvarsfull och bred finansiering av företagshälsovården, där stat, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bidrar med olika delar.

- Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

- Men i det gränslösa arbetslivet är det mycket svårare att dra en gräns mellan privatliv och yrkesliv. Det är komplext och därför ska man arbeta brett och förebyggande med företagshälsovård, så att man inte hamnar i situationer där man behöver rehabilitera. Det är ju mycket mer kostsamt för arbetsgivaren.

Cecilia Beskow skulle också gärna se att Arbetsmiljöverket, som nyligen skärpt föreskrifterna kring psykosocial arbetsmiljö, skulle införa någon form av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Enligt Arbetsmiljöverket är den sociala arbetsmiljön för svår att mäta för att brott mot den skulle kunna straffbeläggas, men det håller inte Cecilia Beskow med om.

- Att ha eller inte ha tillgång till företagshälsovården är lätt att mäta. Liksom om den är kvalitetssäkrad. Hur många sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ett företag har går också att mäta. Jag tycker att det borde räcka för att kunna utfärda sanktioner mot den som bryter mot lagen.

Unionen vill också att det förs in krav på samverkan kring företagshälsovården i Unionens alla kollektivavtal. I dag finns det sådana krav i 39 av 100 avtal.

- Det är något vi driver starkt nu i kommande avtalsrörelsen. Vi ska ha en sådan skrivning med i 100 procent av avtalen. Och det här borde vara en win-win för både arbetsgivare och arbetstagare. Det borde vara en grundläggande princip i alla kollektivavtal.

Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas?
- Jag tror att vi har goda utsikter. Det finns en förståelse hos många arbetsgivare om den ökande problematiken kring sjukskrivningar med en komplex sjukdomsbild som med psykisk ohälsa. Det handlar ofta om svåra och långvariga sjukskrivningar, så det är väldigt lönsamt för företagen att driva ett förebyggande arbete.

Samverkan lokalt är viktigt för att företagshälsan ska ses som en oberoende expertresurs, vilket också ger effekt på hur den används, det visar undersökningen. När fackliga representanter medverkat i upphandling av företagshälsovård anger cirka 65 procent av de tillfrågade att den också används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, mot cirka 35 procent där ingen facklig representant varit involverad.

- Man ska också komma ihåg att undersökningen bygger på vår arbetsmiljöbarometer där vi frågar våra arbetsmiljöombud, och de finns på företag där man redan har ett förhållandevis välordnat arbetsmiljöarbete. Att det ändå innebär en sådan stor skillnad som undersökningen visar, att ha tillgång till företagshälsovård som samverkats med facket, är glädjande. Det visar att företagshälsovården verkligen gör nytta och att våra krav i avtalsrörelsen är viktiga för våra medlemmar.
 

*2013 styrde alliansregeringen om företagshälsovårdens inriktning från förebyggande till mer rehabiliterande. Samtidigt drogs 130 miljoner kronor in i det statliga stödet till hälsorna.

Om undersökningen

I samband med Unionens arbetsmiljöbarometer 2014 ställdes frågor till förbundets samtliga 6 196 arbetsmiljöombud om företagshälsovården. 2 355 svarade på frågorna.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.