Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I förra veckan varslade Fiskarhedenvillan åter om uppsägningar. Denna gång gäller varslet 45 anställda, var av 35 på huvudkontoret i Borlänge.
Det är det tredje varslet sedan oktober förra året, då fem tjänstemän tvingades lämna företaget. Ett par månader senare kom det andra varslet som ledde till att 16 anställda fick gå.
Och nu förhandlar alltså åter de fackliga företrädarna för Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, för att försöka rädda kvar så många som möjligt av dem som nu har varslats.
De anställda trodde att pandemin skulle bli en hård prövning. I stället innebar den hemmaboom som pandemin medförde att Fiskarhedenvillan kunde nyanställa 75 personer och i fjol slog rekord med 650 levererade hus.
Men att bygga ett hus är en lång process. Och efter att i början av 2022 fått rekordmånga beställningar på nya hus minskade de sedan drastiskt. Vilket innebär att man bara kommer att leverera runt 330 hus i år. Och enligt Fiskarhedenvillans prognos blir det än värre nästa år, då bara 250 ska levereras.
Det är orsaken till den varselvåg som Fiskarhedenvillans tjänstemän, framför allt på huvudkontoret i Borlänge, nu tvingas uppleva.
– När beställningarna rasade in kände vi en väldig optimism. Men så blev det krig i Ukraina och vi fick stora leveransproblem. Och så kom de höga räntorna och den höga inflationen, vilket också har skapat en stor osäkerhet bland potentiella köpare och då blev det platt fall, säger Kerstin Drejholt, ordförande för Unionenklubben på Fiskarhedenvillan.
Hon fortsätter:
– Efter de två första varslen hade vi ändå hopp om att det snart skulle vända och hade kvar en överkapacitet, så att vi skulle ha kvar tillräcklig kompetens vid en uppgång. Men eftersom vi fortfarande inte ser någon ljusning så har vi ändå förståelse för att vi måstes göra det här. Och också arbetsgivaren vet att vi behöver ha kvar kompetensen in i det sista. Och nu ska det ändå inte bli några fler varsel.
Den kris som Fiskarhedenvillan upplever gäller nu i princip alla hustillverkare i Sverige, även om vissa går lite bättre, påpekar Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen.
– I läget med Covid 2020 så var alla oroliga, men i stället fick branschen en riktig boost. Men sedan kraschade ju leveranskedjornas så man fick leveransproblem, och sedan kom de kraftigt ökade kostnaderna för råvarorna. Och så blev det inflation och man började slåss om halvledare och annat man behövde på marknaden. Och nu försvårar också de höga räntorna för hustillverkarna, säger han.
Enligt branschorganisationens siffror påbörjades endast 7 500 småhus under första kvartalet i år medan 11 500 hus påbörjades under samma period under 2022.
Och när det gäller orderingången så beställdes ungefär 660 hus under första kvartalet i år, jämfört med 1500 hus under fjolårets första kvartal. Vilket innebär en nedgång på nästan 60 procent, påpekar Gustaf Edgren.
– Det enda vi kan göra är att larma om det här. Men jag hoppas att bankerna slutar bidra till det dåliga läget. För det jag fått höra från många håll nu är att de lägger lök på laxen och skapar oro bland potentiella husköpare genom att avråda dem från att köpa nybyggda hus. Och det är alltså personer som har en sådan bra ekonomi att de klarar kalkylerna och beviljas lån. Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger han.
– Sedan vore det också behövligt att kommunerna ser till att ha en proaktiv planering så att det finns fler bra och billiga småhustomter att bygga på.
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men har Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har han oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
