Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tre täta varsel på Fiskarhedenvillan

Från all time high till tre varsel på mindre än ett år. Personalen på hustillverkaren Fiskarhedenvillan är nu, liksom hela branschen, hårt prövad.
– Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger Gustaf Edgren, på Trä- och Möbelföretagen.
Anita Täpp Publicerad
Byggarbetsplats. Armeringsjärn och rör på marken bredvid ett par tomma gummistövlar.
Tre varsel på ett år. Den kris som Fiskarhedenvillan nu upplever gäller även för många andra hustillverkare i Sverige. Foto: Janerik Henriksson/TT.

I förra veckan varslade Fiskarhedenvillan åter om uppsägningar. Denna gång gäller varslet 45 anställda, var av 35 på huvudkontoret i Borlänge.

Det är det tredje varslet sedan oktober förra året, då fem tjänstemän tvingades lämna företaget. Ett par månader senare kom det andra varslet som ledde till att 16 anställda fick gå.

Och nu förhandlar alltså åter de fackliga företrädarna för Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, för att försöka rädda kvar så många som möjligt av dem som nu har varslats.

De anställda trodde att pandemin skulle bli en hård prövning. I stället innebar den hemmaboom som pandemin medförde att Fiskarhedenvillan kunde nyanställa 75 personer och i fjol slog rekord med 650 levererade hus.

Kände stor optimism

Men att bygga ett hus är en lång process. Och efter att i början av 2022 fått rekordmånga beställningar på nya hus minskade de sedan drastiskt. Vilket innebär att man bara kommer att leverera runt 330 hus i år. Och enligt Fiskarhedenvillans prognos blir det än värre nästa år, då bara 250 ska levereras.

Det är orsaken till den varselvåg som Fiskarhedenvillans tjänstemän, framför allt på huvudkontoret i Borlänge, nu tvingas uppleva.

– När beställningarna rasade in kände vi en väldig optimism. Men så blev det krig i Ukraina och vi fick stora leveransproblem. Och så kom de höga räntorna och den höga inflationen, vilket också har skapat en stor osäkerhet bland potentiella köpare och då blev det platt fall, säger Kerstin Drejholt, ordförande för Unionenklubben på Fiskarhedenvillan.

"Nu ska det inte bli fler varsel"

Kerstin Drejholt.

Hon fortsätter:
– Efter de två första varslen hade vi ändå hopp om att det snart skulle vända och hade kvar en överkapacitet, så att vi skulle ha kvar tillräcklig kompetens vid en uppgång.  Men eftersom vi fortfarande inte ser någon ljusning så har vi ändå förståelse för att vi måstes göra det här. Och också arbetsgivaren vet att vi behöver ha kvar kompetensen in i det sista. Och nu ska det ändå inte bli några fler varsel.

Den kris som Fiskarhedenvillan upplever gäller nu i princip alla hustillverkare i Sverige, även om vissa går lite bättre, påpekar Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen.

– I läget med Covid 2020 så var alla oroliga, men i stället fick branschen en riktig boost. Men sedan kraschade ju leveranskedjornas så man fick leveransproblem, och sedan kom de kraftigt ökade kostnaderna för råvarorna. Och så blev det inflation och man började slåss om halvledare och annat man behövde på marknaden. Och nu försvårar också de höga räntorna för hustillverkarna, säger han.

"Bankerna skapar oro"

Enligt branschorganisationens siffror påbörjades endast 7 500 småhus under första kvartalet i år medan 11 500 hus påbörjades under samma period under 2022.

Gustaf Edgren.

Och när det gäller orderingången så beställdes ungefär 660 hus under första kvartalet i år, jämfört med 1500 hus under fjolårets första kvartal. Vilket innebär en nedgång på nästan 60 procent, påpekar Gustaf Edgren.

– Det enda vi kan göra är att larma om det här. Men jag hoppas att bankerna slutar bidra till det dåliga läget. För det jag fått höra från många håll nu är att de lägger lök på laxen och skapar oro bland potentiella husköpare genom att avråda dem från att köpa nybyggda hus. Och det är alltså personer som har en sådan bra ekonomi att de klarar kalkylerna och beviljas lån. Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger han.

– Sedan vore det också behövligt att kommunerna ser till att ha en proaktiv planering så att det finns fler bra och billiga småhustomter att bygga på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.