Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet”

Många som har svårt att komma in i arbetslivet har precis den kompetens som företagen efterfrågar. Facket och arbetsgivarorganisationerna anger flera skäl till vad det beror på.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 4 oktober 2019, kl 11:39
Colourbox
En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium på Unionen. Colourbox

I augusti var arbetslösheten bland utrikes födda med eftergymnasial utbildning 13,5 procent. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– Om de som har bott länge i Sverige inte får jobb är det ren rasism och diskriminering. Och inget tyder på att företagen inte diskriminerar, det visar siffror från forskning och Diskrimineringsombudsmannen, säger Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Unionen.

En annan förklaring till att välutbildade personer med utländsk bakgrund har svårt att få jobb i Sverige är, enligt henne, att svenska arbetsgivare inte värdesätter deras utbildning.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Arbetsgivarna dissar utländsk utbildning och erfarenhet. En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium.

Arbetslösheten är även stor bland personer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I augusi saknade 158 184 personer i gruppen jobb. Men Svenskt Näringslivs integrationsexpert Farbod Rezania har aldrig stött på ett företag som inte har velat anställa en person med en funktionsnedsättning.

– Tvärtom, många vill göra rätt.

Han är kritisk till att stödet till företag som anställer personer med funktionsnedsättningar trappas ner med tiden.

– Det är märkligt att ersättningen dras ner. Det gör att företagen tvingas byta ut medarbetare som är anställda med anställningsstöd när stödet tar slut.

Men Ann-Katrin Dolium ifrågasätter om det är lönsamt att byta ut medarbetaren.

– Man skulle kunna tolka det som att företagen bara är ute efter bidragen. Men bidraget täcker inte utbildning och tid för att lära upp en ny person. Det är en dålig affär, säger hon.

Enligt företagarorganisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis känner många små och medelstora företag ett ansvar för att öppna arbetsmarknaden för fler. Men begränsade resurser gör att de ofta avstår från att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Läs mer: De anställer experter som ratas

– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel. Det är viktigt att den totala kostnaden för de personer som anställs inte blir högre än det värde den som anställs kan ge tillbaka. Det kan ibland också handla om att de inte har tid att göra de anpassningar som krävs, säger hon.

Ytterligare ett skäl till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att få jobb – trots att de har rätt kompetens – är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är svåra att förhålla sig till.

– Företagen upplever att det innebär mycket administration, som avskräcker. Och blir det för dyrt och för krångligt blir det ingen anställning, säger Anna Libietis.

Ett annat problem är, enligt Svenskt Näringsliv, att nyanlända med eftergymnasial utbildning fastnar i svenska för invandrare (sfi) och andra utbildningar i sju - åtta år innan de kommer ut på arbetsmarknaden.

– De långa utbildningarna för nyanlända är generösa och välvilligt menade men de är kontraproduktiva och för många förödande. När de kommer ut på arbetsmarknaden konkurrerar de med hela den kull som utexamineras från svenska universitet – som ofta är yngre och har en färsk examen, säger Farbod Rezania.

Han anser därför att alla som kommer till Sverige och kan jobba ska göra det – även om de är överkvalificerade för tjänsten.

– Då lär de sig svenska snabbare. Och det är ett plus i resumén att ha arbetat i Sverige när man söker nästa jobb.

Farbod Rezania betonar samtidigt vikten av att nyanlända kan vidareutbilda sig när de arbetar.

– I dag straffas de som jobbar. De går i princip miste om svenskundervisning och andra utbildningar, som oftast ges dagtid. Det behövs en förändring så att det går att kombinera ett arbete med språkundervisning och kompletterande utbildningar.

Ann-Katrin Dolium föreslår också att ett krav för att kunna vinna offentliga upphandlingar blir att arbetsgivaren har en viss andel anställda som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det gör att företagen måste anställa till exempel personer med funktionsnedsättningar, annars får de inte verksamheten att gå runt, säger hon.

Arbetsmarknad

CSN: Då blir det svårare att få omställningsstudiestöd

Över 17 500 personer har sökt omställningsstudiestöd. När CSN går igenom ansökningarna tittar de på individens särskilda behov – men även arbetsmarknadens.
– Vi kommer att titta på vad det är för yrke man vill utbilda sig inom och om det är ett bristyrke, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Oscar Broström Publicerad 11 november 2022, kl 12:53
CSN-kuvert till höger och person som studerar till höger.
CSN tittar på arbetsmarknadens behov när de bedömer ansökningar till nya omställningsstudiebidraget. Foto: Jessica Gow/TT och Anders Wiklund/TT

När nya las, lagen om anställningsskydd, presenterades lyfte de stora facken fram en vinst för alla arbetstagare: Det nya omställningsstudiestödet.

Det möjliggör för lejonparten av arbetande svenskar att mitt i arbetslivet börja plugga med lön. Men för att få din ansökan godkänd krävs att utbildningen gör att du ”blir mer attraktiv på arbetsmarknaden”, som CSN skriver på sin hemsida.

 Det är en viktig del i bedömningen. Om du är intresserad av att byta yrke till ett där det inte finns behov av arbetskraft, kommer det bli svårare att kunna få rätt till stöd, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning.

CSN kommer att göra individuella bedömningar och pröva individens särskilda förutsättningar och behov mot arbetsmarknadens.

 Om det är hård konkurrens inom yrkesområdet du vill söka dig till krävs det särskilda skäl för att du ändå ska få rätt till stöd. Då behöver du beskriva de skälen. Det kan ju bero på alla möjliga olika orsaker, exempelvis sjukdom, som gör att det ändå är rimligt för dig att söka den utbildningen.

Utöver det väger CSN även in vad du arbetar med idag.

 Man kan tänka sig en sjuksköterska som vill läsa till specialistsjuksköterska. Då jobbar du redan inom ett bristyrke, samtidigt som vi vet att det finns behov av specialistsjuksköterskor. Då är det en vidareutbildning som gör att du stärker din ställning inom ett yrkesområde där man redan är etablerad. Då kan man ju skriva det.

”Större risk att du får avslag”

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett sökverktyg för att se om ett yrkesområde är i behov av arbetskraft eller ej. Exempelvis är det goda chanser att få jobb inom utveckling/programmering, men mindre goda chanser att få jobb som fotograf.

Att söka sig från fotografyrket till programmering ger dig därför goda chanser att få rätt till omställningsstudiestöd, men vice versa då?

– Då blir det svårare. Sedan är det alltid en individuell bedömning. Det går inte att säga att det alltid kommer bli avslag i ett sådant fall, vi tittar på alla enskilda ärenden, men det kommer att vara svårare. Det är större risk att du får avslag.

Om jag vill gå en skrivarkurs för att författa fantasyromaner, mest för att det låter roligt, vilka chanser att få stöd skulle jag då ha?

 Det kommer inte att vara någon framgång. Det har ju också framgått i förarbetena till lagen att utbildningar av hobbykaraktär inte är okej.

När du ansöker om omställningsstudiestödet blir du ombedd att uppge vilken omställningsorganisation du tillhör.

Omställningsorganisationerna kan också erbjuda hjälp med din ansökan, genom att säkerställa att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden och genom att skriva ett yttrande till CSN.

Alexandra Swenning har annars ett handfast tips innan du ansöker:

 Du ska tänka igenom det här. Vad är det du vill söka och varför? Varför just den kursen och varför just för dig utifrån vad du kan sedan tidigare. Det är där du får lägga fokus.

Så söker du omställningsstudiestöd

  1. Tänk igenom vad du vill göra.
  2. Ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör. De kan ge kostnadsfri studie- och yrkesvägledning.
  3. Sök själva utbildningen (det är alltså en separat ansökan)
  4. Sök omställningsstudiestödet (via CSN.se)
  5. Invänta beslut.