Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kompetensbristen ett hot mot välfärden
Det råder stor brist på kompetens i Sverige – och problemet blir bara större. Redan i dag försvinner arbetstillfällen till andra länder, företagen har svårt att växa. Och några enkla lösningar finns inte.
Jonah Andersson är i en drömsits. Hon är utbildad systemutvecklare och därmed en av dem som företagen slåss hårdast om att rekrytera.
– Det känns tryggt att veta att jag kan byta jobb och att det finns stora möjligheter i karriären. För mig är det viktigt med personlig utveckling och flexibilitet.
Hon arbetar på IT-konsultföretaget Frontwalker och stortrivs med sitt jobb.
– Roligast är att lösa problem och skapa något som kunderna använder och som underlättar deras vardag. Mitt arbete är väldigt varierat – förutom systemutveckling sköter jag underhåll, fixar buggar i systemen och har kundmöten, säger hon.
Bristen på utbildad arbetskraft i IT-sektorn är enorm. Enligt en undersökning från Ipsos sysselsatte branschen närmare 210 000 personer år 2017. 2022 beräknas det saknas 70 000 medarbetare.
Och IT-branschen är inget undantag på svensk arbetsmarknad. Det saknas även civilingenjörer, tekniker, kemister, receptarier, arkitekter, biomedicinska analytiker. Och många fler.
Bristen på kompetens ger guldläge för de få som utbildat sig inom rätt område. Men för företagen och för Sverige är den ett enormt problem. Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, är övertygad om att den lett till att Sverige gått miste om en stor mängd arbetstillfällen.
– Väldigt många företag har svårt att rekrytera nyckelkompetens. Det är uppenbart att en hel del arbetstillfällen har hamnat i andra länder som en konsekvens av kompetensbristen, säger hon.
Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, anser att frågan är en av de viktigaste för svenska företag.
– De tvingas att tacka nej till ordrar och förfrågningar. Det gör det svårt att växa och att behålla goda relationer till kunder. Problemet finns i alla branscher vi tittar på. Och det har funnits länge. Vi började göra undersökningar 1999 och sedan dess har kompetensbristen varit påtaglig, säger han.
Läs mer: Framtidens jobb – och så hög lön får du
Dessutom är det svårt att se någon riktig ljusning. Patrik Karlsson kallar underskottet strukturellt och säger att han ”har svårt att vara jättepositiv”. Även Arbetsförmedlingen räknar med fortsatt brist inom flera branscher.
– På fem års sikt ser vi att det kommer att råda en fortsatt brist inom till exempel IT och bygg. Efterfrågan drivs av den tekniska och digitala utvecklingen samt befolkningsförändringar, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på myndigheten.
Fack, arbetsgivare och experter är ense: problemet är stort och växer. Så vad ska man göra åt det? Även här pekar svaren åt samma håll – att förändra utbildningssystemet är nyckeln. Både Unionen och Svenskt Näringsliv anser att skolorna måste ta större hänsyn till vad företagen behöver.
– Utbildningssystemet har uppenbarligen inte hängt med. Institutionerna måste lyssna mer på näringslivets behov när de tar fram kursutbudet, säger Katarina Lundahl och får medhåll av Patrik Karlsson.
– Det handlar om hur man premierar samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsende. När en yrkesutbildning inom gymnasieskolan läggs ner, ofta för att den är dyr, blir det väldigt kännbart. Det leder till att våra branscher själva måste finansiera utbildningar. Våra medlemsföretag betalar ju skatt och tycker att staten borde ansvara för utbildningen.
Vi måste arbeta mer med möjligheten att välja nytt och välja om
Förutom en förändring av grundutbildningarna krävs kompetensutveckling av personer som redan har ett jobb. Många av dem som har yrken som riskerar att försvinna till följd av teknikutvecklingen har ofta kompetens som behövs i en annan bransch.
– Många yrken ligger närmare varandra än vad man tror. Ska vi lyckas fylla på där det saknas kompetens måste vi flytta den grupp som redan är ute på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.
En idé som Unionen jobbar för är att den som har ett yrke som på sikt riskerar att försvinna ska kunna få tillgång till de tjänster som Trygghetsrådet erbjuder. (Rådet stöttar i dagsläget tjänstemän i den privata sektorn som har blivit uppsagda med rådgivning och coachning.)
– Varför vänta tills folk blir arbetslösa? Vi måste kunna hjälpa företag och människor tidigare.
Anders Stenberg är nationalekonom vid Stockholms universitet. Han ser i huvudsak två lösningar på problemet med kompetensbristen.
– Den ena är att de anställda går tillbaka till skolbänken, den andra att företagen tillhandahåller internutbildning. Problemet är att få till någon form av struktur för uppdatering av kompetens. Jag tror att man behöver en lösning där individen betalar en del, arbetsgivaren en del och det offentliga en del.
Även Ingela Bergmo Prvulovic, lektor i pedagogik vid Jönköpings universitet, betonar det livslånga lärandet.
– Vi måste arbeta mer med möjligheten att välja nytt och välja om. Det är sällan vi vet precis vad vi vill göra i livet när vi är 16–17 år. Jag tror att många företag behöver visa större tillit till att människor vill lära och utvecklas.
Hon anser också att många företag redan besitter den kompetens de tror att de saknar.
– Handlar det om avsaknad av människor med formell kompetens eller verklig kompetens? Letar de efter formella meriter eller förmågan att handla i en viss situation?
Andra möjligheter är att få unga att intressera sig för naturvetenskap och teknik och att locka kvinnor till mansdominerade branscher. Däremot tror inte forskarna att förbättrad yrkesvägledning är vägen till fler IT-tekniker och civilingenjörer.
– Det ger en skillnad på marginalen. Ofta behöver man vara i arbetslivet några år innan man kommer på vad man verkligen vill arbeta med.
Undantaget är barn till föräldrar som är lågutbildade eller födda i ett annat land, som har mindre information om olika karriärvägar, säger Anders Stenberg.
Kan utbildning av vuxna arbetslösa ge effekt?
– Ja, det ger ganska bra sysselsättningseffekter. Där finns dock ett politiskt problem. Om man erbjuder arbetslösa att studera med bibehållen a-kassa finns ett incitament att jobba ett tag och sedan göra sig arbetslös.
Många företag, särskilt inom IT-branschen, har mildrat sin kompetensbrist genom att anställa utländsk arbetskraft, exempelvis från Indien. Svenskt Näringsliv vill se en ökad arbetskraftsinvandring.
– Vi måste också lyckas bättre med integreringen av nyanlända och få dem att bli mer relevanta på arbetsmarknaden, säger Patrik Karlsson.
Under det senaste decenniet har antalet enklare tjänstemannajobb blivit mindre i västvärlden. I USA har många tvingats ta enklare jobb men i Sverige har tjänstemännen i stället kunnat avancera på karriärstegen.
Vi har fler högkvalificerade jobb än människor som kan ta dem
– Det är i grunden positivt att det skapas mycket jobb i Sverige och att många av våra medlemmar har kunnat kliva upp och få mer avancerade tjänster. Problemet är att vi har fler högkvalificerade jobb än människor som kan ta dem, säger Katarina Lundahl.
Enligt Annelie Almérus hade svensk arbetskraft krympt om vi inte hade haft tillgång till utrikesfödda.
– När 40-taliserna försvann förlorade vi mycket kompetens. I dag har vi för många med för kort eller inte relevant utbildning.
Hon tycker att både fack och arbetsgivare kan göra mer för att komma till rätta med problemet.
– Företagens ansvar är att göra sina yrken attraktiva med goda arbetsvillkor och att marknadsföra dem bättre. I dag ställer yngre andra krav på arbetsgivarna och många gånger är flexibilitet viktigare än hög lön.
– Fackens ansvar är att i högre utsträckning driva arbetsmiljöfrågor snarare än strikt lön, så att de inte sticker i väg, säger hon.
För Jonah Andersson ser arbetsmarknaden fortsatt god ut. Men det bygger på att hon fortsätter att hålla sig ajour.
– Tekniken utvecklas snabbt och det gäller att hänga med och hela tiden lära sig nya saker – och det gillar jag.
40 %
Så många tjänstemän i privat sektor har inte fått genomgå någon kompetensutveckling under det senaste året. Samtidigt vill åtta av tio tjänstemän gärna utveckla sina färdigheter. Det visar en undersökning från Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Uppsagd vid 57 – influencer vid 61
På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
Blåste liv i Instagramkontot
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Följde magkänslan
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Trappar upp när andra trappar ned
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Margareta Hallin
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.
