Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rörlig arbetsmarknad kan ge kompetensbrist

Universitetsregionerna riskerar att bli förlorare när rörligheten på arbetsmarknaden ökar, enligt ny forskning. Den trenden känner Unionen i universitetsstaden Linköping delvis av.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Bristen på arbetskraft märks när företag i Linköping vill växla upp. Colourbox.com

Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden har olika effekter i olika delar av landet, och är inget universalmedel för att öka tillväxten, konstaterar forskarna Rikard Eriksson och Andrés Rodriquez-Posé i en studie. Tillsammans har de analyserat produktiviteten i nästan 70 000 företag i relation till omkring 2,7 miljoner nyanställningar i Sverige.

Enligt studien gynnar rörlighet på arbetsmarknaden främst företag i de tre storstadsregionerna. Stora förlorare kan däremot universitetsregionerna bli om de inte lyckas behålla sina nyexade studenter och inte heller lyckas attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra delar av landet.

– Umeå är till exempel en nettoförlorare om man tittar på studenterna. Många kommer hit för att studera, men många lämnar också staden efter examen. Näringslivet och den offentliga sektorn här kan inte absorbera de nyexaminerade, då drar de vidare, säger Rikard Eriksson som är professor vid Umeå universitet.

– I många fall är det inte den stora flykten till Stockholm som det handlar om för Umeås del. Många av våra studenter kommer från norra Sverige, en del flyttar hem igen efter examen. Små regioner har lättare att attrahera nyexade i 25-årsåldern som ännu inte har bildat familj.

Enligt Rikard Eriksson visar studien att den positiva effekten av rörligheten som det ofta talas om framför allt speglar det som sker i storstäderna.

– Där finns det många fler potentiella arbetsgivare och mer arbetskraft som står för kö för jobb. Det går att ersätta dem som lämnar. I en mindre region kan det i stället vara skadligt när en person lämnar sitt jobb och går till ett konkurrerande företag. Här kanske det handlar om att man ska investera i arbetskraften och fortbildning i stället och att det här med långsiktiga relationer kan vara bra.

I universitetsstaden Linköping känner man delvis igen sig i beskrivningen. Vissa kategorier av studenter är mer benägna att lämna staden än andra, men vilka det är växlar, säger Malin Engström, Unionens regionchef i Östergötland.

– Det är inte svart eller vitt. Antalet invånare ökar, många studenter stannar och många startar bolag efter examen. Samtidigt har vi haft svårt med kompetensmatchningen, särskilt inom IT men även när det handlar om folk med särskilda kunskaper inom verkstadsindustrin. Vi har många expansiva företag här. Det är när de vill växla upp som bristen på folk kommer.

Ett av Linköpings problem har staden gemensamt med en rad andra städer.

– Vi har en väldigt ansträngd bostadssituation. Det finns inga lägenheter centralt att få tag i och priserna är väldigt höga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.