Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad oro för otrygga anställningar

Oron för försämrad anställningstrygghet ökar. Det visar en ny rapport från SOM-institutet. Anledningen kan vara de senaste årens diskussion om arbetsrätt och automatisering.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Uppmjukningen av las, en ökad kravbild och automatisering är några skäl till ökad oro för orotrygga anställningar, enligt SOM-institutet. Shutterstock

För fem år sedan svarade 56 procent av svenskarna att de var oroliga för osäkra anställningsvillkor. Sedan dess har andelen stadigt ökat och låg förra året på 62 procent. Det visar en rapport som SOM-institutet gjort i samarbete med den TCO-förbundens tankesmedja Futurion.

Vad ökningen beror på är oklart. På ett seminarium som anordnats av Futurion sa Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, att han tror att den senaste tidens diskussion om att luckra upp las, lagen om anställningsskydd, kan ha påverkat.

Läs mer: Så påverkas du av nya las

– I Januariöverenskommelsen (överenskommelsen mellan regeringen, C och L efter förra riksdagsvalet) fanns ett konkret förslag om att mjuka upp arbetsrätten. Det finns också en trend med ökande kravbild på arbetsplatser, där man förväntas växla upp och vidareutbilda sig. Man pratar också mycket om ökande grad av automation och artificiell intelligens. Så det finns flera skäl till att oroa sig, i synnerhet om man trivs med sin situation och inte vill byta jobb eller vidareutbilda sig, sa han.

"Använder personalen som ett gummiband"

Oron för sämre anställningstrygghet finns i alla sektorer och i alla åldrar, men är störst bland äldre, kvinnor och arbetare. Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, ser en förklaring i att andelen osäkra anställningar ökar.

– I vissa branscher använder man personalen som ett gummiband. Arbetar man i någon av de branscherna, även om man har en fast anställning, så finns hela tiden en oro för att förutsättningarna ska ändras, sa hon.

Nya las kan ge fler trygga anställningar

I början av veckan presenterade regeringen och samarbetspartierna förslag till ändringar av las, i enlighet med den överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt i slutet av förra året. Ändringarna innebär bland annat fler undantag från turordningsreglerna (att den med längst anställningstid ska sägas upp sist vid arbetsbrist), men också att tillfälligt anställda snabbare ska få fast anställning. Dessutom ska yrkesverksamma kunna plugga ett år med 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. För den med kollektivavtal blir ersättningen högre.

Överenskommelsen kommer att ge fler trygga anställningar och minska oron, tror Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.

– Jag hoppas att vi kommer tillrätta med den här oron med de kraftsamlingar på kompetensutveckling som finns i överenskommelsen. OECD har visat att de grupper som behöver omställning mest har haft minst tillgång till stöd. Det hoppas jag att reformerna kan råda bot på, sa hon på seminariet.

Facket vikigt för kompetensutveckling

Hon lyfte också fram fackförbundens betydelse för kompetensutveckling och beklagade att inte fler känner till det arbete som förbunden gör.

– Vi har hört att hälften av jobben kan automatiseras, att en del av de jobb som unga utbildar sig till i dag snart inte kommer att finnas, att dem som är på väg ut i arbetslivet kommer att ha 17 jobb i fem olika branscher. Det visar att vi måste börja bygga arbetslivet nu för att hantera den förändringen. Trygga anställningar och trygga omställningar blir lösningen.

Arbetslösa oroar sig mest

Andel (procent) som svarar att de inför framtiden är ganska eller mycket oroade för osäkra anställningsvillkor.

Kvinnor: 66

Män: 59

Tjänstemän: 57

Arbetare: 71

Fast anställning: 62

Tidsbegränsad anställning: 72

Förvärvsarbetande: 57

Arbetslösa: 83

SOM-institutets rapport "Framtidens arbetsmarknad"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.