Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brommapojkarna ska rekrytera 250

Slussen in är rekryteringsdelen i de samhällsstödjande insatserna som idrottsföreningen Brommapojkarna gör på sin hemmaarenan Grimsta IP, väster om Stockholm.
Sofia Broomé Publicerad

 


Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum.

Tre unga män, Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum kliver för första gången in på Brommapojkarnas hemmaarena, Grimsta IP, nordväst om Stockholm men inte som fotbollsspelare utan som de första deltagarna i Brommapojkarnas rekryteringssatsning Slussen in. Ytterligare två personer kommer att ansluta under eftermiddagen. Tillsammans ska de rusta upp det gamla slitna omklädningsrummet söder om fotbollsplanen, bakom tältet där det brukar spelas nattfotboll. Mellan varven kommer de även att få hjälp och stöd i jobbsökandet. Deras lön betalas av Arbetsförmedlingen och det var genom Arbetsförmedlingen som de hittade hit.

– Jag är här för att jag vill hitta ett jobb, få kontakt med andra, träna på att prata svenska, få jobbcoachning och kanske spela fotboll. På sikt vill jag bli lastbilschaufför, eftersom jag tycker om att resa runt. Dessutom är det ju brist på lastbilschaufförer. Jag har redan fått hjälp med att ordna papper så att jag kan få körkortstillstånd, säger Taher Peyvandi.


Slussen in kommer i takt med att olika jobbinsatser klaras av, validera (alltså godkänna och intyga) dem. Vilka jobb som Dawit Tium, Finan Toum, Taher Peyvandi och de andra deltagarna i Slussen in kommer att utföra på Grimsta IP utgår från de anställningsbehov som deras kommande arbetsgivare har. Chansen är stor att de kommer att få jobb hos något av Brommapojkarna IF:s sponsorföretag.

Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat när det gäller att hitta arbetskraft

Målsättningen för Slussen in är att 250 personer ska ha fått jobb år 2020 – 50 personer i år, 100 personer nästa år och 100 personer år 2020. Verksamheten är en del av Brommapojkarna IF:s jämlikhets- och jämställdhetssatsning Mötesplats Västerort där även nattfotboll och tjejfotboll ingår. Föreningen har också anställt en jämställdhetsstrateg.


Tomas Amanuel och Maria Nordin.

Nya samarbeten med näringslivet stärker hela klubben

De två ledarna för Slussen in, Maria Nordin, som kommer från rekryteringsbranschen och Tomas Amanuel, som tidigare arbetade på Arbetsförmedlingen och med FN:s demokratiprojekt Interpeace började för knappt ett halvår sedan. Verksamheten i Slussen in finansieras till 70 procent av Tillväxtverket. Och föreningen hoppas och tror att nya typer av samarbeten med näringslivet kommer att stärka klubben som helhet.

Det finns dock personer i klubben som tycker att det borde satsas mer på elitverksamheten. Supporterklubbens ordförande, Putte Salminen, skriver såhär i en krönika på webbsidan svenskafans.com ”Inriktningen tycks tyvärr, medvetet eller omedvetet, ha skiftat från att vara en bredd- och resultatbaserad fotbollsklubb till att bli en växande projektstyrd fotbolssamhällsballong”. Det ryktas om att klubben som helhet ligger illa till ekonomiskt efter sensommarens rabalder kring A-laget där huvudtränaren Luis Pimenta, den assisterande tränaren och sportchefen fick sparken på grund av anklagelser om mobbning, pennalism och grovt sexistiskt språk. Just nu ligger laget på 14:e plats av 16 i Allsvenskan.

Satsningen på Mötesplats Västerort kostade 1,4 miljoner kronor förra året och enligt en rapport som klubben beställt, gjordes samtidigt socioekonomiska besparingar på 31,7 miljoner kronor. Som Europas största fotbollsförening utgör elitsatsningen bara en del av verksamheten, menar Tomas Amanuel:

– Brommapojkarna är en idrottsförening med över 4 500 aktiva spelare. De flesta är ungdomar och bor runt Grimstafältet här i Västerort, säger Tomas Amanuel.

Han visar på en karta hur ojämnt inkomsterna är fördelade i området och hur tydlig segregationen är. I Hässelby villastad med 15 procent utlandsfödda är medelinkomsten mer än dubbelt så hög, runt 400 000 kronor om året, som i Smedshagen med 52 procent utlandsfödda. Det råder ingen tvekan om att de som tjänar minst finns i de områden där det bor flest utrikesfödda. Den dåliga integrationen är ett samhällsproblem och ett demokratiproblem.

”Orättvisor, det gillar inte jag”

– Det finns utmaningar i samhället som är bekymmersamma, orättvisor, det gillar inte jag. Genom mitt liv har jag sett vad som händer om man inte tar tag i viktiga frågor, säger Tomas Amanuel, som bor i och är djupt förankrad i Tensta på Järvafältet.

Där har han genom ren knutit många kontakter, bland annat genom sitt engagemang i föreningslivet.

– Jag känner en passion för att hjälpa människor där jag är. Jag är lösningsorienterad och genom anställningen på Arbetsförmedlingen där jag jobbade med ungdomar insåg jag att jag med mitt kontaktnät och mina erfarenheter hade en viktig roll att spela, säger han.

Maria Nordin kommer direkt från rekryteringsföretaget God bemanning, som hon startade upp verksamhet i för några år sedan och vars verksamhet i mångt och mycket liknar den i Slussen in. Matchningsbehovet är stort för trots att det är många utlandsfödda som söker jobb är det inte helt enkelt att hitta dem som företagen vill rekrytera.

– Det är en hög arbetslöshet samtidigt som det är stor brist på kompetens. Där kan vi göra en insats, eftersom vi har kunskapen och möjligheterna att hitta dem som företagen behöver, säger hon.

Fotbollen som dörröppnare

På jakt efter lämpliga kandidater kom Maria Nordin i sitt förra jobb i kontakt med Brommapojkarna. Där fann hon genom klubbens 4 500 ungdomsspelare det rekryteringsunderlag som hon saknade. Det dröjde inte länge förrän hon fick en förfrågan från Brommapojkarnas marknadschef, Stefan Bärlin, om att dra igång Slussen in.

– Jag förstod snabbt att Brommapojkarna är en bra plattform. Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat både när det gäller att hitta arbetskraft och när det gäller att få företag att förstå vitsen med att låta oss hjälpa till med rekryteringen, säger hon.

Inte långt efter att pengarna från Tillväxtverket hade beviljats kunde Maria börja jobba och hon kom snabbt i kontakt med Tomas som anställdes som verksamhetsutvecklare.

Om de får som de vill blir Grimsta IP inte bara hemmaplan för Brommapojkarnas fotbollsmatcher. Grimsta IP kommer även att fungera som en arena för de verksamheter som kan utvecklas för att ge deltagarna i Slussen in just de erfarenheter som behövs för att arbetsgivarnas kompetensbehov ska kunna uppfyllas.

Här ska till exempel webbyråernas behov av folk som kan filma och redigera kunna tillfredsställas genom att deltagarna lär sig det när de dokumenterar matcherna. Tack vare deltagarnas erfarenheter som publikvärdar kan vaktbolagen hitta lämpliga kandidater att vidareutbilda till väktare. Bristen på lämpligt folk i restaurangköken kan botas med hjälp av ett projekt där deltagarna ska laga hämtmat i Grimsta IP:s storkök. Den hett efterfrågade ”kassavanan” kan erhållas genom jobb med försäljning i arenan i samband med matcherna.

Erfarenheterna kommer att valideras av Maria och Tomas och när det behövs extra kunskaper kommer de att ta in utbildningsföretag med kompetens att utbilda och validera.

– Vi vill vara en plattform för företag som vill hitta ungdomar som söker jobb. Vi har kompetensen att ge våra samarbetspartner möjlighet att göra något bra genom Brommapojkarna, säger Maria Nordin.

– I nuläget har tio företag visat intresse. Bland annat Bauhaus och Mc Donalds, som redan har anställt personer genom nattfotbollen, säger hon.

Företagens sociala ansvar

Men vad är det som skulle få ett företag att vilja ta ett socialt ansvar? Johan Saxne är marknads- och informationschef på Bauhaus, som redan har anställt några ungdomstränare från Brommapojkarnas nattfotboll:

– Vi finns här i Västerort lokalt och vi vill vara delaktiga i det som händer här. Vi har varit Brommapojkarnas huvudsponsor i åtta år, eftersom det är Europas största fotbollsklubb och det är just ungdomssatsningen - barn och ungdomar, som vi tycker är viktig. Det är angeläget för oss att dra vårt strå till stacken, säger han och fortsätter:

– Vi vill gärna erbjuda ett första jobb. Det är ett bra sätt att få in duktiga kandidater som vi inte hade hittat annars. Dessutom vill vi att de som jobbar hos oss ska vara stolta över sin arbetsplats. Det gick lite trögt i början men nu börjar det att lossna. Vi vill även rulla ut detta i Malmö och i Göteborg. Det finns även andra föreningar som vi sponsrar, bland annat Friidrottsförbundet men Brommapojkarna var först. De har gått i bräschen.

– Det har gått fantastiskt bra för dem som vi har anställt. En av dem har redan börjat klättra internt, säger Johan Saxne.

Och anställningsbehovet på Bauhaus är inte mättat.

– Vi har fem varuhus bara i Stockholm och vi skulle utan vidare kunna få in 20 personer på varje utan problem, säger han.


Finan Toum, Dawit Tium och Taher Peyvandi.

Ett gemensamt mål

Dawit Tium, Finan Toum och Taher Peyvandi har nu samlats uppe på en av VIP-läktarna med utsikt över den ständigt gröna fotbollsplanen och över de vita målburarna skiner en blek höstsol. De kommer med olika erfarenheter men deras första mål är gemensamt. De vill börja arbeta.

– Det här är ett sätt att komma ut och få kontakter och att jobba. Jag jobbade som städare på hotell innan jag kom till Sverige. Nu har jag gått på SFI i fem månader. Så småningom skulle jag vilja fortsätta studera, säger Finan Toum.

Och hans bror Dawit har redan börjat plugga.
– Jag jobbade tidigare som städare och målare, så det här jobbet passar ju bra. Men jag pluggar även på distans för att bli undersköterska, säger Dawit Tium.

Den första dagen på Grimsta IP är till ända. I morgon klockan sju ska de börja röja ur det slitna omklädningsrummet. Efter målningen kanske de får lära sig hur man kaklar om våtrum och hur man byter packningar i droppande kranar, eftersom duscharna i omklädningsrummet också behöver fräschas upp. Enligt Maria Nordin finns det nämligen stora behov av fastighetsskötare.

Foto: Magdalena Taubert

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.

Arbetsmarknad

Ira Sjölund måste söka jobb trots cancerdiagnos: ”Systemet kräver att jag är stark när jag är som mest trasig”

Ira Sjölund slåss på två fronter. Det ena slaget är mot en tumör i bukspottskörteln. Det andra mot Arbetsförmedlingens regler som gör att hon måste fortsätta söka jobb för att inte förlora sin ersättning.
Lina Björk Publicerad 19 januari 2026, kl 06:01
Ira Sjölund fick cancer och måste söka jobb
Ira Sjölund har nyligen opererats för sin tumör i bukspottskörteln. Hon konstaterar att det är svårt att navigera i regelverken på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Foto: Åke Ericsson

Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort. 

För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk.  Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in. 

– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.

 

Otydliga besked från Arbetsförmedlingen

Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned. 

– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående. 

Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked. 

Andreas Malmgren

Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande. 

– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han. 

Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?  

– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.

Ira Sjölund vill helst av allt få ett jobb. Men nu anser hon att Arbetsförmedlingens regelsystem jobbar emot henne.

Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer. 

– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om. 

I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning. 

– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation. 

– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.  

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 

Om du blir sjuk som arbetslös

  • Vid deltagande i program med aktivitetsstöd måste sjukfrånvaro anmälas till Arbetsförmedlingen första sjukdagen. Att inte göra det innebär en förlust av ersättning för sjukdagarna. Vid sjukdom längre än sju dagar krävs läkarintyg. 
  • Det ska framgå i vilken omfattning du inte kan arbeta på grund av din sjukdom.
  • Ansök om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, senast dag 8, för att kunna utreda om du har rätt till ersättning.
  • De flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men det kan dröja upp till 70 dagar om exempelvis din inkomst behöver utredas. 

Källa: Försäkringskassan