Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
År 2030 väntas Sveriges befolkning uppgå till 11,2 miljoner invånare. Det är en miljon fler än i dag. Främst ökar den äldre befolkningen, de som har fyllt 80 år. Personer i yrkesaktiv ålder, mellan 20-64, ökar däremot för lite. Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba.
Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”, måste sysselsättningen öka med hela 485 000 personer fram till 2030.
– Det är en mycket svår uppgift. Många faktorer behöver slå in för att ekvationen ska lyckas, säger Torbjörn Israelsson, rapportansvarig och arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Sysselsättningen i den befintliga befolkningen måste öka – särskilt bland utrikes födda. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 16-64 år, cirka 79 procent. Men bland utrikes födda är det bara 67, 3 procent som arbetar. Om utrikes födda män och kvinor jobbar i samma utsträckning som inrikes födda skulle antalet sysselsatta öka med nästan 220 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.
En förklaring till att sysselsättningen är lägre bland utrikes födda är att de oftare saknar gymnasieutbildning.
– Det är i den här gruppen potentialen att öka sysselsättningen finns. Eftersom gymnasieutbildning är en förutsättning för att få jobb på den svenska arbetsmarknaden är det viktigt att det satsas på vuxenutbildning, säger Torbjörn Israelsson.
Förutom utbildning föreslår Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, anställningssubventioner till arbetsgivare som anställer utrikes födda.
– Subventioner kan riktas tydligare mot dem som har störst problem att komma in på arbetsmarknaden.
Han anser även att det måste skapas fler lågbetalda jobb så att fler med låg utbildning kommer in på arbetsmarknaden.
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ser etableringsjobben som en del av lösningen på hur fler utrikes födda ska komma i arbete.
– På så sätt får de en möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, säger hon.
Försörjningsbördan minskar även om fler arbetar längre upp i åldrarna.
– Färre behöver försörjas när äldre delvis klarar sin egen försörjning, säger Katarina Lundahl.
Men för att fler ska vilja stanna i arbetslivet längre krävs bättre förutsättningar.
– Regelverket behöver förändras så att sjukförsäkring och a-kassa följer med när vi jobbar längre. Det blir också lättare att stanna längre på arbetsmarknaden om det finns flexibla förutsättningar – till exempel en möjlighet att jobba deltid, säger Katarina Lundahl.
Läs också: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö
Situationen skulle även kunna förbättras om ungdomar kom ut på arbetsmarknaden tidigare, betalade skatt och bidrog till att finansiera välfärden.
– Problemet är att ungdomar studerar länge och reser runt i världen innan de börjar jobba. Men reglerna i studiemedelssystemet skulle kunna förändras så att de som avslutar sina studier tidigt premieras, säger Lars Calmfors.
Lägre marginalskatter skulle också, enligt honom, göra det mer attraktivt att avsluta studierna snabbare och tidigare komma ut i arbetslivet.
Att öka sysselsättningen med nästan en halv miljon enbart genom att fler invånare i Sverige kommer i jobb är en stor utmaning. I rapporten konstateras att det därför krävs en invandring på 30 000 – 60 0000 personer per år, beroende på hur mycket sysselsättningen i befintlig befolkning ökar.
– Som det ser ut i dag behövs invandring för att klara kompetensutmaningen, inte minst från de europeiska länderna. Men det ställer krav på att det finns bostäder och infrastruktur för att vi ska kunna ta emot människor, säger Katarina Lundahl.
Enligt Lars Calmfors är det dock inte oproblematiskt att lösa arbetskraftsbristen med ökad invandring.
– Vi har haft stor flyktinginvandring och stora integrationsproblem. Vi ska inte underskatta riskerna för främlingsfientliga reaktioner i Sverige om vi utöver flyktinginvandring får en stor arbetskraftsinvandring, säger han.
De ekonomer vi har pratat med är eniga om att det kommer att krävas en kombination av åtgärder för att klara den framtida välfärden.
– Även om de här åtgärderna vidtas räcker det inte. Jag tror att vi får se en kombination av ökad sysselsättning, höjda skatter, transfereringar som inte följer med löneutvecklingen och försämrad kvalitet i offentliga välfärdstjänster framöver, säger Lars Calmfors.
* Försörjningsbördan definieras som hela befolkningen delat med antalet personer som arbetar.
(Foto på Lars Calmfors: Karl Gabor)
Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.
Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.
– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.
Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.
Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.
– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.
Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt.
– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.
Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.
– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.
Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.
Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.
För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.
Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.
Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer.
Källa: TT, CSN
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
Gillar du att jobba ifred, vantrivs på mingel och blir helt utmattad vid tanken på att umgås en vecka med ytligt bekanta. Då kan du vara en introvert person.
– Du får energi av avskildhet och inte av social interaktion, förklarar Linus Jonkman, föreläsare, författare och expert på ämnet.
Hur extrovert eller introvert du är mäts i det kända personlighetstestet Big Five.
– Vi har alla behov av sociala relationer och av att stänga en dörr om oss, men i olika grad, förklarar Linus Jonkman.
En vanlig fördom är att introverta är blyga. Men det är faktiskt vanligare att vara extrovert och blyg, än introvert och blyg enligt Linus Jonkman.
För introverta kan jobbsökande, nätverkande och anställningsintervjuer ändå bli socialt krävande. Men en fördel vid rekrytering är att en lågmäld person troligen kommer svara mer sakligt på intervjufrågor än någon som undviker tystnader och bara babblar på.
– Introverta gör ofta ett förarbete innan de levererar ett svar, säger Linus Jonkman.
Många lär sig också spela en social yrkesroll, eftersom intresset för arbetet klår det tillbakadragna draget.
– Om man har en uppgift man känner starkt engagemang för kan man gå långt ur sin komfortzon för att lösa den, säger Linus Jonkman.
Men det finns en risk att det känns ihåligt med tiden varnar experten.
För att jobbet ska funka är det viktigt att förstå sin introversion och se den som en styrka. Introverta är ofta uthålliga och behöver inte så mycket bekräftelse av andra, vilket gör personen mer självförsörjande på energi.
De flesta introverta är också bra på att interagera med andra i jobbsituationer, kan lyssna, se hur andra mår, ställa frågor och reflektera. Däremot ogillar introverta snabba beslut, kallprat och spontana infall.
Kan man få bra jobb utan ett stort socialt nätverk?
– För 20 år sedan var man mer vingklippt. Nu har vi möjlighet att hitta våra likasinnade digitalt. Man kan sitta själv ett halvår och programmera och sedan släppa något - som grundaren av Minecraft.
Branschmingel – ska introverta skippa det?
– Känner man sig hemskt akward finns ingen idé att dyka upp på ett affärsmingel om du ändå inte kommer komma till din rätt. Spara din energi till de sammanhang du gillar att befinna dig i där det finns något du tycker är intressant.
Hur kan man nätverka som introvert på sociala medier som Linkedin?
– Man kanske har ett ämne man skriver om som man är väldigt intresserad av, snarare än skriver om sig själv. Introverta känner sig ofta mer genuina i text eftersom vi då sänder ett budskap vi fått reflektera över.
Är du en introvert vinner du andras förtroende över tid även om en extrovert kan framstå som mer färgstark och tvärsäker från början. Kom ihåg att berätta om det du kan och bidrar med tipsar experten. Tänk inte att ditt cv eller dina leveranser talar för sig själva.
Som introvert kan du behöva värna din energi i en social miljö så att hjärnan inte blir uttröttad i onödan. Det finns en skillnad i hur vi reagerar på sociala stimuli och utsöndringen av signalsubstansen dopamin mellan väldigt extroverta och introverta.
– Introverta har en lägre tolerans för dopamin. Vid en för hög nivå blir personen överstimulerad och trött, säger Linus Jonkman.
Därför kan de också jobba med ett uthålligt fokus på samma uppgift länge, utan att bli uttråkade. Gruppen hämtar också mer lycka i stillhet än från social bekräftelse.
Trots att vi lever i en extremt snabb och utåtriktad tid med sociala medier tycker Linus Jonkman att introversion fått en nyrenässans.
– Kanske är det en motreaktion till det turbulenta arbetslivet och ett ökat behov för reflektion. När konjunkturen går ner blir det också mer inne att vara försiktig.
När han googlade på extrovert och social för femton år sedan hamnade han på platsannonser. På sökordet introvert kom mest nyheter om ensamma seriemördare.
Nu har något hänt. Introverta tar plats som hjältar i tv-serier, datanördar täljer guld och företag vill ha analytiska anställda, även om de inte ser andra i ögonen eller hejar.
– Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.
Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls?
Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.
Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman
