Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda flyr Volvo i Umeå

Det är oroligt på Volvo i Umeå. Före detta anställda vittnar om utfrysning och tystnadskultur och tjänstemän flyr arbetsplatsen.
– Det var en fruktansvärd arbetssituation, säger en tidigare tjänsteman.
Oscar Broström Publicerad
Man cyklar förbi Volvos fabrik i Umeå.
Anställda på Volvo har, efter tiotals år på företaget, valt att lämna till följd av kraftigt försämrad arbetsmiljö. Foto: Rolf Höjer/TT

Anställda som arbetat i tiotals år väljer att sluta på Volvo lastvagnar i Umeå. Enligt uppgifter till Kollega har upp emot 30 tjänstemän slutat senaste 18 månaderna. Det är i linje med vad Västerbottens-Kuriren rapporterade förra veckan, när de skrev att ett stort antal chefer slutat på företaget.

Anledningen är, enligt före detta anställda Kollega pratat med, en hierarkisk kultur där tystnaden breder ut sig och anställda som blir impopulära knuffas ut.

– Det har förekommit ren och skär utfrysning, säger en före detta anställd som Kollega pratat med.

– Vissa personers tjänst har försvunnit utan att de har fått reda på det. Jag har frågat folk ”vad gör du på jobbet nu?” och de har svarat ”jag verkar inte ska göra någonting”. Det är kompetenta människor som plötsligt inte var någonting värda.

En annan tidigare Volvoanställd, som slutat på grund av arbetsmiljön, berättar samma sak.

– Så dålig stämning som det varit den senaste tiden, det är bottenrekord. Det är väldigt svårt att hitta någon som är nöjd. Vissa biter ihop, vissa vill inte prata skit, vissa är rädd för att uttala sig.

Ledningen pekas ut

I Västerbottens-Kurirens artikel pekas den nuvarande ledningen ut som ansvariga för att arbetsmiljön blivit dålig.

De Kollega pratat med instämmer i det. Enligt dem var Volvo en bra arbetsplats fram till att den nya fabrikschefen började 2019. Sedan dess har många från den tidigare ledningsgruppen slutat och en ny mer hierarkisk kultur har implementerats.

– Man fick aldrig passera sin närmaste chef. Du skulle prata med den och ingen annan, säger en före detta anställd, och fortsätter:

Volvo är ingen dålig arbetsplats. Det var här jag skulle avsluta min karriär. Man såg framför sig att man vid 65 skulle gå ut genom grindarna nöjd med de åren man varit där. Det var inte alls meningen att man skulle ut på arbetsmarknaden igen.

Det jobbar sammanlagt 215 tjänstemän på Volvo i Umeå. Unionens klubbordförande Torleif Hiitti bekräftar att det är många som har lämnat företaget de senaste åren. I övrigt vill han inte kommentera arbetsmiljön och uppgifterna om utfrysning och tystnadskultur, utan säger att de arbetar internt med att försöka lösa situationen.

Vi har uppmärksammat det här och jobbar med frågan. Vi hoppas få feedback från företaget kring hur vi tar oss vidare och tar oss ur situationen, säger han.

"Våra medarbetare är vår största tillgång"

Kollega har varit i kontakt med Volvo och bett om en intervju. Företaget väljer att svara via mejl:

"Vi tror att det är bra när medarbetare vill utveckla sig själva och vågar prova nya uppdrag. Vi ser ingen konkurrens om en medarbetare väljer att gå vidare i sin karriär hos en annan industri, vi är glada både för medarbetaren och våra kollegor hos andra industrier. För att kunna försörja norra Sverige med kompetens är det viktigt att vi arbetar tillsammans och delar med oss av kunskap, det är lärorikt både för oss och andra verksamheter med perspektiv utifrån.

Våra medarbetare är vår största tillgång, och vi är övertygade om att vi generellt har en god trivsel på arbetet. Vi genomför årligen en medarbetarundersökning och arbetar systematiskt och löpande under året med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön", skriver kommunikationschefen Elisabeth Lundell i ett mejl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.