Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad oro för otrygga anställningar

Oron för försämrad anställningstrygghet ökar. Det visar en ny rapport från SOM-institutet. Anledningen kan vara de senaste årens diskussion om arbetsrätt och automatisering.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Uppmjukningen av las, en ökad kravbild och automatisering är några skäl till ökad oro för orotrygga anställningar, enligt SOM-institutet. Shutterstock

För fem år sedan svarade 56 procent av svenskarna att de var oroliga för osäkra anställningsvillkor. Sedan dess har andelen stadigt ökat och låg förra året på 62 procent. Det visar en rapport som SOM-institutet gjort i samarbete med den TCO-förbundens tankesmedja Futurion.

Vad ökningen beror på är oklart. På ett seminarium som anordnats av Futurion sa Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, att han tror att den senaste tidens diskussion om att luckra upp las, lagen om anställningsskydd, kan ha påverkat.

Läs mer: Så påverkas du av nya las

– I Januariöverenskommelsen (överenskommelsen mellan regeringen, C och L efter förra riksdagsvalet) fanns ett konkret förslag om att mjuka upp arbetsrätten. Det finns också en trend med ökande kravbild på arbetsplatser, där man förväntas växla upp och vidareutbilda sig. Man pratar också mycket om ökande grad av automation och artificiell intelligens. Så det finns flera skäl till att oroa sig, i synnerhet om man trivs med sin situation och inte vill byta jobb eller vidareutbilda sig, sa han.

"Använder personalen som ett gummiband"

Oron för sämre anställningstrygghet finns i alla sektorer och i alla åldrar, men är störst bland äldre, kvinnor och arbetare. Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, ser en förklaring i att andelen osäkra anställningar ökar.

– I vissa branscher använder man personalen som ett gummiband. Arbetar man i någon av de branscherna, även om man har en fast anställning, så finns hela tiden en oro för att förutsättningarna ska ändras, sa hon.

Nya las kan ge fler trygga anställningar

I början av veckan presenterade regeringen och samarbetspartierna förslag till ändringar av las, i enlighet med den överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt i slutet av förra året. Ändringarna innebär bland annat fler undantag från turordningsreglerna (att den med längst anställningstid ska sägas upp sist vid arbetsbrist), men också att tillfälligt anställda snabbare ska få fast anställning. Dessutom ska yrkesverksamma kunna plugga ett år med 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. För den med kollektivavtal blir ersättningen högre.

Överenskommelsen kommer att ge fler trygga anställningar och minska oron, tror Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.

– Jag hoppas att vi kommer tillrätta med den här oron med de kraftsamlingar på kompetensutveckling som finns i överenskommelsen. OECD har visat att de grupper som behöver omställning mest har haft minst tillgång till stöd. Det hoppas jag att reformerna kan råda bot på, sa hon på seminariet.

Facket vikigt för kompetensutveckling

Hon lyfte också fram fackförbundens betydelse för kompetensutveckling och beklagade att inte fler känner till det arbete som förbunden gör.

– Vi har hört att hälften av jobben kan automatiseras, att en del av de jobb som unga utbildar sig till i dag snart inte kommer att finnas, att dem som är på väg ut i arbetslivet kommer att ha 17 jobb i fem olika branscher. Det visar att vi måste börja bygga arbetslivet nu för att hantera den förändringen. Trygga anställningar och trygga omställningar blir lösningen.

Arbetslösa oroar sig mest

Andel (procent) som svarar att de inför framtiden är ganska eller mycket oroade för osäkra anställningsvillkor.

Kvinnor: 66

Män: 59

Tjänstemän: 57

Arbetare: 71

Fast anställning: 62

Tidsbegränsad anställning: 72

Förvärvsarbetande: 57

Arbetslösa: 83

SOM-institutets rapport "Framtidens arbetsmarknad"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.