Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För några år sedan visade SVT en engelsk programserie där en kvinna hjälpte privatpersoner att rensa bort överflödiga prylar. Vi som såg programmen har knappast glömt vilka ohyggliga mängder som förpassades till sopsäckar. Hela gårdsplaner fylldes. Minnesvärt är också avsnittet av Dr Phil där mannen i en familj inte kunde skiljas från någonting. Hela huset var fullproppat från golv till tak. Mannen, en lärare, och hans fru bodde i husvagn.
- Till skillnad från homestyling handlar min verksamhet om hur det fungerar, inte hur det ser ut. Jag sysslar inte med färg, form och inredning. Men jag kan rekommendera produkter som korgar, pärmar och förvaringslösningar för kunden, säger Nina Strandberg.
Så vitt hon vet är hon först i Sverige med att saluföra en tjänst som många behöver alltför väl. Hon åtar sig att rensa och organisera skrivbord, kontorsrum, hem och nästan vad som helst.
I åratal hade hon ordnat och strukturerat bohag och förråd åt slarviga och dåligt organiserade släktingar och vänner. Så fort någon skulle flytta eller göra om bad hon om att få hjälpa till. Att hon håller sitt eget hem i mönstergill ordning behöver knappast sägas.
Det var en kusin i USA som gav henne idén att slå mynt av hobbyn: "Här lever människor på det du älskar att göra. Amerikanarna drunknar i sina prylar. Så de anlitar professional organizers. De är så många att de har bildat en branschorganisation."
För ett år sedan gjorde Nina Strandberg slag i saken och startade företaget Iordning. Hon åtar sig att rensa ut och upp på arbetsrum, i lager och förråd och hem. Skillnaden mellan före och efter är påtaglig, säger hon, och visar foton som bär syn för sägen.
- Det är lätt att bli hemmablind. Kanske har man varken tid eller ork att ta itu med oredan. Och kanske tänker man inte på att tid är pengar. Tio minuters letande kostar 31 kronor om man tjänar 30 000 kronor i månaden. Inte mycket, kan det tyckas, men slå ihop summan på ett år!
Nina Strandberg är en späd kvinna som utstrålar energi. Innan vi ens har setts förstår jag att hon är precis vad mitt stökiga arbetsrum behöver. Hon säger sig ha sett värre och försäkrar att det inte är bortom räddning. Och att det finns andra lösningar än ett lika stort rum till.
- Det går att rensa, säger hon försiktigt. Och vi kan ta det i flera omgångar för att det inte ska bli alltför stessande psykiskt.
Hon har en fil kand i sociologi och har varit säljare på en tidning samt receptionist/telefonist. När hon går ut till sina kunder brukar hon fråga hur de skulle vilja att det ser ut när det är klart. Hon behöver en tydlig bild av vad det är kunden vill ha och gör ingenting utan att ha förankrat det väl hos uppdragsgivaren.
Vet folk hur de skulle vilja ha det?
- Ja, det är därför de har kontaktat mig som extern hjälp. Somliga vill bara ha tips om hur de själva kan röja och få en bättre ordning till stånd.
I Nina Strandbergs arbete ingår att hon får kundens samtycke till att slänga saker. Hon bekräftar med ett skratt att det är något som många har svårt för.
- Bara den som äger sakerna kan bestämma om något och vad som kan slängas. En skatt för honom/henne kan andra tycka vara skräp och tvärtom.
Hon visar en bild av ett garage vars ägare hade samlat på sig det mesta i femton år. Hela golvet och alla väggar täckta av grejer.
- I hans identitet ingick att han var killen som hade allt och han tyckte att det är kul med saker. Men när han stod inför att sälja villan insåg han att det var dags att rensa bort. Hans mål var att kunna se golvet.
När de tillsammans gick igenom alltsammans och hon höll upp en sak och frågade om han skulle ha den kvar svarade han ja per automatik. Följdfrågan var om han visste varför han hade sparat den och när han tänkte använda den kom han gång på gång fram till att han kunde avvara saken.
Många behöver vänja sig vid tanken på att skiljas från ting. Om ägaren inte kommer fram till att saken kan avvaras brukar Nina Strandbergs råd bli att skjuta upp avgörandet. Om den fortfarande inte har använts på ett år tycker hon att den kan skatta åt förgängelsen.
- Jag kan nästan garantera att den inte blir saknad.
(Siftidningen nr 6-2007)
...för bättre ordning
Lästips:
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.