I förra veckan varslade Fiskarhedenvillan åter om uppsägningar. Denna gång gäller varslet 45 anställda, var av 35 på huvudkontoret i Borlänge.
Det är det tredje varslet sedan oktober förra året, då fem tjänstemän tvingades lämna företaget. Ett par månader senare kom det andra varslet som ledde till att 16 anställda fick gå.
Och nu förhandlar alltså åter de fackliga företrädarna för Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, för att försöka rädda kvar så många som möjligt av dem som nu har varslats.
De anställda trodde att pandemin skulle bli en hård prövning. I stället innebar den hemmaboom som pandemin medförde att Fiskarhedenvillan kunde nyanställa 75 personer och i fjol slog rekord med 650 levererade hus.
Kände stor optimism
Men att bygga ett hus är en lång process. Och efter att i början av 2022 fått rekordmånga beställningar på nya hus minskade de sedan drastiskt. Vilket innebär att man bara kommer att leverera runt 330 hus i år. Och enligt Fiskarhedenvillans prognos blir det än värre nästa år, då bara 250 ska levereras.
Det är orsaken till den varselvåg som Fiskarhedenvillans tjänstemän, framför allt på huvudkontoret i Borlänge, nu tvingas uppleva.
– När beställningarna rasade in kände vi en väldig optimism. Men så blev det krig i Ukraina och vi fick stora leveransproblem. Och så kom de höga räntorna och den höga inflationen, vilket också har skapat en stor osäkerhet bland potentiella köpare och då blev det platt fall, säger Kerstin Drejholt, ordförande för Unionenklubben på Fiskarhedenvillan.
"Nu ska det inte bli fler varsel"
Hon fortsätter:
– Efter de två första varslen hade vi ändå hopp om att det snart skulle vända och hade kvar en överkapacitet, så att vi skulle ha kvar tillräcklig kompetens vid en uppgång. Men eftersom vi fortfarande inte ser någon ljusning så har vi ändå förståelse för att vi måstes göra det här. Och också arbetsgivaren vet att vi behöver ha kvar kompetensen in i det sista. Och nu ska det ändå inte bli några fler varsel.
Den kris som Fiskarhedenvillan upplever gäller nu i princip alla hustillverkare i Sverige, även om vissa går lite bättre, påpekar Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen.
– I läget med Covid 2020 så var alla oroliga, men i stället fick branschen en riktig boost. Men sedan kraschade ju leveranskedjornas så man fick leveransproblem, och sedan kom de kraftigt ökade kostnaderna för råvarorna. Och så blev det inflation och man började slåss om halvledare och annat man behövde på marknaden. Och nu försvårar också de höga räntorna för hustillverkarna, säger han.
"Bankerna skapar oro"
Enligt branschorganisationens siffror påbörjades endast 7 500 småhus under första kvartalet i år medan 11 500 hus påbörjades under samma period under 2022.
Och när det gäller orderingången så beställdes ungefär 660 hus under första kvartalet i år, jämfört med 1500 hus under fjolårets första kvartal. Vilket innebär en nedgång på nästan 60 procent, påpekar Gustaf Edgren.
– Det enda vi kan göra är att larma om det här. Men jag hoppas att bankerna slutar bidra till det dåliga läget. För det jag fått höra från många håll nu är att de lägger lök på laxen och skapar oro bland potentiella husköpare genom att avråda dem från att köpa nybyggda hus. Och det är alltså personer som har en sådan bra ekonomi att de klarar kalkylerna och beviljas lån. Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger han.
– Sedan vore det också behövligt att kommunerna ser till att ha en proaktiv planering så att det finns fler bra och billiga småhustomter att bygga på.
