Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rörlig arbetsmarknad kan ge kompetensbrist

Universitetsregionerna riskerar att bli förlorare när rörligheten på arbetsmarknaden ökar, enligt ny forskning. Den trenden känner Unionen i universitetsstaden Linköping delvis av.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Bristen på arbetskraft märks när företag i Linköping vill växla upp. Colourbox.com

Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden har olika effekter i olika delar av landet, och är inget universalmedel för att öka tillväxten, konstaterar forskarna Rikard Eriksson och Andrés Rodriquez-Posé i en studie. Tillsammans har de analyserat produktiviteten i nästan 70 000 företag i relation till omkring 2,7 miljoner nyanställningar i Sverige.

Enligt studien gynnar rörlighet på arbetsmarknaden främst företag i de tre storstadsregionerna. Stora förlorare kan däremot universitetsregionerna bli om de inte lyckas behålla sina nyexade studenter och inte heller lyckas attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra delar av landet.

– Umeå är till exempel en nettoförlorare om man tittar på studenterna. Många kommer hit för att studera, men många lämnar också staden efter examen. Näringslivet och den offentliga sektorn här kan inte absorbera de nyexaminerade, då drar de vidare, säger Rikard Eriksson som är professor vid Umeå universitet.

– I många fall är det inte den stora flykten till Stockholm som det handlar om för Umeås del. Många av våra studenter kommer från norra Sverige, en del flyttar hem igen efter examen. Små regioner har lättare att attrahera nyexade i 25-årsåldern som ännu inte har bildat familj.

Enligt Rikard Eriksson visar studien att den positiva effekten av rörligheten som det ofta talas om framför allt speglar det som sker i storstäderna.

– Där finns det många fler potentiella arbetsgivare och mer arbetskraft som står för kö för jobb. Det går att ersätta dem som lämnar. I en mindre region kan det i stället vara skadligt när en person lämnar sitt jobb och går till ett konkurrerande företag. Här kanske det handlar om att man ska investera i arbetskraften och fortbildning i stället och att det här med långsiktiga relationer kan vara bra.

I universitetsstaden Linköping känner man delvis igen sig i beskrivningen. Vissa kategorier av studenter är mer benägna att lämna staden än andra, men vilka det är växlar, säger Malin Engström, Unionens regionchef i Östergötland.

– Det är inte svart eller vitt. Antalet invånare ökar, många studenter stannar och många startar bolag efter examen. Samtidigt har vi haft svårt med kompetensmatchningen, särskilt inom IT men även när det handlar om folk med särskilda kunskaper inom verkstadsindustrin. Vi har många expansiva företag här. Det är när de vill växla upp som bristen på folk kommer.

Ett av Linköpings problem har staden gemensamt med en rad andra städer.

– Vi har en väldigt ansträngd bostadssituation. Det finns inga lägenheter centralt att få tag i och priserna är väldigt höga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.