Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ser framtidens kontor ut

Behöver vi ett kontor att gå till i framtiden? Frågan är relevant att ställa i dessa tider då det traditionella kontoret där vi sitter tillsammans och arbetar inte längre är en självklarhet.
Petra Rendik Publicerad
Johanna Rovira
Vårt behov av att skärma av sig på jobbet tycks bli större. Möbler som stänger ute ljud och intryck gick att hitta hos var och varannan utställare på årets möbelmässa. Johanna Rovira

På årets möbelmässa, Stockholm furniture & Light Fair, som pågår för fullt just nu är det tydligt att många utställare fokuserar på att kontoret är där du väljer att arbeta: hemma, på ett hotellrum, café eller någon annanstans.

Det väsentliga är inte var vi befinner oss när vi utför våra arbetsuppgifter, utan hur och att jobbet blir gjort. Flexibelt och hållbart är några av ledorden under mässan. En kontorsstol behöver inte köpas ny. Det kan ju funka lika bra med en begagnad. Möbler ska hålla minst en livstid och tillverkas på ett sätt som inte frestar på naturen. Och apropå naturen, när allt fler blir sjuka av sina jobb behövs nya lösningar på hur vi ska hålla längre, på arbetet men även utanför. Naturens kraft kan vara ett sätt tror många i branschen. In med den på kontoret i form av gröna växter och furu.


Hur tror du framtidens kontor kommer att se ut?

Hanna Ringström, säljsupport, Stockholm:
– Jag tror på en större rörlighet, kontoret behöver inte vara på ett enda ställe. Aktivitetsbaserat kommer också att bli det normala. Sedan tror jag att allt fler kommer välja att arbeta hemifrån ur ett miljöperspektiv, för att slippa stå i bilkö eller åka buss om det inte är nödvändigt. Möten kan ju ske via Skype.
 

Phillip Kraft Hansen, eventansvarig, Göteborg:
–Arbetsplatsen eller kontoret kommer behöva vara mer flexibel för att locka medarbetare. En modern arbetsgivare signalerar att det är leveransen, alltså att jobbet blir gjort, som är det relevanta, inte stämpelklocka eller var arbetet utförs.

 

Anders Olsson, chef, Stockholm:
–Framtidens arbetsplats kommer att utformas efter den tekniska utvecklingen som pågår hela tiden. Vi kommer att vara friare och flexiblare, inte bundna på till en fysisk plats. Många idag som sitter på kontor har problem med rygg och nacke, så jag tror på ett kontor som uppmuntrar till rörelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält