Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

50 miljoner till före detta Saab-anställda

Snart fyra år efter konkursen – nu får tjänstemän och arbetare med tidigare anställning på Saabfabriken i Trollhättan ersättning.
Anton Andersson Publicerad
Medarbetare på Saab i Trollhättan utanför fabriken efter informationsmötet om konkursansökan
Medarbetare på Saab i Trollhättan lämnar fabriken efter informationsmötet om konkursansökan, den 19 december 2011. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det beskedet kom konkursförvaltarna, advokatbyråerna Wistrand och Deplhi, med i slutet på förra veckan.

– Huvudskälet är att överskottet efter vår förvaltning är så pass stort att det nu finns utrymme. Vi har även kommit så långt i handläggningen att fodringarna är klara och fastställda vilket är en förutsättning för att kunna betala ut pengar, säger Hans L. Bergqvist på advokatfirman Delphi till Kollega

Gruppen som man nu får pengar, så kallade förmånsberättigade, är prioriterad av konkursförvaltarna. Främst handlar det om utebliven lön, men också om innestående flextid, arbetstidsförkortning och uppsägningslön. 

Enligt Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan, handlar det om personer som slog i taket i den statliga lönegarantin redan innan Saab gick i konkurs i slutet på 2011.

– Det är glädjande att det äntligen blir någon form av utdelning till de som väntat så länge. Det är det första positiva beskedet de får på många år, säger Johan Bäcklund.

Totalt väntar 3 000 före detta Saab-anställda på pengar, varav omkring 1 500 är tjänstemän. Enligt konkursförvaltarna ska de flesta anställda ha någon del av sin fodran som är förmånsberättigad, men hur stor den delen är varierar kraftigt.

50 miljoner kronor är också en liten summa sett till helheten. När konkursförvaltarna lämnade in Saabs bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt våren 2012 hade bolagets 3,6 miljarder i tillgångar och 13 miljarder i skuld. Fodringarna till anställda uppgick då 513 miljoner kronor, alltså mer än tio gånger så mycket av vad som nu betalas ut.

– De delar som inte har förmånsrätt deltar i uppdelningen utav återstående medel proportionerligt. Den utdelningen kommer att bli mindre, och kan göras först när konkursen avslutas. Det går inte att ge någon tidsram i dagsläget. Det är domstolarna som styr, säger Hans L. Bergqvist.

Pengarna kommer att börja betalas ut till de berörda i slutet av denna vecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.