Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I augusti var arbetslösheten bland utrikes födda med eftergymnasial utbildning 13,5 procent. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen.
Läs mer: "Det handlar om att våga"
– Om de som har bott länge i Sverige inte får jobb är det ren rasism och diskriminering. Och inget tyder på att företagen inte diskriminerar, det visar siffror från forskning och Diskrimineringsombudsmannen, säger Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Unionen.
En annan förklaring till att välutbildade personer med utländsk bakgrund har svårt att få jobb i Sverige är, enligt henne, att svenska arbetsgivare inte värdesätter deras utbildning.
Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser
– Arbetsgivarna dissar utländsk utbildning och erfarenhet. En examen är inte lika mycket värd om den inte är svensk eller på sin höjd brittisk eller amerikansk. Men andra utbildningar är ju minst lika bra, säger Ann-Katrin Dolium.
Arbetslösheten är även stor bland personer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I augusi saknade 158 184 personer i gruppen jobb. Men Svenskt Näringslivs integrationsexpert Farbod Rezania har aldrig stött på ett företag som inte har velat anställa en person med en funktionsnedsättning.
– Tvärtom, många vill göra rätt.
Han är kritisk till att stödet till företag som anställer personer med funktionsnedsättningar trappas ner med tiden.
– Det är märkligt att ersättningen dras ner. Det gör att företagen tvingas byta ut medarbetare som är anställda med anställningsstöd när stödet tar slut.
Men Ann-Katrin Dolium ifrågasätter om det är lönsamt att byta ut medarbetaren.
– Man skulle kunna tolka det som att företagen bara är ute efter bidragen. Men bidraget täcker inte utbildning och tid för att lära upp en ny person. Det är en dålig affär, säger hon.
Enligt företagarorganisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis känner många små och medelstora företag ett ansvar för att öppna arbetsmarknaden för fler. Men begränsade resurser gör att de ofta avstår från att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Läs mer: De anställer experter som ratas
– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel. Det är viktigt att den totala kostnaden för de personer som anställs inte blir högre än det värde den som anställs kan ge tillbaka. Det kan ibland också handla om att de inte har tid att göra de anpassningar som krävs, säger hon.
Ytterligare ett skäl till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att få jobb – trots att de har rätt kompetens – är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är svåra att förhålla sig till.
– Företagen upplever att det innebär mycket administration, som avskräcker. Och blir det för dyrt och för krångligt blir det ingen anställning, säger Anna Libietis.
Ett annat problem är, enligt Svenskt Näringsliv, att nyanlända med eftergymnasial utbildning fastnar i svenska för invandrare (sfi) och andra utbildningar i sju - åtta år innan de kommer ut på arbetsmarknaden.
– De långa utbildningarna för nyanlända är generösa och välvilligt menade men de är kontraproduktiva och för många förödande. När de kommer ut på arbetsmarknaden konkurrerar de med hela den kull som utexamineras från svenska universitet – som ofta är yngre och har en färsk examen, säger Farbod Rezania.
Han anser därför att alla som kommer till Sverige och kan jobba ska göra det – även om de är överkvalificerade för tjänsten.
– Då lär de sig svenska snabbare. Och det är ett plus i resumén att ha arbetat i Sverige när man söker nästa jobb.
Farbod Rezania betonar samtidigt vikten av att nyanlända kan vidareutbilda sig när de arbetar.
– I dag straffas de som jobbar. De går i princip miste om svenskundervisning och andra utbildningar, som oftast ges dagtid. Det behövs en förändring så att det går att kombinera ett arbete med språkundervisning och kompletterande utbildningar.
Ann-Katrin Dolium föreslår också att ett krav för att kunna vinna offentliga upphandlingar blir att arbetsgivaren har en viss andel anställda som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Det gör att företagen måste anställa till exempel personer med funktionsnedsättningar, annars får de inte verksamheten att gå runt, säger hon.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.