Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I början av augusti 2011 reagerade tre anställda på Goexcellent i Piteå på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:
"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."
En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester." Kommentarerna uppfattades som hot av företaget, och de anställda som skrivit meddelandena både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Polisen lade ner ärendet, men uppsägningen kvarstod och Unionen företrädde medlemmarna i Arbetsdomstolen.
Läs mer
Så gick det: Arbetsgivarna och de två anställda enades i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje medlemmen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste vara med en viss tid för att ha rätt till det.
Kvinnan sökte en tjänst på ett pastorat i Kiruna där hon tidigare jobbat och då hade anmält en kollega för sexuella trakasserier. Hon fick inte tjänsten och kontaktade facket som konstaterade att hennes kvalifikationer var bättre än mannens som fick tjänsten. Det visade sig att personalchefen hade frågat personalen om lämpligheten i att återanställa kvinnan. Den tidigare kollegan som anmälts för sexuella trakasserier ansåg att en anställning vore olämplig.
Unionen stämde arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor för diskriminering.
Läs mer
Så gick det: Kvinnan fick rätt. Gällivare tingsrätt dömde Kiruna Pastorat att betala 50 000 kronor till Unionenmedlemmen. Pastoratet fick även betala rättegångskostnaderna på drygt 250 000 kronor.
De senaste åren har personer med livränta krävts på miljontals kronor. En av dem är Per-Olof Holmberg som fick ett återbetalningskrav på över 500 000 kronor. Enligt reglerna måste den som är försäkrad anmäla om arbetsförmågan har förbättrats eller om förhållanden i anställningen har ändrats. Per-Olofs lön steg år efter år, men när han ringde till Försäkringskassan och frågade om han skulle rapportera in några förändringar fick han beskedet att kassan kontrollerade det själv. Ändå kom ett återbetalningskrav på 500 000 kronor.
Läs mer
Så gick det: Unionen och Per-Olof överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som skrev ned skulden till drygt 350 000 kronor. Unionen tyckte fortfarande att det var för mycket och överklagade till kammarrätten som också gav honom rätt och slog fast att Per-Olof endast skulle betala ett, i stället för nio års livränta. Försäkringskassan överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men även de gick på Unionens linje.
Kabinanställda på SAS ansåg sig snuvade på pensionspengar och stämde sitt fackförbund. Avtalet som Unionen var med och förhandlade fram under krisuppgörelsen 2012 innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsåldern kom till 1974 i utbyte mot en lönesänkning. Medlemmarna kände sig överkörda av facket eftersom de avstått lön, men ändå fick jobba högre upp i åldern. Först tog de ärendet till Diskrimineringsombudsmannen och hävdade att kollektivavtalet var diskriminerande, men fick inget gehör. Sedan stämde man Unionen i tingsrätten med hjälp av privata medel och två miljoner från klubbkassan.
Läs mer
Så gick det: Stockholms tingsrätt kommer att ta upp tvisten i höst. Av de tusentals tvister som Unionen förhandlar runt om i landet per år, blir ungefär 50 stycken så kallade besvärsärenden med skadeståndsanspråk, där medlemmarna är missnöjda med Unionens hantering. Av dessa går ett av 50 upp i domstol.
Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, sade Ilija Cunevski till Kollega 2014.
Läs mer
Så gick det: SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka, vilket var det han önskade i första hand.
Bemanningsföretaget Proffice Aviation hyr bland annat ut kabinpersonal till flygbolag. I slutet av 2011 sades sju kabinanställda Unionenmedlemmar upp på grund av arbetsbrist. Strax efteråt anställde bolaget ett 20-tal personer som skulle arbeta med samma sysslor. Som skäl till att de sju medlemmarna inte erbjöds tjänsterna angavs att inhyraren endast ville ha oerfaren personal till sommarsäsongen 2012.
– Det är mycket märkligt. För att ha rätt till återanställning krävs att man har de rätta kvalifikationerna. Nu har man vänt på det hela och säger att kravet för att få anställning är att man inte har den rätta erfarenheten. Arbetsgivaren har tillämpat reglerna tvärtemot vad som avsetts med dem, sade Lars Åström, förbundsjurist på Unionen inför förhandlingarna.
Unionen stämde företaget på närmare en miljon kronor.
Läs mer
Så gick det: Flygbolaget och medlemmarna gick med på en förlikning före rättegången. Hur mycket pengar medlemmarna fick är belagt med sekretess.
Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges Television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallades in till chefen och fick veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga bestod i att han på Facebook skrivit var han tyckte att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland borde placeras. Det var inte formuleringen i sig som störde arbetsgivaren, utan att han hade engagerat sig offentligt. Mikael fick efter händelsen inte arbeta med politiska reportage och blev omplacerad.
Läs mer
Så gick det: Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje. Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterade AD som ansåg att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen fick en erinran och omplacerades.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.