Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har i dag tagit beslut om en ny föreskrift som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Gabriella Westberg Publicerad
Grupp med människor runt ett bord.
Den nya föreskriften, som samlar och förtydligar ansvar och regler kring organisatorisk och social arbetsmiljö, fokuserar på förebyggande arbete. Foto: Arbetsmiljöverket

För mycket att göra, för högt tempo på jobbet och konfliktfyllda relationer mellan kollegor eller med chefen är exempel på arbetsmiljöproblem som ger ohälsa. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på sådan organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år.

Ohälsan kostar för både arbetsgivare och samhället i stort, även om individen förstås drabbas hårdast. Orsakerna står främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, menar Arbetsmiljöverket, som därmed lägger det tyngsta ansvaret på chefen.  

- Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba proaktivt för en god arbetsmiljö, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Den nya föreskriften är tänkt att fungera som ett konkret verktyg för både arbetsgivare och skyddsombud och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det ställs krav på att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man hanterar den här typen av arbetsmiljöproblem och att det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts fram. Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans ta fram mål för sin specifika arbetsmiljö. 

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs. Regeringen är ansvarig för att Arbetsmiljöverket har tillräckligt med resurser för att kunna ta sitt ansvar, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Att föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar innebär också att arbetsmiljöombuden får nya verktyg i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, konstaterar Unionen.

- Den psykosociala föreskriften är ett bra verktyg i arbetet med att motverka de ökande sjukskrivningstalen. Mycket av den ökande psykiska ohälsan är arbetsrelaterad. Bättre psykosocial arbetsmiljö leder till färre sjukskrivningar, säger Cecilia Fahlberg.

Även från TCO välkomnas den nya regelsamlingen som sätter fokus på strukturen och organisationen på arbetsplatsen istället för att, som varit vanligt tidigare, peka på den som drabbas. Men det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot föreskriften, påpekar TCO:

- Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna hade blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att bara det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, säger Eva Nordmark i en presskommentar.

Men psykosocial arbetsmiljö går inte att mäta och väga, konstaterar Christina Jonsson, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer. Därför lämpar det sig inte med sanktionsavgifter, menar hon.

- Det går inte riktigt att mäta bristande relationer på arbetsplatsen, till exempel. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande.

Kommer ni att utföra inspektioner ute på arbetsplatserna utifrån den nya föreskriften?
- Ja, sådana frågor ingår redan i vissa av våra inspektioner. Vi har ingen särskild inspektionssatsning inplanerad just nu men det kommer kanske senare. I nuläget satsar vi mycket på kommunikationsinsatser bland annat i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Den nya arbetsmiljöföreskriften ska börja gälla från och med den 31 mars 2016. Under våren kommer Arbetsmiljöverket även att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren har enligt den nya föreskriften ansvar för att: 

... arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.

... arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.

... klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Vem gäller föreskriften?
Samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Läs mer om och se föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö här.

Källa: Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.