Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO gör tummen upp för jobbpakt

Det ser ut som TCO får gehör för de frågor som centralorganisationen drivit hårdast inför valet. S och MP har kommit överens om både höjt tak i a-kassan, en pappamånad och att sätta stopp för staplade visstider.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, Gustav Fridolin och Socialdemokratenas partiledare Stefan Löfven. Henrik Montgomery/TT

En av TCO:s käpphästar är att taket i a-kassan måste höjas, helst till 27 500 kronor. Hur högt taket blir återstår att se, men S och MP är i alla fall överens om att det ska höjas.

- Det är ett mycket välkommet besked, men sedan återstår att se var taket hamnar.  Blir det en liten höjning kvarstår problemen, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

- Vi kommer att fortsätta arbetet för att återupprätta a-kassan, det finns behov både att förändra över kvalificeringsvillkoren, så att fler kan få ersättning, och att indexera så att ersättningen följer löneutvecklingen.

En rejäl höjning av a-kassetaket kan få många följdeffekter. Fler fackförbund kommer att kunna införa inkomstförsäkringar och det kan också få positiva effekter på omställningsavtalet, tippar Roger Mörtvik. Han ser inga problem med att de befintliga inkomstförsäkringarna skulle förlora värde (och facket därmed förlora medlemmar) om taket höjs.

- Inkomstförsäkringen kommer fortsätta att vara nödvändig för de som tjänar mest.

Partierna har också enats om att ersättningen ska ligga på 80 procent under hela arbetslöshetsperioden, en åtgärd som Roger Mörtvik inte anser är lika angelägen.

- Vi vet från forskningen att nedtrappning av a-kassan har viss effekt och jag hade hellre sett att resurserna läggs på ett ännu högre tak än ersättning under längre tid.

Den tredje pappamånaden, som S och MP, flaggat för är ingen nytillkommen månad, utan är ska tas från den befintliga föräldraledigheten. Miljöpartiet hade egentligen velat gå längre:

- Vi har satt som mål att det ska vara ett jämt uttag mellan föräldrarna,  vi ser det här som ett första steg. Med det parlamentariska läget i riksdagen måste vi se till att det finns stöd för förändringen - hade vi propsat på mer är risken stor att det skulle falla, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

Löftet om en tredje pappamånad är mer välkommet och även beskedet att S och MP är överens om att stoppa möjligheten att visstidsanställa under långa perioder. TCO:s ordförande Eva Nordmark säger i ett pressmeddelande att ett stopp är det enda rimliga.

- Vi har ju anmält förra regeringen eftersom eländet med staplade visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Nu får vi avvakta och se vad beskedet betyder rent konkret, men det låter lovande, säger Roger Mörtvik.

- Det ser ut som att vi får genomslag för de frågor TCO drivit hårdast inför valet och det är väldigt bra.

S och MP har dessutom enats om att Fas 3 ska slopas.  Och om det inte är 40 procent kvinnor i bolagens styrelser år 2016 kommer en lag om tvångskvotering att införas. Miljöpartiet har inte fått med sig S på att återinföra friåret eller arbetstidsförkortning till 35-timmarsvecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.