Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För fem år sedan svarade 56 procent av svenskarna att de var oroliga för osäkra anställningsvillkor. Sedan dess har andelen stadigt ökat och låg förra året på 62 procent. Det visar en rapport som SOM-institutet gjort i samarbete med den TCO-förbundens tankesmedja Futurion.
Vad ökningen beror på är oklart. På ett seminarium som anordnats av Futurion sa Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, att han tror att den senaste tidens diskussion om att luckra upp las, lagen om anställningsskydd, kan ha påverkat.
Läs mer: Så påverkas du av nya las
– I Januariöverenskommelsen (överenskommelsen mellan regeringen, C och L efter förra riksdagsvalet) fanns ett konkret förslag om att mjuka upp arbetsrätten. Det finns också en trend med ökande kravbild på arbetsplatser, där man förväntas växla upp och vidareutbilda sig. Man pratar också mycket om ökande grad av automation och artificiell intelligens. Så det finns flera skäl till att oroa sig, i synnerhet om man trivs med sin situation och inte vill byta jobb eller vidareutbilda sig, sa han.
Oron för sämre anställningstrygghet finns i alla sektorer och i alla åldrar, men är störst bland äldre, kvinnor och arbetare. Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, ser en förklaring i att andelen osäkra anställningar ökar.
– I vissa branscher använder man personalen som ett gummiband. Arbetar man i någon av de branscherna, även om man har en fast anställning, så finns hela tiden en oro för att förutsättningarna ska ändras, sa hon.
I början av veckan presenterade regeringen och samarbetspartierna förslag till ändringar av las, i enlighet med den överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt i slutet av förra året. Ändringarna innebär bland annat fler undantag från turordningsreglerna (att den med längst anställningstid ska sägas upp sist vid arbetsbrist), men också att tillfälligt anställda snabbare ska få fast anställning. Dessutom ska yrkesverksamma kunna plugga ett år med 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. För den med kollektivavtal blir ersättningen högre.
Överenskommelsen kommer att ge fler trygga anställningar och minska oron, tror Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.
– Jag hoppas att vi kommer tillrätta med den här oron med de kraftsamlingar på kompetensutveckling som finns i överenskommelsen. OECD har visat att de grupper som behöver omställning mest har haft minst tillgång till stöd. Det hoppas jag att reformerna kan råda bot på, sa hon på seminariet.
Hon lyfte också fram fackförbundens betydelse för kompetensutveckling och beklagade att inte fler känner till det arbete som förbunden gör.
– Vi har hört att hälften av jobben kan automatiseras, att en del av de jobb som unga utbildar sig till i dag snart inte kommer att finnas, att dem som är på väg ut i arbetslivet kommer att ha 17 jobb i fem olika branscher. Det visar att vi måste börja bygga arbetslivet nu för att hantera den förändringen. Trygga anställningar och trygga omställningar blir lösningen.
Andel (procent) som svarar att de inför framtiden är ganska eller mycket oroade för osäkra anställningsvillkor.
Kvinnor: 66
Män: 59
Tjänstemän: 57
Arbetare: 71
Fast anställning: 62
Tidsbegränsad anställning: 72
Förvärvsarbetande: 57
Arbetslösa: 83
SOM-institutets rapport "Framtidens arbetsmarknad"
Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.
Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.
– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.
Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.
Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.
– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.
Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt.
– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.
Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.
– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.
Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.
Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.
För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.
Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.
Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer.
Källa: TT, CSN
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
