För mycket att göra, för högt tempo på jobbet och konfliktfyllda relationer mellan kollegor eller med chefen är exempel på arbetsmiljöproblem som ger ohälsa. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på sådan organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år.

Ohälsan kostar för både arbetsgivare och samhället i stort, även om individen förstås drabbas hårdast. Orsakerna står främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, menar Arbetsmiljöverket, som därmed lägger det tyngsta ansvaret på chefen.  

- Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba proaktivt för en god arbetsmiljö, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Den nya föreskriften är tänkt att fungera som ett konkret verktyg för både arbetsgivare och skyddsombud och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det ställs krav på att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man hanterar den här typen av arbetsmiljöproblem och att det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts fram. Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans ta fram mål för sin specifika arbetsmiljö. 

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs. Regeringen är ansvarig för att Arbetsmiljöverket har tillräckligt med resurser för att kunna ta sitt ansvar, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Att föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar innebär också att arbetsmiljöombuden får nya verktyg i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, konstaterar Unionen.

- Den psykosociala föreskriften är ett bra verktyg i arbetet med att motverka de ökande sjukskrivningstalen. Mycket av den ökande psykiska ohälsan är arbetsrelaterad. Bättre psykosocial arbetsmiljö leder till färre sjukskrivningar, säger Cecilia Fahlberg.

Även från TCO välkomnas den nya regelsamlingen som sätter fokus på strukturen och organisationen på arbetsplatsen istället för att, som varit vanligt tidigare, peka på den som drabbas. Men det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot föreskriften, påpekar TCO:

- Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna hade blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att bara det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, säger Eva Nordmark i en presskommentar.

Men psykosocial arbetsmiljö går inte att mäta och väga, konstaterar Christina Jonsson, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer. Därför lämpar det sig inte med sanktionsavgifter, menar hon.

- Det går inte riktigt att mäta bristande relationer på arbetsplatsen, till exempel. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande.

Kommer ni att utföra inspektioner ute på arbetsplatserna utifrån den nya föreskriften?
- Ja, sådana frågor ingår redan i vissa av våra inspektioner. Vi har ingen särskild inspektionssatsning inplanerad just nu men det kommer kanske senare. I nuläget satsar vi mycket på kommunikationsinsatser bland annat i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Den nya arbetsmiljöföreskriften ska börja gälla från och med den 31 mars 2016. Under våren kommer Arbetsmiljöverket även att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.