Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda flyr Volvo i Umeå

Det är oroligt på Volvo i Umeå. Före detta anställda vittnar om utfrysning och tystnadskultur och tjänstemän flyr arbetsplatsen.
– Det var en fruktansvärd arbetssituation, säger en tidigare tjänsteman.
Oscar Broström Publicerad 22 november 2022, kl 11:00
Man cyklar förbi Volvos fabrik i Umeå.
Anställda på Volvo har, efter tiotals år på företaget, valt att lämna till följd av kraftigt försämrad arbetsmiljö. Foto: Rolf Höjer/TT

Anställda som arbetat i tiotals år väljer att sluta på Volvo lastvagnar i Umeå. Enligt uppgifter till Kollega har upp emot 30 tjänstemän slutat senaste 18 månaderna. Det är i linje med vad Västerbottens-Kuriren rapporterade förra veckan, när de skrev att ett stort antal chefer slutat på företaget.

Anledningen är, enligt före detta anställda Kollega pratat med, en hierarkisk kultur där tystnaden breder ut sig och anställda som blir impopulära knuffas ut.

– Det har förekommit ren och skär utfrysning, säger en före detta anställd som Kollega pratat med.

– Vissa personers tjänst har försvunnit utan att de har fått reda på det. Jag har frågat folk ”vad gör du på jobbet nu?” och de har svarat ”jag verkar inte ska göra någonting”. Det är kompetenta människor som plötsligt inte var någonting värda.

En annan tidigare Volvoanställd, som slutat på grund av arbetsmiljön, berättar samma sak.

– Så dålig stämning som det varit den senaste tiden, det är bottenrekord. Det är väldigt svårt att hitta någon som är nöjd. Vissa biter ihop, vissa vill inte prata skit, vissa är rädd för att uttala sig.

Ledningen pekas ut

I Västerbottens-Kurirens artikel pekas den nuvarande ledningen ut som ansvariga för att arbetsmiljön blivit dålig.

De Kollega pratat med instämmer i det. Enligt dem var Volvo en bra arbetsplats fram till att den nya fabrikschefen började 2019. Sedan dess har många från den tidigare ledningsgruppen slutat och en ny mer hierarkisk kultur har implementerats.

– Man fick aldrig passera sin närmaste chef. Du skulle prata med den och ingen annan, säger en före detta anställd, och fortsätter:

Volvo är ingen dålig arbetsplats. Det var här jag skulle avsluta min karriär. Man såg framför sig att man vid 65 skulle gå ut genom grindarna nöjd med de åren man varit där. Det var inte alls meningen att man skulle ut på arbetsmarknaden igen.

Det jobbar sammanlagt 215 tjänstemän på Volvo i Umeå. Unionens klubbordförande Torleif Hiitti bekräftar att det är många som har lämnat företaget de senaste åren. I övrigt vill han inte kommentera arbetsmiljön och uppgifterna om utfrysning och tystnadskultur, utan säger att de arbetar internt med att försöka lösa situationen.

Vi har uppmärksammat det här och jobbar med frågan. Vi hoppas få feedback från företaget kring hur vi tar oss vidare och tar oss ur situationen, säger han.

"Våra medarbetare är vår största tillgång"

Kollega har varit i kontakt med Volvo och bett om en intervju. Företaget väljer att svara via mejl:

"Vi tror att det är bra när medarbetare vill utveckla sig själva och vågar prova nya uppdrag. Vi ser ingen konkurrens om en medarbetare väljer att gå vidare i sin karriär hos en annan industri, vi är glada både för medarbetaren och våra kollegor hos andra industrier. För att kunna försörja norra Sverige med kompetens är det viktigt att vi arbetar tillsammans och delar med oss av kunskap, det är lärorikt både för oss och andra verksamheter med perspektiv utifrån.

Våra medarbetare är vår största tillgång, och vi är övertygade om att vi generellt har en god trivsel på arbetet. Vi genomför årligen en medarbetarundersökning och arbetar systematiskt och löpande under året med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön", skriver kommunikationschefen Elisabeth Lundell i ett mejl.

Arbetsmiljö

Oklart ansvar för digital arbetsmiljö

Nästan hälften av landets chefer anser att det är it-avdelningen – inte HR – som ansvarar för den digitala arbetsmiljön. Det visar en ny Sifo-undersökning.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2022, kl 06:00
Man sitter vid laptop med handen mot pannan.
Är det chefen eller it-avdelningen som är ansvarig för den digitala arbetsmiljön? Foto: Shutterstock

Vår digitala arbetsmiljö blir allt viktigare. Samtidigt råder det en stor osäkerhet kring vem som egentligen bär ansvaret för att säkerställa att den håller tillräckligt hög kvalitet. Det visar en Sifo-undersökning som beställts av teknik- och telekombolaget Global connect. Undersökningen omfattar 300 it-chefer och 225 chefer inom bland annat HR, ekonomi och marknad i både privat och offentlig sektor.

45 procent av de tillfrågade cheferna anser att det är it-avdelningen som bär huvudansvaret för att skapa en bra digital arbetsmiljö. Endast 11 procent tycker att detta ansvar ligger på HR-avdelningens bord.

– I takt med den digitala omställningen har arbetsuppgifterna för it-avdelningen ökat lavinartat. När arbetsmiljön blir mer digital tenderar riktlinjer och policys som annars faller på HR i stället hamna på it-chefens bord, säger Henrik Hammarström, chef för Global Connects företagsaffär, i ett pressmeddelande.

Otydlighet medför risker

Han konstaterat att den otydliga ansvarsfördelningen riskerar att leda till negativa konsekvenser, bland annat när det gäller säkerhet, kvalitet och produktivitet.

– Uppenbarligen diskuteras inte den digitala arbetsmiljön tillräckligt i företagens ledningar. Det är förvånande, med tanke på hur strategiskt viktig det är utifrån flera aspekter och riskerna att det bidrar negativt på flera plan.

Samtidigt menar nästan 6 av 10 it-chefer att medarbetare inte verkar ha tillräcklig förståelse för vad it-avdelningen egentligen gör.  Nästan hälften av it-cheferna anser att de får lägga mer tid på att släcka bränder än att utveckla verksamheten.

Arbetsmiljö

Anställda på SOS Alarm: Stressen kan bli patientfarlig

Hög personalomsättning, konstant stress och rädsla för att kritisera arbetsgivaren. Anställda på SOS Alarm vittnar om en pressad arbetsmiljö som riskerar att gå ut över människor i behov av akut hjälp.
Lina Björk Publicerad 31 oktober 2022, kl 13:23
I bakgrunden skylt på SOS Alarm, i förgrunden larmoperatören Marcus Andersson.
Marcus Andersson har sagt upp sig från SOS Alarm, delvis på grund av den katastrofala arbetsmiljön. Foto: Anders Warne.

Första gången Jens hörde ett barn dö på andra sidan telefonen fick han svårt att sova. Om och om gick han igenom förloppet i huvudet, för att förstå om han som larmoperatör kunnat göra något annorlunda. Det hade han inte, men känslan av hopplöshet fanns kvar länge.

­– Jag tryckte på knappen och tog nästa samtal, det fanns inte tid för annat, berättar han.

SOS Alarm tar årligen emot över tre miljoner samtal till sitt nödnummer. Varje år ökar antalet inringare, det gör däremot inte finansieringen. I sin senaste rapport till regeringen beskriver SOS-alarm hela verksamheten som underbemannad, vilket påverkar både de anställda och svarstiderna. Den som slog larmnumret 112 för två år sedan fick vänta i genomsnitt 9,2 sekunder på att någon i andra änden skulle svara. Förra året hade den genomsnittliga svarstiden stigit till 15,4.

Coronapandemin gjorde att den redan ansträngda arbetsmiljön för de anställda blev än mer pressad. Arbetsgivaren började beordra övertid, halverade luncher och raster. Man köpte ut anställda från sommarsemestern och på vissa centraler fick personalmöten börja hållas utanför arbetstid. Dessutom införde man ett nytt system, STEP, som alla anställda skulle lära sig.

Svårt att framföra kritik

När Kollega gör en rundringning bland larmoperatörerna från norr till söder i Sverige är det en dyster bild av arbetsmiljön som träder fram. Personalomsättningen är hög, stressen konstant och det finns liten marginal att göra misstag. Kritik uppåt kan dessutom straffas med reprimander, vilket gjort att en del operatörer tystnat av rädsla att straffas. De flesta anställda som Kollega pratar med vill vara anonyma i sin kritik.

– Jag har varit med om att kollegor skrivit kritik på intranätet och blivit ombedda att ta bort vad de skrivit. Andra som varit frispråkiga har blivit förbisedda i rekryteringar till nya tjänster, säger en anställd i Mellansverige.  

I september i år stämde Unionen SOS Alarm efter att en anställd blivit avskedad. När företaget gjorde en stickkontroll hade larmoperatören fler avslutade samtal än sina kollegor, men i stället för att utreda varför siffrorna såg ut som de gjorde fick hon sparken. Kraven på hur snabbt du svarar, hur långa samtal du har och hur stor procent av din arbetstid du sitter vid telefonen är vid vissa larmcentraler hårda, och kan få konsekvenser om siffrorna pekar åt fel håll.

– Allt loggas. Har du dåliga siffror så får du veta det, säger en larmoperatör som kollega pratat med.

Går inte att ersätta personal

På koncernnivå var personalomsättningen på SOS Alarm nästan 17 procent förra året. Det var omkring en tredjedel högre än 2020. Även sjukfrånvaron ökade jämfört med tidigare. Även om det anställs många nya till bolaget tar de tid att lära upp. En person som kan hantera både larmsamtal, dirigering av ambulanser och livräddning kan inte direkt ersättas av en nyanställd.

– Vi lyckas aldrig täcka upp för dem vi tappar. Det är svårt att rekrytera genom att säga: du kommer att få jobba julafton, helger och nätter med en callcenterlön. Många bra personer tackar nej redan på intervjun då det är svårt att kombinera med familjelivet, säger en anställd på SOS Alarm i norra Sverige.   

Frågan om lön har drivits av fackklubbarna länge. Enligt SCB tjänar en SOS-operatör i snitt 30 200 kronor, men ingångslönen är betydligt lägre. För en tid sedan beslutade bolaget att göra en lönesatsning, men det var inte tillräckligt menar många av de anställda.

– Varje gång vi tar upp frågan säger ledningen att lönerna är marknadsmässiga. Men då jämför man med telekombranschen och vi är ju inte ett callcenter som skickar taxibilar. Våra samtal handlar om liv och död, säger en anställd.

Önskar stöd på arbetsplatsen

Ytterligare en stämning som Unionen lämnade in handlar om en anställd som fått panikattacker på jobbet. Larmoperatören fick ångest av att svara på 112-samtal men kunde ändå utföra andra uppgifter. Arbetsgivaren satte honom ändå på telefontjänst och krävde att han skulle ha 60 frånvarofria arbetsdagar, vilket han inte klarade och blev uppsagd.

Marcus Andersson, klubbordförande på Unionen har jobbat i Stockholmsregionen i flera år, men har nyligen sagt upp sig från SOS Alarm.

– Min erfarenhet är att arbetsgivaren har agerat väldigt förhastat när det gäller uppsägningar där anställda gjort fel eller varit i behov av stöd. I stället hade man kunnat fundera på hur man ska kvalitetssäkra när man tar bort vidareutbildningar och annat för de anställda för att det inte finns tid, säger han.

Flera unionenklubbar har framfört önskemål om samtalsterapi under arbetstid för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. På andra sidan luren inträffar trafikolyckor, hjärtattacker andnöd. Inte alltid med lycklig utgång. I dag sker stödet i form av teamledaren och kollegor i mån av tid.

– Det blir att man tar en kaffe och pratar av sig. Men jag har ingen utbildning så det blir lite av en påtvingad terapeutroll, säger en teamledare.

I sin årsberättelse tar SOS Alarm upp fem områden som man anser kan innebära en risk i framtiden. Personalomsättning och brist på kompetens har fått betäckningen ”allvarlig”.  I kommentaren om hur man ska hantera frågan har bolaget skrivit: vara en attraktiv arbetsgivare och jobba med kompetensutveckling och arbetsmiljö.

– Om det fortsätter som det gör skulle jag ljuga om jag sa att det inte blir patientfarligt, säger en SOS-operatör.

Arbetsgivaren: Det går åt rätt håll

Kollega har under flera veckor försökt att få svar på kritiken från larmoperatörerna från arbetsgivaren. I ett mejlsvar från SOS Alarm svarar Jonas Lind, chef över produktionen, att man ska rekrytera personal i syfte att komma till rätta med en del av problemen. 

Jonas Lind, chef över produktion på SOS Alarm.
Jonas Lind Foto: SOS Alarm

– Vi är väl medvetna om den tuffa arbetsbelastning som våra medarbetare har haft, särskilt under sommarperioderna. Det finns flera orsaker till detta, främst att vi har allt fler samtal på nödnumret samtidigt som vi är få medarbetare. Vi gör stora satsningar på ett närvarande ledarskap och att hitta nya sätt att hantera allt fler nödsamtal. Samtidigt rekryterar vi uppemot 300 nya SOS-operatörer under året, säger han. 

Han känner inte igen bilden av att den som framför kritik skulle hamna i blåsväder. Tvärtom anser han att det är högt i tak. 

– I allra högsta grad. Det är ingen överraskning för oss att det har varit tufft, och det vet vi på grund av den öppna och nära dialog som finns med medarbetarna. Jag har, som chef inom den operativa verksamheten, som första prioritet att lyssna in och sedan göra förändringar som både kan bidra till en bra arbetsmiljö för våra medarbetare och trygghet för den som behöver larma 112.

Något han håller med om är dock att SOS Alarm är underfinansierat. Kommande år har man äskat 519 miljoner kronor av staten, vilket är 137 miljoner mer än man fick i år. 

Ser ni någon risk att stressen för larmoperatörerna kan bli patientfarlig om något inte görs?

– Vi har som vårdgivare ett lagligt ansvar att ge god vård. SOS-operatörer är utbildade och skickliga på att hantera påfrestande situationer. Vi följer hela tiden upp att vi efterlever lagstadgade krav och patientsäkerheten. När vi ser allvarliga patientskador till följd av vår vårdgivning gör vi en Lex Maria-anmälan till IVO. Alla utredningar är inte klara, men vi har hittills inte beslutat om någon Lex Maria-anmälan kopplat till stress eller svarstider, säger han. 

SOS Alarm i siffror

  • 1 331 anställda totalt i december 2021, majoriteten av dem är tillsvidareanställda.
  • 15 larmcentraler runtom i Sverige.
  • 7,7 anrop per minut.
  • 8 sekunder får medelsvarstiden vara enligt det så kallade alarmeringsavtalet.
  • 40 sekunder får det ta från att en person ringer 112 till att larmoperatören har identifierat vårdbehovet.
  • 30 procent av samtalet till SOS Alarm är fel- eller busringningar.
  • 14 734 samtal tolkades på 78 olika språk.
  • 413 miljoner kronor fick SOS Alarm av staten förra året, en summa som är oförändrad sedan 2018.

SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten och till 50 procent av SKR Företag AB, ett aktiebolag ägt av arbetsgivar- och medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner. En del av jourverksamheten bedrivs även via dotterbolaget YouCall i Piteå, med 86 anställda.

STEP - Ett omdebatterat verktyg

Under hösten 2021 infördes det nya medicinska beslutsstödet STEP (Säkerhet, Trygghet, Effektivitet och Precision) på SOS Alarm. I korthet är verktyget ett batteri av frågor som larmoperatören ska ställa till den som ringer in. För varje svar smalnar symptomen och antal diagnoser av vilket gör det lättare att prioritera och komma fram till rätt sjukdomstillstånd.

Verktyget har fått både ris och ros. Framför allt är det användbart då operatörerna nu jobbar efter samma mall. Men implementeringen har tagit tid och resurser från anställda som redan är pressade och är en av orsakerna till att svarstiderna har ökat i längd.