Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hbtq-personer kränks på jobbet

Hbtq-personer upplever ofta diskriminering, trakasserier och nedlåtande kommentarer på sina arbetsplatser. Mest utsatta är transpersoner och bisexuella visar en ny studie.
Elisabeth Brising Publicerad
Hbtq-vänlig arbetsplats
Hbtq-personer utsätts ofta för mikroaggressioner, som subtilt nedlåtande kommentarer, på jobbet. Foto: Shutterstock
Andrea Eriksson, KTH.
Andrea Eriksson, KTH. Foto: Katja Alexanderson

”Jävla bög” om en dålig fotbollsspelare. Eller ”Hur ser det ut därnere efter operationen?”. Det är exempel på kränkande kommentarer som kan kastas ut på en hbtq-omedveten arbetsplats. Risken är stor att en sådan arbetsmiljö skapar stress och ohälsa bland anställda.

Andrea Eriksson, docent i ergonomi vid Kungliga Tekniska högskolan, har med tre andra forskare gått igenom en rad studier om den psykosociala arbetsmiljön för hbtq-personer och skrivit en rapport.

Hur står det till med likabehandling inom hbtq-frågor på svenska arbetsplatser?
– Det skiljer sig mellan olika arbetsplatser. Det saknas kompetens hos många chefer och man ser det inte som en viktig arbetsmiljöfråga. Välvilja finns, men man säger kanske inte ifrån vid kränkningar och chefer kan ha en omedveten nedlåtande jargong, säger Andrea Eriksson.

Vilka är det viktigaste resultaten i er studie?
– Att man inte alltid behöver ha en sämre arbetsmiljö som hbtq-person, utan att många skattar arbetsmiljön som god. Men parallellt med det upplever hbtq-personer också olika kränkningar, diskriminering och mikroaggressioner i form av nedlåtande kommentarer. Transpersoner är mest utsatta.

Hur kan kränkningarna se ut? Vad sägs?
– Icke-binära, de som inte vill identifiera sig som man eller kvinna, blir till exempel inte kallade det pronomen eller namn som personen själv önskar. Transpersoner som genomgår könsbekräftande vård och väljer att byta namn känner sig utsatta om det inte respekteras att någon bytt namn eller vill kallas hen. Vissa som går igenom en sådan transitionsprocess kan till och med få frågor som: hur ser du ut nu därnere? Den frågan skulle inte ställas till någon annan.

Bisexuella upplever också oftare problem än andra hbtq-personer ?
– En nederländsk välgjord studie visar på en högre risk för mobbning av bisexuella i arbetslivet. Det finns också en omedvetenhet hos många om frågan. De flesta utgår från att alla som lever med något av ett annat kön är heterosexuella.

Ni skriver att den vanligaste formen av kränkning är mikroaggressioner. Vad är det?
– Subtilt nedsättande bemötande i vardagen. Till exempel i form av en jargong eller skämt, ibland helt omedvetna angrepp som inte är direkt riktade mot någon person. Det kan vara uttalanden som är allmänt nedlåtande mot en grupp man som hbtq-person identifierar sig med. Då blir det ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli negativt bemötta om de är öppna med sin läggning.

Ett heteronormativt arbetsklimat är en riskfaktor – vad betyder det?
– Då utgår man från att alla på arbetsplatsen är heterosexuella och lever på ett visst sätt. Det bidrar till ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli accepterade om de är öppna med sin läggning, vilket skapar en ständig stress och osäkerhet. Det kan kännas som att man ljuger om man är trans eller inte kan säga vad man gjort i helgen med sin partner. Man måste vara på sin vakt och känner mindre gemenskap med kollegor. 

Hur kan man agera som kollega för att stötta hbtq-personer på jobbet?
– Tänk på att olika identiteter och läggningar kan finnas i rummet. Säg ifrån om det uppstår en negativ jargong eller börja prata positivt om hbtq-frågor. Då kan de som inte är öppna än känna sig mer trygga. Vänta också in att andra berättar om sig själva i stället för att fråga eller utgå från att det är på ett visst sätt. Och stötta personer som drabbas av kränkningar. 

Om studien

Fyra svenska forskare har sammanställt internationell och svensk forskning om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har organiserat studien på uppdrag av den förra regeringen. Rapporten innehåller också en ny studie om arbetsmiljön för transpersoner i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.