Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
I augusti var arbetslösheten bland utrikes födda med eftergymnasial utbildning 13,5 procent. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen.
Läs mer: "Det handlar om att våga"
– Om de som har bott länge i Sverige inte får jobb är det ren rasism och diskriminering. Och inget tyder på att företagen inte diskriminerar, det visar siffror från forskning och Diskrimineringsombudsmannen, säger Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Unionen.
En annan förklaring till att välutbildade personer med utländsk bakgrund har svårt att få jobb i Sverige är, enligt henne, att svenska arbetsgivare inte värdesätter deras utbildning.
Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser
– Arbetsgivarna dissar utländsk utbildning och erfarenhet. En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium.
Arbetslösheten är även stor bland personer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I augusi saknade 158 184 personer i gruppen jobb. Men Svenskt Näringslivs integrationsexpert Farbod Rezania har aldrig stött på ett företag som inte har velat anställa en person med en funktionsnedsättning.
– Tvärtom, många vill göra rätt.
Han är kritisk till att stödet till företag som anställer personer med funktionsnedsättningar trappas ner med tiden.
– Det är märkligt att ersättningen dras ner. Det gör att företagen tvingas byta ut medarbetare som är anställda med anställningsstöd när stödet tar slut.
Men Ann-Katrin Dolium ifrågasätter om det är lönsamt att byta ut medarbetaren.
– Man skulle kunna tolka det som att företagen bara är ute efter bidragen. Men bidraget täcker inte utbildning och tid för att lära upp en ny person. Det är en dålig affär, säger hon.
Enligt företagarorganisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis känner många små och medelstora företag ett ansvar för att öppna arbetsmarknaden för fler. Men begränsade resurser gör att de ofta avstår från att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Läs mer: De anställer experter som ratas
– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel. Det är viktigt att den totala kostnaden för de personer som anställs inte blir högre än det värde den som anställs kan ge tillbaka. Det kan ibland också handla om att de inte har tid att göra de anpassningar som krävs, säger hon.
Ytterligare ett skäl till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att få jobb – trots att de har rätt kompetens – är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är svåra att förhålla sig till.
– Företagen upplever att det innebär mycket administration, som avskräcker. Och blir det för dyrt och för krångligt blir det ingen anställning, säger Anna Libietis.
Ett annat problem är, enligt Svenskt Näringsliv, att nyanlända med eftergymnasial utbildning fastnar i svenska för invandrare (sfi) och andra utbildningar i sju - åtta år innan de kommer ut på arbetsmarknaden.
– De långa utbildningarna för nyanlända är generösa och välvilligt menade men de är kontraproduktiva och för många förödande. När de kommer ut på arbetsmarknaden konkurrerar de med hela den kull som utexamineras från svenska universitet – som ofta är yngre och har en färsk examen, säger Farbod Rezania.
Han anser därför att alla som kommer till Sverige och kan jobba ska göra det – även om de är överkvalificerade för tjänsten.
– Då lär de sig svenska snabbare. Och det är ett plus i resumén att ha arbetat i Sverige när man söker nästa jobb.
Farbod Rezania betonar samtidigt vikten av att nyanlända kan vidareutbilda sig när de arbetar.
– I dag straffas de som jobbar. De går i princip miste om svenskundervisning och andra utbildningar, som oftast ges dagtid. Det behövs en förändring så att det går att kombinera ett arbete med språkundervisning och kompletterande utbildningar.
Ann-Katrin Dolium föreslår också att ett krav för att kunna vinna offentliga upphandlingar blir att arbetsgivaren har en viss andel anställda som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Det gör att företagen måste anställa till exempel personer med funktionsnedsättningar, annars får de inte verksamheten att gå runt, säger hon.
Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort.
För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk. Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in.
– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.
Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned.
– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående.
Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked.
Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande.
– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han.
Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?
– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.
Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer.
– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om.
I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning.
– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation.
– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.
Källa: Försäkringskassan
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.
Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år.
Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen.
Men även staten som står för den stora delen av finansieringen.
Men nu börjar den sistnämnda tröttna.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.