Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Brommapojkarna ska rekrytera 250
Slussen in är rekryteringsdelen i de samhällsstödjande insatserna som idrottsföreningen Brommapojkarna gör på sin hemmaarenan Grimsta IP, väster om Stockholm.
Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum.
Tre unga män, Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum kliver för första gången in på Brommapojkarnas hemmaarena, Grimsta IP, nordväst om Stockholm men inte som fotbollsspelare utan som de första deltagarna i Brommapojkarnas rekryteringssatsning Slussen in. Ytterligare två personer kommer att ansluta under eftermiddagen. Tillsammans ska de rusta upp det gamla slitna omklädningsrummet söder om fotbollsplanen, bakom tältet där det brukar spelas nattfotboll. Mellan varven kommer de även att få hjälp och stöd i jobbsökandet. Deras lön betalas av Arbetsförmedlingen och det var genom Arbetsförmedlingen som de hittade hit.
– Jag är här för att jag vill hitta ett jobb, få kontakt med andra, träna på att prata svenska, få jobbcoachning och kanske spela fotboll. På sikt vill jag bli lastbilschaufför, eftersom jag tycker om att resa runt. Dessutom är det ju brist på lastbilschaufförer. Jag har redan fått hjälp med att ordna papper så att jag kan få körkortstillstånd, säger Taher Peyvandi.
Slussen in kommer i takt med att olika jobbinsatser klaras av, validera (alltså godkänna och intyga) dem. Vilka jobb som Dawit Tium, Finan Toum, Taher Peyvandi och de andra deltagarna i Slussen in kommer att utföra på Grimsta IP utgår från de anställningsbehov som deras kommande arbetsgivare har. Chansen är stor att de kommer att få jobb hos något av Brommapojkarna IF:s sponsorföretag.
Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat när det gäller att hitta arbetskraft
Målsättningen för Slussen in är att 250 personer ska ha fått jobb år 2020 – 50 personer i år, 100 personer nästa år och 100 personer år 2020. Verksamheten är en del av Brommapojkarna IF:s jämlikhets- och jämställdhetssatsning Mötesplats Västerort där även nattfotboll och tjejfotboll ingår. Föreningen har också anställt en jämställdhetsstrateg.
Tomas Amanuel och Maria Nordin.
Nya samarbeten med näringslivet stärker hela klubben
De två ledarna för Slussen in, Maria Nordin, som kommer från rekryteringsbranschen och Tomas Amanuel, som tidigare arbetade på Arbetsförmedlingen och med FN:s demokratiprojekt Interpeace började för knappt ett halvår sedan. Verksamheten i Slussen in finansieras till 70 procent av Tillväxtverket. Och föreningen hoppas och tror att nya typer av samarbeten med näringslivet kommer att stärka klubben som helhet.
Det finns dock personer i klubben som tycker att det borde satsas mer på elitverksamheten. Supporterklubbens ordförande, Putte Salminen, skriver såhär i en krönika på webbsidan svenskafans.com ”Inriktningen tycks tyvärr, medvetet eller omedvetet, ha skiftat från att vara en bredd- och resultatbaserad fotbollsklubb till att bli en växande projektstyrd fotbolssamhällsballong”. Det ryktas om att klubben som helhet ligger illa till ekonomiskt efter sensommarens rabalder kring A-laget där huvudtränaren Luis Pimenta, den assisterande tränaren och sportchefen fick sparken på grund av anklagelser om mobbning, pennalism och grovt sexistiskt språk. Just nu ligger laget på 14:e plats av 16 i Allsvenskan.
Satsningen på Mötesplats Västerort kostade 1,4 miljoner kronor förra året och enligt en rapport som klubben beställt, gjordes samtidigt socioekonomiska besparingar på 31,7 miljoner kronor. Som Europas största fotbollsförening utgör elitsatsningen bara en del av verksamheten, menar Tomas Amanuel:
– Brommapojkarna är en idrottsförening med över 4 500 aktiva spelare. De flesta är ungdomar och bor runt Grimstafältet här i Västerort, säger Tomas Amanuel.
Han visar på en karta hur ojämnt inkomsterna är fördelade i området och hur tydlig segregationen är. I Hässelby villastad med 15 procent utlandsfödda är medelinkomsten mer än dubbelt så hög, runt 400 000 kronor om året, som i Smedshagen med 52 procent utlandsfödda. Det råder ingen tvekan om att de som tjänar minst finns i de områden där det bor flest utrikesfödda. Den dåliga integrationen är ett samhällsproblem och ett demokratiproblem.
”Orättvisor, det gillar inte jag”
– Det finns utmaningar i samhället som är bekymmersamma, orättvisor, det gillar inte jag. Genom mitt liv har jag sett vad som händer om man inte tar tag i viktiga frågor, säger Tomas Amanuel, som bor i och är djupt förankrad i Tensta på Järvafältet.
Där har han genom ren knutit många kontakter, bland annat genom sitt engagemang i föreningslivet.
– Jag känner en passion för att hjälpa människor där jag är. Jag är lösningsorienterad och genom anställningen på Arbetsförmedlingen där jag jobbade med ungdomar insåg jag att jag med mitt kontaktnät och mina erfarenheter hade en viktig roll att spela, säger han.
Maria Nordin kommer direkt från rekryteringsföretaget God bemanning, som hon startade upp verksamhet i för några år sedan och vars verksamhet i mångt och mycket liknar den i Slussen in. Matchningsbehovet är stort för trots att det är många utlandsfödda som söker jobb är det inte helt enkelt att hitta dem som företagen vill rekrytera.
– Det är en hög arbetslöshet samtidigt som det är stor brist på kompetens. Där kan vi göra en insats, eftersom vi har kunskapen och möjligheterna att hitta dem som företagen behöver, säger hon.
Fotbollen som dörröppnare
På jakt efter lämpliga kandidater kom Maria Nordin i sitt förra jobb i kontakt med Brommapojkarna. Där fann hon genom klubbens 4 500 ungdomsspelare det rekryteringsunderlag som hon saknade. Det dröjde inte länge förrän hon fick en förfrågan från Brommapojkarnas marknadschef, Stefan Bärlin, om att dra igång Slussen in.
– Jag förstod snabbt att Brommapojkarna är en bra plattform. Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat både när det gäller att hitta arbetskraft och när det gäller att få företag att förstå vitsen med att låta oss hjälpa till med rekryteringen, säger hon.
Inte långt efter att pengarna från Tillväxtverket hade beviljats kunde Maria börja jobba och hon kom snabbt i kontakt med Tomas som anställdes som verksamhetsutvecklare.
Om de får som de vill blir Grimsta IP inte bara hemmaplan för Brommapojkarnas fotbollsmatcher. Grimsta IP kommer även att fungera som en arena för de verksamheter som kan utvecklas för att ge deltagarna i Slussen in just de erfarenheter som behövs för att arbetsgivarnas kompetensbehov ska kunna uppfyllas.
Här ska till exempel webbyråernas behov av folk som kan filma och redigera kunna tillfredsställas genom att deltagarna lär sig det när de dokumenterar matcherna. Tack vare deltagarnas erfarenheter som publikvärdar kan vaktbolagen hitta lämpliga kandidater att vidareutbilda till väktare. Bristen på lämpligt folk i restaurangköken kan botas med hjälp av ett projekt där deltagarna ska laga hämtmat i Grimsta IP:s storkök. Den hett efterfrågade ”kassavanan” kan erhållas genom jobb med försäljning i arenan i samband med matcherna.
Erfarenheterna kommer att valideras av Maria och Tomas och när det behövs extra kunskaper kommer de att ta in utbildningsföretag med kompetens att utbilda och validera.
– Vi vill vara en plattform för företag som vill hitta ungdomar som söker jobb. Vi har kompetensen att ge våra samarbetspartner möjlighet att göra något bra genom Brommapojkarna, säger Maria Nordin.
– I nuläget har tio företag visat intresse. Bland annat Bauhaus och Mc Donalds, som redan har anställt personer genom nattfotbollen, säger hon.
Företagens sociala ansvar
Men vad är det som skulle få ett företag att vilja ta ett socialt ansvar? Johan Saxne är marknads- och informationschef på Bauhaus, som redan har anställt några ungdomstränare från Brommapojkarnas nattfotboll:
– Vi finns här i Västerort lokalt och vi vill vara delaktiga i det som händer här. Vi har varit Brommapojkarnas huvudsponsor i åtta år, eftersom det är Europas största fotbollsklubb och det är just ungdomssatsningen - barn och ungdomar, som vi tycker är viktig. Det är angeläget för oss att dra vårt strå till stacken, säger han och fortsätter:
– Vi vill gärna erbjuda ett första jobb. Det är ett bra sätt att få in duktiga kandidater som vi inte hade hittat annars. Dessutom vill vi att de som jobbar hos oss ska vara stolta över sin arbetsplats. Det gick lite trögt i början men nu börjar det att lossna. Vi vill även rulla ut detta i Malmö och i Göteborg. Det finns även andra föreningar som vi sponsrar, bland annat Friidrottsförbundet men Brommapojkarna var först. De har gått i bräschen.
– Det har gått fantastiskt bra för dem som vi har anställt. En av dem har redan börjat klättra internt, säger Johan Saxne.
Och anställningsbehovet på Bauhaus är inte mättat.
– Vi har fem varuhus bara i Stockholm och vi skulle utan vidare kunna få in 20 personer på varje utan problem, säger han.
Finan Toum, Dawit Tium och Taher Peyvandi.
Ett gemensamt mål
Dawit Tium, Finan Toum och Taher Peyvandi har nu samlats uppe på en av VIP-läktarna med utsikt över den ständigt gröna fotbollsplanen och över de vita målburarna skiner en blek höstsol. De kommer med olika erfarenheter men deras första mål är gemensamt. De vill börja arbeta.
– Det här är ett sätt att komma ut och få kontakter och att jobba. Jag jobbade som städare på hotell innan jag kom till Sverige. Nu har jag gått på SFI i fem månader. Så småningom skulle jag vilja fortsätta studera, säger Finan Toum.
Och hans bror Dawit har redan börjat plugga.
– Jag jobbade tidigare som städare och målare, så det här jobbet passar ju bra. Men jag pluggar även på distans för att bli undersköterska, säger Dawit Tium.
Den första dagen på Grimsta IP är till ända. I morgon klockan sju ska de börja röja ur det slitna omklädningsrummet. Efter målningen kanske de får lära sig hur man kaklar om våtrum och hur man byter packningar i droppande kranar, eftersom duscharna i omklädningsrummet också behöver fräschas upp. Enligt Maria Nordin finns det nämligen stora behov av fastighetsskötare.
Foto: Magdalena Taubert
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Uppsagd vid 57 – influencer vid 61
På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
Blåste liv i Instagramkontot
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Följde magkänslan
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Trappar upp när andra trappar ned
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Margareta Hallin
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.
