I februari 2019 fick Unionenklubben på Fiskarhedenvillan i Borlänge ett oväntat besked. Klubbstyrelsen hade just inlett arbetet med att försöka få till ett avtal om arbetstidsförkortning, enligt medlemmarnas önskan.
Det ledde till att den nya HR-chefen satte sig in i företagets kollektivavtal med bransch- och arbetsgivarorganisationen TMF. Hon upptäckte då att medlemmarna i fackförbundet Sveriges Ingenjörer, enligt en bilaga i avtalet, redan – sedan 2009 – hade rätt till arbetstidsförkortning.
Men det här var något som ingen på företaget varken tycktes ha känt till eller praktiserat.
Ingenjörer på väg att byta fack
Hos hustillverkaren jobbar många ingenjörer. Men de flesta är med i Unionen, som har den enda fackklubben på företaget. När styrelsen fick vetskap om den bortglömda bilagan och förstod att den innebar att medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nu ganska omgående skulle få arbetstidsförkortning insåg man att det var ett hot mot Unionenklubben, där 55 av 80 medlemmar var ingenjörer. Dessutom var de i stor majoritet i klubbstyrelsen.
– Då blev det lite dramatiskt. Vi förstod ju att det här skulle kunna betyda att många av våra medlemmar, och då även i styrelsen, direkt skulle gå över till Sveriges Ingenjörer, så att klubben i värsta fall måste läggas ned, säger klubbordförande Kerstin Drejholt.
Då blev det lite dramatiskt
Snart bestämde sig dock alla ingenjörer i styrelsen för att stanna kvar i Unionen. Och efter ett medlemsmöte, där styrelsen förklarade varför man tyckte att de övriga medlemmarna också borde göra det, beslöt sig endast åtta ingenjörer för att byta fackförbund.
– För ingenjörerna i styrelsen var det ett ganska lätt beslut eftersom de är väl insatta i vad Unionen gör och vet vilket bra stöd vi får av regionkontoret. Men när vi lyft fram fördelarna med att ha en klubb, med den påverkansmöjlighet det ger, så var de övriga också rätt lättövertalade, säger Kerstin Drejholt.
Fick hjälp av gammalt avtal
När man sedan inledde förhandlingen om en arbetstidsförkortning för Unionenmedlemmarna kom faktiskt Sveriges Ingenjörers bortglömda avtal till hjälp.
– Då blev det också en rättvisefråga. Visserligen sa ledningen att vår arbetstidsförkortning inte fick kosta företaget något. Men vi fick ändå förståelse för våra krav.
På senvintern hade man förhandlat sig fram till ett avtal som skulle undertecknas och börja gälla från den 1 april 2020. Men så kom pandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen i vägen. Därför började i stället ett reviderat avtal först gälla från den 1 mars i år.
Anställda avstår lön
Enligt det ska nu medlemmarna, under de två lönerevisioner som nu är framtagna, årligen avstå 0,675 procent, det vill säga totalt 1,35 procent, av löneutrymmet för att i gengäld få 36 timmars arbetstidsförkortning per år.
En fråga är dock hur bilagan i kollektivavtalet kunde glömmas bort.
– Det tycks bero på att den inte fanns med i de handlingar som vi fick ta del av när vi gick med i kollektivavtalet 2009 och inte har gjort det senare heller. Vi var mycket mindre då och saknade också länge en riktig HR-chef. Det var först när vår nya HR-chef bad TMF om alla handlingar som hon hittade bilagan i ett inskannat A4, så att det här kom upp till ytan, säger Kerstin Drejholt.
Kortad arbetstid
- Ungefär 38 procent av Unionens medlemmar med kollektivavtal har arbetstidsförkortning enligt sitt centrala avtal.
- Hur många fler som exempelvis har det genom lokala överenskommelser eller genom att kortare arbetstid tillämpas på arbetsplatsen finns det ingen exakt siffra på.
- Att korta arbetstiden har aldrig varit populärt bland arbetsgivare. Men mellan 1998 och 2007 lyckades Unionen få till arbetstidsförkortning i centrala avtal i en del branscher, framför allt inom industrin och byggsektorn. På andra avtalsområden tecknades i stället särskilda avtal, enligt vilket parterna kunde förhandla på företagsnivå.
- I samband med finanskrisen 2008/2009 ökade arbetsgivarnas motstånd. Sedan 2013 har man försökt vända utvecklingen, dock utan att lyckas.
Stefan Klevenvall, avtalsexpert Unionen.
