Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
I februari 2019 fick Unionenklubben på Fiskarhedenvillan i Borlänge ett oväntat besked. Klubbstyrelsen hade just inlett arbetet med att försöka få till ett avtal om arbetstidsförkortning, enligt medlemmarnas önskan.
Det ledde till att den nya HR-chefen satte sig in i företagets kollektivavtal med bransch- och arbetsgivarorganisationen TMF. Hon upptäckte då att medlemmarna i fackförbundet Sveriges Ingenjörer, enligt en bilaga i avtalet, redan – sedan 2009 – hade rätt till arbetstidsförkortning.
Men det här var något som ingen på företaget varken tycktes ha känt till eller praktiserat.
Hos hustillverkaren jobbar många ingenjörer. Men de flesta är med i Unionen, som har den enda fackklubben på företaget. När styrelsen fick vetskap om den bortglömda bilagan och förstod att den innebar att medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nu ganska omgående skulle få arbetstidsförkortning insåg man att det var ett hot mot Unionenklubben, där 55 av 80 medlemmar var ingenjörer. Dessutom var de i stor majoritet i klubbstyrelsen.
– Då blev det lite dramatiskt. Vi förstod ju att det här skulle kunna betyda att många av våra medlemmar, och då även i styrelsen, direkt skulle gå över till Sveriges Ingenjörer, så att klubben i värsta fall måste läggas ned, säger klubbordförande Kerstin Drejholt.
Då blev det lite dramatiskt
Snart bestämde sig dock alla ingenjörer i styrelsen för att stanna kvar i Unionen. Och efter ett medlemsmöte, där styrelsen förklarade varför man tyckte att de övriga medlemmarna också borde göra det, beslöt sig endast åtta ingenjörer för att byta fackförbund.
– För ingenjörerna i styrelsen var det ett ganska lätt beslut eftersom de är väl insatta i vad Unionen gör och vet vilket bra stöd vi får av regionkontoret. Men när vi lyft fram fördelarna med att ha en klubb, med den påverkansmöjlighet det ger, så var de övriga också rätt lättövertalade, säger Kerstin Drejholt.
När man sedan inledde förhandlingen om en arbetstidsförkortning för Unionenmedlemmarna kom faktiskt Sveriges Ingenjörers bortglömda avtal till hjälp.
– Då blev det också en rättvisefråga. Visserligen sa ledningen att vår arbetstidsförkortning inte fick kosta företaget något. Men vi fick ändå förståelse för våra krav.
På senvintern hade man förhandlat sig fram till ett avtal som skulle undertecknas och börja gälla från den 1 april 2020. Men så kom pandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen i vägen. Därför började i stället ett reviderat avtal först gälla från den 1 mars i år.
Enligt det ska nu medlemmarna, under de två lönerevisioner som nu är framtagna, årligen avstå 0,675 procent, det vill säga totalt 1,35 procent, av löneutrymmet för att i gengäld få 36 timmars arbetstidsförkortning per år.
En fråga är dock hur bilagan i kollektivavtalet kunde glömmas bort.
– Det tycks bero på att den inte fanns med i de handlingar som vi fick ta del av när vi gick med i kollektivavtalet 2009 och inte har gjort det senare heller. Vi var mycket mindre då och saknade också länge en riktig HR-chef. Det var först när vår nya HR-chef bad TMF om alla handlingar som hon hittade bilagan i ett inskannat A4, så att det här kom upp till ytan, säger Kerstin Drejholt.
Stefan Klevenvall, avtalsexpert Unionen.
Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.
På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut, till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar.
Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid.
Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken.
Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben:
– Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet. Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april, får man i stället pengar. De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:
– Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval. Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.
Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:
– På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar får man ut eventuell resterande tid i pengar.
– Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer.
Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:
– Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år.
Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo:
– Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar.
Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå.
– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare.
– Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön.
Gröna arbetsgivare
I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.
Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.
Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.
Industriarbetsgivarna: I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.
AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.
– Det kan röra sig om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.
”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”
Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.
– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.
Kollegan Nicklas Nordin instämmer:
– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.
Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.
– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.
Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.
– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.
”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”
Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.
– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.
De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.
– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.
Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.
– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.
Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig.
– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.
– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.
En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.
– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.
Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.
Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:
“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”
KÄLLA: Unionen