Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det beskedet kom konkursförvaltarna, advokatbyråerna Wistrand och Deplhi, med i slutet på förra veckan.
– Huvudskälet är att överskottet efter vår förvaltning är så pass stort att det nu finns utrymme. Vi har även kommit så långt i handläggningen att fodringarna är klara och fastställda vilket är en förutsättning för att kunna betala ut pengar, säger Hans L. Bergqvist på advokatfirman Delphi till Kollega
Gruppen som man nu får pengar, så kallade förmånsberättigade, är prioriterad av konkursförvaltarna. Främst handlar det om utebliven lön, men också om innestående flextid, arbetstidsförkortning och uppsägningslön.
Enligt Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan, handlar det om personer som slog i taket i den statliga lönegarantin redan innan Saab gick i konkurs i slutet på 2011.
– Det är glädjande att det äntligen blir någon form av utdelning till de som väntat så länge. Det är det första positiva beskedet de får på många år, säger Johan Bäcklund.
Totalt väntar 3 000 före detta Saab-anställda på pengar, varav omkring 1 500 är tjänstemän. Enligt konkursförvaltarna ska de flesta anställda ha någon del av sin fodran som är förmånsberättigad, men hur stor den delen är varierar kraftigt.
50 miljoner kronor är också en liten summa sett till helheten. När konkursförvaltarna lämnade in Saabs bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt våren 2012 hade bolagets 3,6 miljarder i tillgångar och 13 miljarder i skuld. Fodringarna till anställda uppgick då 513 miljoner kronor, alltså mer än tio gånger så mycket av vad som nu betalas ut.
– De delar som inte har förmånsrätt deltar i uppdelningen utav återstående medel proportionerligt. Den utdelningen kommer att bli mindre, och kan göras först när konkursen avslutas. Det går inte att ge någon tidsram i dagsläget. Det är domstolarna som styr, säger Hans L. Bergqvist.
Pengarna kommer att börja betalas ut till de berörda i slutet av denna vecka.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
