Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hbtq-personer kränks på jobbet

Hbtq-personer upplever ofta diskriminering, trakasserier och nedlåtande kommentarer på sina arbetsplatser. Mest utsatta är transpersoner och bisexuella visar en ny studie.
Elisabeth Brising Publicerad 29 september 2022, kl 09:30
Hbtq-vänlig arbetsplats
Hbtq-personer utsätts ofta för mikroaggressioner, som subtilt nedlåtande kommentarer, på jobbet. Foto: Shutterstock
Andrea Eriksson, KTH.
Andrea Eriksson, KTH. Foto: Katja Alexanderson

”Jävla bög” om en dålig fotbollsspelare. Eller ”Hur ser det ut därnere efter operationen?”. Det är exempel på kränkande kommentarer som kan kastas ut på en hbtq-omedveten arbetsplats. Risken är stor att en sådan arbetsmiljö skapar stress och ohälsa bland anställda.

Andrea Eriksson, docent i ergonomi vid Kungliga Tekniska högskolan, har med tre andra forskare gått igenom en rad studier om den psykosociala arbetsmiljön för hbtq-personer och skrivit en rapport.

Hur står det till med likabehandling inom hbtq-frågor på svenska arbetsplatser?
– Det skiljer sig mellan olika arbetsplatser. Det saknas kompetens hos många chefer och man ser det inte som en viktig arbetsmiljöfråga. Välvilja finns, men man säger kanske inte ifrån vid kränkningar och chefer kan ha en omedveten nedlåtande jargong, säger Andrea Eriksson.

Vilka är det viktigaste resultaten i er studie?
– Att man inte alltid behöver ha en sämre arbetsmiljö som hbtq-person, utan att många skattar arbetsmiljön som god. Men parallellt med det upplever hbtq-personer också olika kränkningar, diskriminering och mikroaggressioner i form av nedlåtande kommentarer. Transpersoner är mest utsatta.

Hur kan kränkningarna se ut? Vad sägs?
– Icke-binära, de som inte vill identifiera sig som man eller kvinna, blir till exempel inte kallade det pronomen eller namn som personen själv önskar. Transpersoner som genomgår könsbekräftande vård och väljer att byta namn känner sig utsatta om det inte respekteras att någon bytt namn eller vill kallas hen. Vissa som går igenom en sådan transitionsprocess kan till och med få frågor som: hur ser du ut nu därnere? Den frågan skulle inte ställas till någon annan.

Bisexuella upplever också oftare problem än andra hbtq-personer ?
– En nederländsk välgjord studie visar på en högre risk för mobbning av bisexuella i arbetslivet. Det finns också en omedvetenhet hos många om frågan. De flesta utgår från att alla som lever med något av ett annat kön är heterosexuella.

Ni skriver att den vanligaste formen av kränkning är mikroaggressioner. Vad är det?
– Subtilt nedsättande bemötande i vardagen. Till exempel i form av en jargong eller skämt, ibland helt omedvetna angrepp som inte är direkt riktade mot någon person. Det kan vara uttalanden som är allmänt nedlåtande mot en grupp man som hbtq-person identifierar sig med. Då blir det ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli negativt bemötta om de är öppna med sin läggning.

Ett heteronormativt arbetsklimat är en riskfaktor – vad betyder det?
– Då utgår man från att alla på arbetsplatsen är heterosexuella och lever på ett visst sätt. Det bidrar till ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli accepterade om de är öppna med sin läggning, vilket skapar en ständig stress och osäkerhet. Det kan kännas som att man ljuger om man är trans eller inte kan säga vad man gjort i helgen med sin partner. Man måste vara på sin vakt och känner mindre gemenskap med kollegor. 

Hur kan man agera som kollega för att stötta hbtq-personer på jobbet?
– Tänk på att olika identiteter och läggningar kan finnas i rummet. Säg ifrån om det uppstår en negativ jargong eller börja prata positivt om hbtq-frågor. Då kan de som inte är öppna än känna sig mer trygga. Vänta också in att andra berättar om sig själva i stället för att fråga eller utgå från att det är på ett visst sätt. Och stötta personer som drabbas av kränkningar. 

Om studien

Fyra svenska forskare har sammanställt internationell och svensk forskning om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har organiserat studien på uppdrag av den förra regeringen. Rapporten innehåller också en ny studie om arbetsmiljön för transpersoner i Sverige.

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.