Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum.
Tre unga män, Dawit Tium, Taher Peyvandi och Finan Toum kliver för första gången in på Brommapojkarnas hemmaarena, Grimsta IP, nordväst om Stockholm men inte som fotbollsspelare utan som de första deltagarna i Brommapojkarnas rekryteringssatsning Slussen in. Ytterligare två personer kommer att ansluta under eftermiddagen. Tillsammans ska de rusta upp det gamla slitna omklädningsrummet söder om fotbollsplanen, bakom tältet där det brukar spelas nattfotboll. Mellan varven kommer de även att få hjälp och stöd i jobbsökandet. Deras lön betalas av Arbetsförmedlingen och det var genom Arbetsförmedlingen som de hittade hit.
– Jag är här för att jag vill hitta ett jobb, få kontakt med andra, träna på att prata svenska, få jobbcoachning och kanske spela fotboll. På sikt vill jag bli lastbilschaufför, eftersom jag tycker om att resa runt. Dessutom är det ju brist på lastbilschaufförer. Jag har redan fått hjälp med att ordna papper så att jag kan få körkortstillstånd, säger Taher Peyvandi.
Slussen in kommer i takt med att olika jobbinsatser klaras av, validera (alltså godkänna och intyga) dem. Vilka jobb som Dawit Tium, Finan Toum, Taher Peyvandi och de andra deltagarna i Slussen in kommer att utföra på Grimsta IP utgår från de anställningsbehov som deras kommande arbetsgivare har. Chansen är stor att de kommer att få jobb hos något av Brommapojkarna IF:s sponsorföretag.
Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat när det gäller att hitta arbetskraft
Målsättningen för Slussen in är att 250 personer ska ha fått jobb år 2020 – 50 personer i år, 100 personer nästa år och 100 personer år 2020. Verksamheten är en del av Brommapojkarna IF:s jämlikhets- och jämställdhetssatsning Mötesplats Västerort där även nattfotboll och tjejfotboll ingår. Föreningen har också anställt en jämställdhetsstrateg.
Tomas Amanuel och Maria Nordin.
Nya samarbeten med näringslivet stärker hela klubben
De två ledarna för Slussen in, Maria Nordin, som kommer från rekryteringsbranschen och Tomas Amanuel, som tidigare arbetade på Arbetsförmedlingen och med FN:s demokratiprojekt Interpeace började för knappt ett halvår sedan. Verksamheten i Slussen in finansieras till 70 procent av Tillväxtverket. Och föreningen hoppas och tror att nya typer av samarbeten med näringslivet kommer att stärka klubben som helhet.
Det finns dock personer i klubben som tycker att det borde satsas mer på elitverksamheten. Supporterklubbens ordförande, Putte Salminen, skriver såhär i en krönika på webbsidan svenskafans.com ”Inriktningen tycks tyvärr, medvetet eller omedvetet, ha skiftat från att vara en bredd- och resultatbaserad fotbollsklubb till att bli en växande projektstyrd fotbolssamhällsballong”. Det ryktas om att klubben som helhet ligger illa till ekonomiskt efter sensommarens rabalder kring A-laget där huvudtränaren Luis Pimenta, den assisterande tränaren och sportchefen fick sparken på grund av anklagelser om mobbning, pennalism och grovt sexistiskt språk. Just nu ligger laget på 14:e plats av 16 i Allsvenskan.
Satsningen på Mötesplats Västerort kostade 1,4 miljoner kronor förra året och enligt en rapport som klubben beställt, gjordes samtidigt socioekonomiska besparingar på 31,7 miljoner kronor. Som Europas största fotbollsförening utgör elitsatsningen bara en del av verksamheten, menar Tomas Amanuel:
– Brommapojkarna är en idrottsförening med över 4 500 aktiva spelare. De flesta är ungdomar och bor runt Grimstafältet här i Västerort, säger Tomas Amanuel.
Han visar på en karta hur ojämnt inkomsterna är fördelade i området och hur tydlig segregationen är. I Hässelby villastad med 15 procent utlandsfödda är medelinkomsten mer än dubbelt så hög, runt 400 000 kronor om året, som i Smedshagen med 52 procent utlandsfödda. Det råder ingen tvekan om att de som tjänar minst finns i de områden där det bor flest utrikesfödda. Den dåliga integrationen är ett samhällsproblem och ett demokratiproblem.
”Orättvisor, det gillar inte jag”
– Det finns utmaningar i samhället som är bekymmersamma, orättvisor, det gillar inte jag. Genom mitt liv har jag sett vad som händer om man inte tar tag i viktiga frågor, säger Tomas Amanuel, som bor i och är djupt förankrad i Tensta på Järvafältet.
Där har han genom ren knutit många kontakter, bland annat genom sitt engagemang i föreningslivet.
– Jag känner en passion för att hjälpa människor där jag är. Jag är lösningsorienterad och genom anställningen på Arbetsförmedlingen där jag jobbade med ungdomar insåg jag att jag med mitt kontaktnät och mina erfarenheter hade en viktig roll att spela, säger han.
Maria Nordin kommer direkt från rekryteringsföretaget God bemanning, som hon startade upp verksamhet i för några år sedan och vars verksamhet i mångt och mycket liknar den i Slussen in. Matchningsbehovet är stort för trots att det är många utlandsfödda som söker jobb är det inte helt enkelt att hitta dem som företagen vill rekrytera.
– Det är en hög arbetslöshet samtidigt som det är stor brist på kompetens. Där kan vi göra en insats, eftersom vi har kunskapen och möjligheterna att hitta dem som företagen behöver, säger hon.
Fotbollen som dörröppnare
På jakt efter lämpliga kandidater kom Maria Nordin i sitt förra jobb i kontakt med Brommapojkarna. Där fann hon genom klubbens 4 500 ungdomsspelare det rekryteringsunderlag som hon saknade. Det dröjde inte länge förrän hon fick en förfrågan från Brommapojkarnas marknadschef, Stefan Bärlin, om att dra igång Slussen in.
– Jag förstod snabbt att Brommapojkarna är en bra plattform. Fotbollen är den dörröppnare som jag tidigare saknat både när det gäller att hitta arbetskraft och när det gäller att få företag att förstå vitsen med att låta oss hjälpa till med rekryteringen, säger hon.
Inte långt efter att pengarna från Tillväxtverket hade beviljats kunde Maria börja jobba och hon kom snabbt i kontakt med Tomas som anställdes som verksamhetsutvecklare.
Om de får som de vill blir Grimsta IP inte bara hemmaplan för Brommapojkarnas fotbollsmatcher. Grimsta IP kommer även att fungera som en arena för de verksamheter som kan utvecklas för att ge deltagarna i Slussen in just de erfarenheter som behövs för att arbetsgivarnas kompetensbehov ska kunna uppfyllas.
Här ska till exempel webbyråernas behov av folk som kan filma och redigera kunna tillfredsställas genom att deltagarna lär sig det när de dokumenterar matcherna. Tack vare deltagarnas erfarenheter som publikvärdar kan vaktbolagen hitta lämpliga kandidater att vidareutbilda till väktare. Bristen på lämpligt folk i restaurangköken kan botas med hjälp av ett projekt där deltagarna ska laga hämtmat i Grimsta IP:s storkök. Den hett efterfrågade ”kassavanan” kan erhållas genom jobb med försäljning i arenan i samband med matcherna.
Erfarenheterna kommer att valideras av Maria och Tomas och när det behövs extra kunskaper kommer de att ta in utbildningsföretag med kompetens att utbilda och validera.
– Vi vill vara en plattform för företag som vill hitta ungdomar som söker jobb. Vi har kompetensen att ge våra samarbetspartner möjlighet att göra något bra genom Brommapojkarna, säger Maria Nordin.
– I nuläget har tio företag visat intresse. Bland annat Bauhaus och Mc Donalds, som redan har anställt personer genom nattfotbollen, säger hon.
Företagens sociala ansvar
Men vad är det som skulle få ett företag att vilja ta ett socialt ansvar? Johan Saxne är marknads- och informationschef på Bauhaus, som redan har anställt några ungdomstränare från Brommapojkarnas nattfotboll:
– Vi finns här i Västerort lokalt och vi vill vara delaktiga i det som händer här. Vi har varit Brommapojkarnas huvudsponsor i åtta år, eftersom det är Europas största fotbollsklubb och det är just ungdomssatsningen - barn och ungdomar, som vi tycker är viktig. Det är angeläget för oss att dra vårt strå till stacken, säger han och fortsätter:
– Vi vill gärna erbjuda ett första jobb. Det är ett bra sätt att få in duktiga kandidater som vi inte hade hittat annars. Dessutom vill vi att de som jobbar hos oss ska vara stolta över sin arbetsplats. Det gick lite trögt i början men nu börjar det att lossna. Vi vill även rulla ut detta i Malmö och i Göteborg. Det finns även andra föreningar som vi sponsrar, bland annat Friidrottsförbundet men Brommapojkarna var först. De har gått i bräschen.
– Det har gått fantastiskt bra för dem som vi har anställt. En av dem har redan börjat klättra internt, säger Johan Saxne.
Och anställningsbehovet på Bauhaus är inte mättat.
– Vi har fem varuhus bara i Stockholm och vi skulle utan vidare kunna få in 20 personer på varje utan problem, säger han.
Finan Toum, Dawit Tium och Taher Peyvandi.
Ett gemensamt mål
Dawit Tium, Finan Toum och Taher Peyvandi har nu samlats uppe på en av VIP-läktarna med utsikt över den ständigt gröna fotbollsplanen och över de vita målburarna skiner en blek höstsol. De kommer med olika erfarenheter men deras första mål är gemensamt. De vill börja arbeta.
– Det här är ett sätt att komma ut och få kontakter och att jobba. Jag jobbade som städare på hotell innan jag kom till Sverige. Nu har jag gått på SFI i fem månader. Så småningom skulle jag vilja fortsätta studera, säger Finan Toum.
Och hans bror Dawit har redan börjat plugga.
– Jag jobbade tidigare som städare och målare, så det här jobbet passar ju bra. Men jag pluggar även på distans för att bli undersköterska, säger Dawit Tium.
Den första dagen på Grimsta IP är till ända. I morgon klockan sju ska de börja röja ur det slitna omklädningsrummet. Efter målningen kanske de får lära sig hur man kaklar om våtrum och hur man byter packningar i droppande kranar, eftersom duscharna i omklädningsrummet också behöver fräschas upp. Enligt Maria Nordin finns det nämligen stora behov av fastighetsskötare.
Foto: Magdalena Taubert
