Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har i dag tagit beslut om en ny föreskrift som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Gabriella Westberg Publicerad
Grupp med människor runt ett bord.
Den nya föreskriften, som samlar och förtydligar ansvar och regler kring organisatorisk och social arbetsmiljö, fokuserar på förebyggande arbete. Foto: Arbetsmiljöverket

För mycket att göra, för högt tempo på jobbet och konfliktfyllda relationer mellan kollegor eller med chefen är exempel på arbetsmiljöproblem som ger ohälsa. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på sådan organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år.

Ohälsan kostar för både arbetsgivare och samhället i stort, även om individen förstås drabbas hårdast. Orsakerna står främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, menar Arbetsmiljöverket, som därmed lägger det tyngsta ansvaret på chefen.  

- Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba proaktivt för en god arbetsmiljö, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Den nya föreskriften är tänkt att fungera som ett konkret verktyg för både arbetsgivare och skyddsombud och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det ställs krav på att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man hanterar den här typen av arbetsmiljöproblem och att det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts fram. Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans ta fram mål för sin specifika arbetsmiljö. 

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs. Regeringen är ansvarig för att Arbetsmiljöverket har tillräckligt med resurser för att kunna ta sitt ansvar, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Att föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar innebär också att arbetsmiljöombuden får nya verktyg i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, konstaterar Unionen.

- Den psykosociala föreskriften är ett bra verktyg i arbetet med att motverka de ökande sjukskrivningstalen. Mycket av den ökande psykiska ohälsan är arbetsrelaterad. Bättre psykosocial arbetsmiljö leder till färre sjukskrivningar, säger Cecilia Fahlberg.

Även från TCO välkomnas den nya regelsamlingen som sätter fokus på strukturen och organisationen på arbetsplatsen istället för att, som varit vanligt tidigare, peka på den som drabbas. Men det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot föreskriften, påpekar TCO:

- Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna hade blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att bara det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, säger Eva Nordmark i en presskommentar.

Men psykosocial arbetsmiljö går inte att mäta och väga, konstaterar Christina Jonsson, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer. Därför lämpar det sig inte med sanktionsavgifter, menar hon.

- Det går inte riktigt att mäta bristande relationer på arbetsplatsen, till exempel. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande.

Kommer ni att utföra inspektioner ute på arbetsplatserna utifrån den nya föreskriften?
- Ja, sådana frågor ingår redan i vissa av våra inspektioner. Vi har ingen särskild inspektionssatsning inplanerad just nu men det kommer kanske senare. I nuläget satsar vi mycket på kommunikationsinsatser bland annat i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Den nya arbetsmiljöföreskriften ska börja gälla från och med den 31 mars 2016. Under våren kommer Arbetsmiljöverket även att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren har enligt den nya föreskriften ansvar för att: 

... arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.

... arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.

... klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Vem gäller föreskriften?
Samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Läs mer om och se föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö här.

Källa: Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.