Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet”

Många som har svårt att komma in i arbetslivet har precis den kompetens som företagen efterfrågar. Facket och arbetsgivarorganisationerna anger flera skäl till vad det beror på.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 4 oktober 2019, kl 11:39
Colourbox
En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium på Unionen. Colourbox

I augusti var arbetslösheten bland utrikes födda med eftergymnasial utbildning 13,5 procent. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– Om de som har bott länge i Sverige inte får jobb är det ren rasism och diskriminering. Och inget tyder på att företagen inte diskriminerar, det visar siffror från forskning och Diskrimineringsombudsmannen, säger Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Unionen.

En annan förklaring till att välutbildade personer med utländsk bakgrund har svårt att få jobb i Sverige är, enligt henne, att svenska arbetsgivare inte värdesätter deras utbildning.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Arbetsgivarna dissar utländsk utbildning och erfarenhet. En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium.

Arbetslösheten är även stor bland personer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I augusi saknade 158 184 personer i gruppen jobb. Men Svenskt Näringslivs integrationsexpert Farbod Rezania har aldrig stött på ett företag som inte har velat anställa en person med en funktionsnedsättning.

– Tvärtom, många vill göra rätt.

Han är kritisk till att stödet till företag som anställer personer med funktionsnedsättningar trappas ner med tiden.

– Det är märkligt att ersättningen dras ner. Det gör att företagen tvingas byta ut medarbetare som är anställda med anställningsstöd när stödet tar slut.

Men Ann-Katrin Dolium ifrågasätter om det är lönsamt att byta ut medarbetaren.

– Man skulle kunna tolka det som att företagen bara är ute efter bidragen. Men bidraget täcker inte utbildning och tid för att lära upp en ny person. Det är en dålig affär, säger hon.

Enligt företagarorganisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis känner många små och medelstora företag ett ansvar för att öppna arbetsmarknaden för fler. Men begränsade resurser gör att de ofta avstår från att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Läs mer: De anställer experter som ratas

– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel. Det är viktigt att den totala kostnaden för de personer som anställs inte blir högre än det värde den som anställs kan ge tillbaka. Det kan ibland också handla om att de inte har tid att göra de anpassningar som krävs, säger hon.

Ytterligare ett skäl till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att få jobb – trots att de har rätt kompetens – är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är svåra att förhålla sig till.

– Företagen upplever att det innebär mycket administration, som avskräcker. Och blir det för dyrt och för krångligt blir det ingen anställning, säger Anna Libietis.

Ett annat problem är, enligt Svenskt Näringsliv, att nyanlända med eftergymnasial utbildning fastnar i svenska för invandrare (sfi) och andra utbildningar i sju - åtta år innan de kommer ut på arbetsmarknaden.

– De långa utbildningarna för nyanlända är generösa och välvilligt menade men de är kontraproduktiva och för många förödande. När de kommer ut på arbetsmarknaden konkurrerar de med hela den kull som utexamineras från svenska universitet – som ofta är yngre och har en färsk examen, säger Farbod Rezania.

Han anser därför att alla som kommer till Sverige och kan jobba ska göra det – även om de är överkvalificerade för tjänsten.

– Då lär de sig svenska snabbare. Och det är ett plus i resumén att ha arbetat i Sverige när man söker nästa jobb.

Farbod Rezania betonar samtidigt vikten av att nyanlända kan vidareutbilda sig när de arbetar.

– I dag straffas de som jobbar. De går i princip miste om svenskundervisning och andra utbildningar, som oftast ges dagtid. Det behövs en förändring så att det går att kombinera ett arbete med språkundervisning och kompletterande utbildningar.

Ann-Katrin Dolium föreslår också att ett krav för att kunna vinna offentliga upphandlingar blir att arbetsgivaren har en viss andel anställda som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det gör att företagen måste anställa till exempel personer med funktionsnedsättningar, annars får de inte verksamheten att gå runt, säger hon.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.