Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad oro för otrygga anställningar

Oron för försämrad anställningstrygghet ökar. Det visar en ny rapport från SOM-institutet. Anledningen kan vara de senaste årens diskussion om arbetsrätt och automatisering.
David Österberg Publicerad 9 juni 2021, kl 15:21
Shutterstock
Uppmjukningen av las, en ökad kravbild och automatisering är några skäl till ökad oro för orotrygga anställningar, enligt SOM-institutet. Shutterstock

För fem år sedan svarade 56 procent av svenskarna att de var oroliga för osäkra anställningsvillkor. Sedan dess har andelen stadigt ökat och låg förra året på 62 procent. Det visar en rapport som SOM-institutet gjort i samarbete med den TCO-förbundens tankesmedja Futurion.

Vad ökningen beror på är oklart. På ett seminarium som anordnats av Futurion sa Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, att han tror att den senaste tidens diskussion om att luckra upp las, lagen om anställningsskydd, kan ha påverkat.

Läs mer: Så påverkas du av nya las

– I Januariöverenskommelsen (överenskommelsen mellan regeringen, C och L efter förra riksdagsvalet) fanns ett konkret förslag om att mjuka upp arbetsrätten. Det finns också en trend med ökande kravbild på arbetsplatser, där man förväntas växla upp och vidareutbilda sig. Man pratar också mycket om ökande grad av automation och artificiell intelligens. Så det finns flera skäl till att oroa sig, i synnerhet om man trivs med sin situation och inte vill byta jobb eller vidareutbilda sig, sa han.

"Använder personalen som ett gummiband"

Oron för sämre anställningstrygghet finns i alla sektorer och i alla åldrar, men är störst bland äldre, kvinnor och arbetare. Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, ser en förklaring i att andelen osäkra anställningar ökar.

– I vissa branscher använder man personalen som ett gummiband. Arbetar man i någon av de branscherna, även om man har en fast anställning, så finns hela tiden en oro för att förutsättningarna ska ändras, sa hon.

Nya las kan ge fler trygga anställningar

I början av veckan presenterade regeringen och samarbetspartierna förslag till ändringar av las, i enlighet med den överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt i slutet av förra året. Ändringarna innebär bland annat fler undantag från turordningsreglerna (att den med längst anställningstid ska sägas upp sist vid arbetsbrist), men också att tillfälligt anställda snabbare ska få fast anställning. Dessutom ska yrkesverksamma kunna plugga ett år med 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. För den med kollektivavtal blir ersättningen högre.

Överenskommelsen kommer att ge fler trygga anställningar och minska oron, tror Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.

– Jag hoppas att vi kommer tillrätta med den här oron med de kraftsamlingar på kompetensutveckling som finns i överenskommelsen. OECD har visat att de grupper som behöver omställning mest har haft minst tillgång till stöd. Det hoppas jag att reformerna kan råda bot på, sa hon på seminariet.

Facket vikigt för kompetensutveckling

Hon lyfte också fram fackförbundens betydelse för kompetensutveckling och beklagade att inte fler känner till det arbete som förbunden gör.

– Vi har hört att hälften av jobben kan automatiseras, att en del av de jobb som unga utbildar sig till i dag snart inte kommer att finnas, att dem som är på väg ut i arbetslivet kommer att ha 17 jobb i fem olika branscher. Det visar att vi måste börja bygga arbetslivet nu för att hantera den förändringen. Trygga anställningar och trygga omställningar blir lösningen.

Arbetslösa oroar sig mest

Andel (procent) som svarar att de inför framtiden är ganska eller mycket oroade för osäkra anställningsvillkor.

Kvinnor: 66

Män: 59

Tjänstemän: 57

Arbetare: 71

Fast anställning: 62

Tidsbegränsad anställning: 72

Förvärvsarbetande: 57

Arbetslösa: 83

SOM-institutets rapport "Framtidens arbetsmarknad"

Arbetsmarknad

Yrkesakademin i kris - 200 jobb försvinner

Yrkesakademin, ett av Sveriges största företag för yrkesutbildning, meddelade i början av september att de är under rekonstruktion. Nu står det klart att över 200 jobb försvinner – motsvarande en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar vittnen för Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 25 september 2023, kl 17:54
Bussar med skylten Ej i trafik
Yrkesakademin är under rekonstruktion. Över 200 jobb försvinner, vilket motsvarar en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar uppgiftslämnare för Kollega. Foto: Johan Nilsson/TT.

Yrkesakademin är ett av Sveriges största utbildningsföretag för vuxna. Varje år utbildas omkring 10 000 personer till bland annat lastbilsförare, fordonstekniker och bagare, ofta genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Knappt 1000 personer jobbar på företaget, enligt dess egna uppgifter.

I början av september meddelade Yrkesakademin att de ansökt om rekonstruktion. I bolagets pressmeddelande löd rubriken: ”Målet är att rädda verksamheten, jobb och samhällsviktiga utbildningsplatser”.

Nu står det klart att över 200 tjänster försvinner. 29 av bolagets 63 avtal med Arbetsförmedlingen sägs upp med kort varsel. 29 september, nu på fredag, blir sista skoldagen på de utbildningar som läggs ned. Det framgår av den rekonstruktionsplan som just nu behandlas av Falu tingsrätt.

Alice Hedin, presstalesperson på Yrkesakademin, bekräftar i ett mejl till Kollega att utbildningar kommer avbrytas mitt i terminen.

För vissa deltagare kommer det innebära att utbildningarna avbryts i förtid. Vårt fokus är i dessa fall på att informera så bra som möjligt och ha en fortsatt god dialog med uppdragsgivare och i sin tur deltagare. Det pågår ett arbete för att se om deltagarna i vissa fall kan slussas vidare till andra orter, men det är Arbetsförmedlingen, respektive kommunerna, som är huvudmän för deltagarna och som bestämmer vad som sker framöver. Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta processen”, skriver Hedin.

På frågan om hur många elever som kommer påverkas svarar Hedin att Yrkesakademin inte får lämna ut den sortens uppgifter om sina elever.

Hon skriver vidare att det ännu inte är färdigförhandlat hur stor del av de 200 borttagna jobben som kommer leda till uppsägningar.

Ekonomiska problem i flera år

Yrkesakademin lämnade in en ansökan om rekonstruktion i början av september, efter att gått med förlust tre av de senaste fem åren. I de dokument som tagits fram i anslutning till rekonstruktionen framkommer att Yrkesakademin har skulder till över 70 fordons- och maskinföretag och till minst 20 företag som sålt kontorsutrustning och städning. Totalt uppgår skulderna av den typen till 45,3 miljoner kronor.

Adam, som egentligen heter någonting annat, går en praktiskt inriktad maskinförarutbildning hos Yrkesakademin i södra Sverige. Han säger att den ekonomiska krisen har märkts tydligt på utbildningen.

– Jag hade detta på känn. Ett återkommande problem är att det inte finns någon diesel. Tanken är tom, säger han och fortsätter:

– Allting genomsyras av att det inte finns några pengar. Det kan vara fem maskiner i en klass på omkring 30 elever. Vi har föreslagit att man drar dit ett gäng traktorer och en åkgräsklippare så att folk åtminstone får köra något. Det är väldigt mycket dötid.

Petra Gustafsson, som är utbildningsledare och arbetsmiljöombud för Unionen på Yrkesakademin i Borlänge, berättar om en ny vardag för lärare och administratörer.

– När man varit ute och handlat har man fått besked att man inte får handla på krita. Det är inköpsstopp och vissa företag säger att vi inte får handla där eftersom vi ligger för risigt till. Städfirman har kommit och hämtat sina grejer. Vi städar kontor och klassrum själva.

Yrkesakademin delar inte bilden

Presstalesperson Alice Hedin skriver att Yrkesakademin inte känner igen beskrivningarna.

Det är inte en bild vi känner igen oss i och så ska det givetvis inte vara. Generellt sätt (sic) har vi en god kvalité på våra utbildningar. Kraven på antalet maskiner och fordon är styrt av Arbetsförmedlingen och inget som vi har fått några anmärkningar på. Utan mer information är det svårt att svara på enskilda påståenden mer än så.

Yrkesakademin har också skulder till staten: 97,5 miljoner i skatteskuld och 14,7 miljoner i skulder kopplade till den statliga lönegarantin. De senare kommer att växa, enligt rekonstruktionsplanen. Dessutom kan Arbetsförmedlingen komma att kräva skadestånd för de uppsagda avtalen.

Pekar på Arbetsförmedlingen

Yrkesakademin förklarar situationen med att Arbetsförmedlingen har anvisat för få personer till utbildningarna. Alice Hedin skriver:

”Det har varit ett oerhört tufft och ledsamt besked att behöva lämna till uppskattade medarbetare, uppdragsgivare och deltagare. Vi hade givetvis önskat att samtliga utbildningar som tvingas lägga ned skulle kunna fortsätta. Men som det ser ut i dagsläget får vi för få anvisningar till berörda utbildningar. Även skenade kostnader på grund av den höga inflationen och till exempel kraftigt ökade drivmedelspriser har bidragit till att likviditetssituationen har blivit akut.”

Krisen på Yrkesakademin kommer samtidigt som både regeringen och Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten är på väg upp. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har pekat ut just yrkesutbildning som ett av de viktigaste verktygen för att råda bot på både arbetslöshet och företags kompetensbrist.