kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Medlem i kläm - så gick det sen

Hur gick det för killarna som ville ”Unleash the fucking fury” på sin chef? Fick Unionenmedlemmen som glömt rapportera in sin nya lön till Försäkringskassan betala en halv miljon i skuld? Här är några av Unionens mest omskrivna tvister. Och hur de slutade.
Lina Björk Publicerad
Unionen företräder medlemmar i allsköns ärenden varje år. Här är några exempel på rättstvister - och hur de slutat.

Vad får man skriva på sociala medier?

I början av augusti 2011 reagerade tre anställda på Goexcellent i Piteå på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."


En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester." Kommentarerna uppfattades som hot av företaget, och de anställda som skrivit meddelandena både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Polisen lade ner ärendet, men uppsägningen kvarstod och Unionen företrädde medlemmarna i Arbetsdomstolen.
Läs mer

Så gick det: Arbetsgivarna och de två anställda enades i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje medlemmen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste vara med en viss tid för att ha rätt till det.
 

Pastoratet diskriminerade

Kvinnan sökte en tjänst på ett pastorat i Kiruna där hon tidigare jobbat och då hade anmält en kollega för sexuella trakasserier. Hon fick inte tjänsten och kontaktade facket som konstaterade att hennes kvalifikationer var bättre än mannens som fick tjänsten. Det visade sig att personalchefen hade frågat personalen om lämpligheten i att återanställa kvinnan. Den tidigare kollegan som anmälts för sexuella trakasserier ansåg att en anställning vore olämplig.
Unionen stämde arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor för diskriminering.
Läs mer

Så gick det: Kvinnan fick rätt. Gällivare tingsrätt dömde Kiruna Pastorat att betala 50 000 kronor till Unionenmedlemmen. Pastoratet fick även betala rättegångskostnaderna på drygt 250 000 kronor.
 

Krav från Försäkringskassan: En halv miljon kronor

De senaste åren har personer med livränta krävts på miljontals kronor. En av dem är Per-Olof Holmberg som fick ett återbetalningskrav på över 500 000 kronor. Enligt reglerna måste den som är försäkrad anmäla om arbetsförmågan har förbättrats eller om förhållanden i anställningen har ändrats. Per-Olofs lön steg år efter år, men när han ringde till Försäkringskassan och frågade om han skulle rapportera in några förändringar fick han beskedet att kassan kontrollerade det själv. Ändå kom ett återbetalningskrav på 500 000 kronor.
Läs mer

Så gick det: Unionen och Per-Olof överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som skrev ned skulden till drygt 350 000 kronor. Unionen tyckte fortfarande att det var för mycket och överklagade till kammarrätten som också gav honom rätt och slog fast att Per-Olof endast skulle betala ett, i stället för nio års livränta. Försäkringskassan överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men även de gick på Unionens linje.
 

SAS-anställda stämde Unionen

Kabinanställda på SAS ansåg sig snuvade på pensionspengar och stämde sitt fackförbund. Avtalet som Unionen var med och förhandlade fram under krisuppgörelsen 2012 innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsåldern kom till 1974 i utbyte mot en lönesänkning. Medlemmarna kände sig överkörda av facket eftersom de avstått lön, men ändå fick jobba högre upp i åldern. Först tog de ärendet till Diskrimineringsombudsmannen och hävdade att kollektivavtalet var diskriminerande, men fick inget gehör. Sedan stämde man Unionen i tingsrätten med hjälp av privata medel och två miljoner från klubbkassan.
Läs mer

Så gick det: Stockholms tingsrätt kommer att ta upp tvisten i höst. Av de tusentals tvister som Unionen förhandlar runt om i landet per år, blir ungefär 50 stycken så kallade besvärsärenden med skadeståndsanspråk, där medlemmarna är missnöjda med Unionens hantering. Av dessa går ett av 50 upp i domstol.
 

Fick ny chef - blev avskedad

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, sade Ilija Cunevski till Kollega 2014.
Läs mer

Så gick det: SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka, vilket var det han önskade i första hand.  
 

 

Kabinanställda sades upp - var för erfarna

Bemanningsföretaget Proffice Aviation hyr bland annat ut kabinpersonal till flygbolag. I slutet av 2011 sades sju kabinanställda Unionenmedlemmar upp på grund av arbetsbrist. Strax efteråt anställde bolaget ett 20-tal personer som skulle arbeta med samma sysslor. Som skäl till att de sju medlemmarna inte erbjöds tjänsterna angavs att inhyraren endast ville ha oerfaren personal till sommarsäsongen 2012.

– Det är mycket märkligt. För att ha rätt till återanställning krävs att man har de rätta kvalifikationerna. Nu har man vänt på det hela och säger att kravet för att få anställning är att man inte har den rätta erfarenheten.  Arbetsgivaren har tillämpat reglerna tvärtemot vad som avsetts med dem, sade Lars Åström, förbundsjurist på Unionen inför förhandlingarna.
Unionen stämde företaget på närmare en miljon kronor.
Läs mer

Så gick det: Flygbolaget och medlemmarna gick med på en förlikning före rättegången. Hur mycket pengar medlemmarna fick är belagt med sekretess.  
 

Blev omplacerad efter kommentar på Facebook

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges Television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallades in till chefen och fick veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga bestod i att han på Facebook skrivit var han tyckte att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland borde placeras. Det var inte formuleringen i sig som störde arbetsgivaren, utan att han hade engagerat sig offentligt. Mikael fick efter händelsen inte arbeta med politiska reportage och blev omplacerad.
Läs mer

Så gick det: Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje. Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterade AD som ansåg att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen fick en erinran och omplacerades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn. 

Läs även