Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Från kaos till ordning och reda

Svämmar skrivbordet över av papper och tidningar? Har du svårt att sortera och slänga? Nina Strandberg kan hjälpa dig att få ordning i röran.
Lisbeth Nieminen Publicerad

För några år sedan visade SVT en engelsk programserie där en kvinna hjälpte privatpersoner att rensa bort överflödiga prylar. Vi som såg programmen har knappast glömt vilka ohyggliga mängder som förpassades till sopsäckar. Hela gårdsplaner fylldes. Minnesvärt är också avsnittet av Dr Phil där mannen i en familj inte kunde skiljas från någonting. Hela huset var fullproppat från golv till tak. Mannen, en lärare, och hans fru bodde i husvagn.

- Till skillnad från homestyling handlar min verksamhet om hur det fungerar, inte hur det ser ut. Jag sysslar inte med färg, form och inredning. Men jag kan rekommendera produkter som korgar, pärmar och förvaringslösningar för kunden, säger Nina Strandberg.

Så vitt hon vet är hon först i Sverige med att saluföra en tjänst som många behöver alltför väl. Hon åtar sig att rensa och organisera skrivbord, kontorsrum, hem och nästan vad som helst.

I åratal hade hon ordnat och strukturerat bohag och förråd åt slarviga och dåligt organiserade släktingar och vänner. Så fort någon skulle flytta eller göra om bad hon om att få hjälpa till. Att hon håller sitt eget hem i mönstergill ordning behöver knappast sägas.

Det var en kusin i USA som gav henne idén att slå mynt av hobbyn: "Här lever människor på det du älskar att göra. Amerikanarna drunknar i sina prylar. Så de anlitar professional organizers. De är så många att de har bildat en branschorganisation."

För ett år sedan gjorde Nina Strandberg slag i saken och startade företaget Iordning. Hon åtar sig att rensa ut och upp på arbetsrum, i lager och förråd och hem. Skillnaden mellan före och efter är påtaglig, säger hon, och visar foton som bär syn för sägen.

- Det är lätt att bli hemmablind. Kanske har man varken tid eller ork att ta itu med oredan. Och kanske tänker man inte på att tid är pengar. Tio minuters letande kostar 31 kronor om man tjänar 30 000 kronor i månaden. Inte mycket, kan det tyckas, men slå ihop summan på ett år!

Nina Strandberg är en späd kvinna som utstrålar energi. Innan vi ens har setts förstår jag att hon är precis vad mitt stökiga arbetsrum behöver. Hon säger sig ha sett värre och försäkrar att det inte är bortom räddning. Och att det finns andra lösningar än ett lika stort rum till.

- Det går att rensa, säger hon försiktigt. Och vi kan ta det i flera omgångar för att det inte ska bli alltför stessande psykiskt.

Hon har en fil kand i sociologi och har varit säljare på en tidning samt receptionist/telefonist. När hon går ut till sina kunder brukar hon fråga hur de skulle vilja att det ser ut när det är klart. Hon behöver en tydlig bild av vad det är kunden vill ha och gör ingenting utan att ha förankrat det väl hos uppdragsgivaren.

Vet folk hur de skulle vilja ha det?

- Ja, det är därför de har kontaktat mig som extern hjälp. Somliga vill bara ha tips om hur de själva kan röja och få en bättre ordning till stånd.

I Nina Strandbergs arbete ingår att hon får kundens samtycke till att slänga saker. Hon bekräftar med ett skratt att det är något som många har svårt för.

- Bara den som äger sakerna kan bestämma om något och vad som kan slängas. En skatt för honom/henne kan andra tycka vara skräp och tvärtom.

Hon visar en bild av ett garage vars ägare hade samlat på sig det mesta i femton år. Hela golvet och alla väggar täckta av grejer.

- I hans identitet ingick att han var killen som hade allt och han tyckte att det är kul med saker. Men när han stod inför att sälja villan insåg han att det var dags att rensa bort. Hans mål var att kunna se golvet.

När de tillsammans gick igenom alltsammans och hon höll upp en sak och frågade om han skulle ha den kvar svarade han ja per automatik. Följdfrågan var om han visste varför han hade sparat den och när han tänkte använda den kom han gång på gång fram till att han kunde avvara saken.

Många behöver vänja sig vid tanken på att skiljas från ting. Om ägaren inte kommer fram till att saken kan avvaras brukar Nina Strandbergs råd bli att skjuta upp avgörandet. Om den fortfarande inte har använts på ett år tycker hon att den kan skatta åt förgängelsen.

- Jag kan nästan garantera att den inte blir saknad.

(Siftidningen nr 6-2007)

Fakta

...för bättre ordning

  • Kasta obehövliga saker och gruppera resten i system som du lätt hittar i.
  • Ta dig tid med att sortera. Det ger stora tidsvinster i det långa loppet.
  • Med inkorgar och tidskriftssamlare kan du åstadkomma rena ytor på skrivbordet.
  • Gör listor på vem som du ska ringa till, vad som ska åtgärdas och köpas. Bocka av när det är klart.
  • Öppna posten över papperskorgen! Då kan du lätt slänga reklam och tomma kuvert direkt.
  • Ställ saker där de används, inte där de får plats! Om plats saknas, organisera om.

Lästips:

  • Ordning och struktur på arbetet och hemma av Mona Quick.
  • Rensa i röran av Kingston Karen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.