Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Stärkt skydd för hbtq-personer

Var femte hbt-person i EU har blivit diskriminerad i samband med anställning eller arbete. Nu har Europaparlamentet röstat för en strategi för att skydda hbtq-personers grundläggande rättigheter.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Omröstning i EU-parlamentet. TT

Med röstsiffrorna 396 mot 176 antog Europaparlamentet på tisdagen en resolution som uppmanar EU att utarbeta en övergripande så kallad färdplan för att skydda mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella1.

Bakgrunden är den utbredda diskrimineringen av hbt-personer i EU. En enkätundersökning som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter genomförde i fjol visade att varannan hbt-person att hade känt sig diskriminerad eller trakasserad under året som föregick undersökningen. Exempelvis hade var fjärde svarande utsatts för fysisk misshandel, men det handlar även om diskriminering i samband med köp av varor eller på jobbet.

Ledamöterna listade ett antal teman som bör tas upp i färdplanen, däribland sysselsättning, utbildning, yttrandefrihet och hatbrott.

I punkten Icke-diskriminering i arbetslivet ingår att Europeiska kommissionen bör lägga särskilt fokus på sexuell läggning i fråga om likabehandling, och på könsidentitet i fråga om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män. Kommissionen bör också göra det tydligt att transpersoner och intersexuella omfattas av när det handlar om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män. Dessutom bör jämställdhetsorgan uppmanas att informera hbtq-personer om deras rättigheter.

- Homofobi får inte tolereras i Europa längre. Så många av oss homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella har levt i skräck alltför länge. Rädsla för att hålla hand på gatan, rädsla för att bli kallad öknamn, rädsla för att bli utkastade från hem, skolor och arbeten. Min resolution säger att EU måste visa handlingskraft så att även vi kan åtnjuta de rättigheter som EU lovat alla sina medborgare, säger österrikiska Ulrike Lunacek (gröna gruppen), som lett arbetet med resolutionen, i ett pressmeddelande.

Fotnot1: Begreppet hbtq står för homo- och bisexuella, transpersoner och queer. I EU-resolutionen används istället begreppet hbti, som står för homo- och bisexuella, transpersoner och intersexuella.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.