Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet skapar psykiskt obehag

Hälften av alla som jobbar i Sverige känner psykiskt obehag över att gå till jobbet. Nästan åtta procent upplever obehaget flera gånger i veckan. Det visar den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Hela 350 000 personer i Sverige upplever psykiskt obehag över jobbet minst en gång i veckan. Colourbox

Sjukfrånvaron har ökat kraftigt under de senaste åren. Inte minst har sjukfall kopplat till psykisks diagnoser blivit betydligt vanligare. Årets Jobbhälsobarometer visar att 350 000* personer i Sveriges arbetsliv upplever en negativ känsla varje arbetsvecka året om när de är på väg till jobbet. En känsla som påverkar hur vi mår i stort.

Av de nästan åtta procent som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan, tror mer än 65 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av deras nuvarande jobb under de närmaste två åren. Men känslan av återkommande obehag riskerar inte bara att skada den enskilda medarbetaren utan hela organisationen.  Hälften av de svarande anger att de inte rekommenderar andra att söka jobb i den egna organisationen.

Enligt Sveriges Företagshälsor är ett gott ledarskap, en stimulerande och välfungerande arbetsmiljö samt möjligheten att kombinera krävande arbete med återhämtning på fritiden viktigt. Verkligheten är dock en annan. Hälften av dem som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan tycker inte att deras närmsta chef har tillräckligt bra ledaregenskaper och lika många anser att högsta ledningen saknar förmåga att leda och utveckla verksamheten.

En stor del av dem som ofta mår dåligt tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter. Många är dessutom missnöjda med den bristande möjligheten att påverka sina egna arbetsuppgifter.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av dem som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

Jobbhälsobarometern:

Barometern tas årligen fram av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbete i olika avseenden. Årets barometer bygger på svar från 10 194 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år med en årsinkomst på över 100 000 kronor (minst halvtid).

Jobbhälsobarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.