Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad oro för otrygga anställningar

Oron för försämrad anställningstrygghet ökar. Det visar en ny rapport från SOM-institutet. Anledningen kan vara de senaste årens diskussion om arbetsrätt och automatisering.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Uppmjukningen av las, en ökad kravbild och automatisering är några skäl till ökad oro för orotrygga anställningar, enligt SOM-institutet. Shutterstock

För fem år sedan svarade 56 procent av svenskarna att de var oroliga för osäkra anställningsvillkor. Sedan dess har andelen stadigt ökat och låg förra året på 62 procent. Det visar en rapport som SOM-institutet gjort i samarbete med den TCO-förbundens tankesmedja Futurion.

Vad ökningen beror på är oklart. På ett seminarium som anordnats av Futurion sa Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, att han tror att den senaste tidens diskussion om att luckra upp las, lagen om anställningsskydd, kan ha påverkat.

Läs mer: Så påverkas du av nya las

– I Januariöverenskommelsen (överenskommelsen mellan regeringen, C och L efter förra riksdagsvalet) fanns ett konkret förslag om att mjuka upp arbetsrätten. Det finns också en trend med ökande kravbild på arbetsplatser, där man förväntas växla upp och vidareutbilda sig. Man pratar också mycket om ökande grad av automation och artificiell intelligens. Så det finns flera skäl till att oroa sig, i synnerhet om man trivs med sin situation och inte vill byta jobb eller vidareutbilda sig, sa han.

"Använder personalen som ett gummiband"

Oron för sämre anställningstrygghet finns i alla sektorer och i alla åldrar, men är störst bland äldre, kvinnor och arbetare. Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, ser en förklaring i att andelen osäkra anställningar ökar.

– I vissa branscher använder man personalen som ett gummiband. Arbetar man i någon av de branscherna, även om man har en fast anställning, så finns hela tiden en oro för att förutsättningarna ska ändras, sa hon.

Nya las kan ge fler trygga anställningar

I början av veckan presenterade regeringen och samarbetspartierna förslag till ändringar av las, i enlighet med den överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt i slutet av förra året. Ändringarna innebär bland annat fler undantag från turordningsreglerna (att den med längst anställningstid ska sägas upp sist vid arbetsbrist), men också att tillfälligt anställda snabbare ska få fast anställning. Dessutom ska yrkesverksamma kunna plugga ett år med 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. För den med kollektivavtal blir ersättningen högre.

Överenskommelsen kommer att ge fler trygga anställningar och minska oron, tror Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.

– Jag hoppas att vi kommer tillrätta med den här oron med de kraftsamlingar på kompetensutveckling som finns i överenskommelsen. OECD har visat att de grupper som behöver omställning mest har haft minst tillgång till stöd. Det hoppas jag att reformerna kan råda bot på, sa hon på seminariet.

Facket vikigt för kompetensutveckling

Hon lyfte också fram fackförbundens betydelse för kompetensutveckling och beklagade att inte fler känner till det arbete som förbunden gör.

– Vi har hört att hälften av jobben kan automatiseras, att en del av de jobb som unga utbildar sig till i dag snart inte kommer att finnas, att dem som är på väg ut i arbetslivet kommer att ha 17 jobb i fem olika branscher. Det visar att vi måste börja bygga arbetslivet nu för att hantera den förändringen. Trygga anställningar och trygga omställningar blir lösningen.

Arbetslösa oroar sig mest

Andel (procent) som svarar att de inför framtiden är ganska eller mycket oroade för osäkra anställningsvillkor.

Kvinnor: 66

Män: 59

Tjänstemän: 57

Arbetare: 71

Fast anställning: 62

Tidsbegränsad anställning: 72

Förvärvsarbetande: 57

Arbetslösa: 83

SOM-institutets rapport "Framtidens arbetsmarknad"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.