Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Kristiansson Publicerad
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.