Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

50 miljoner till före detta Saab-anställda

Snart fyra år efter konkursen – nu får tjänstemän och arbetare med tidigare anställning på Saabfabriken i Trollhättan ersättning.
Anton Andersson Publicerad
Medarbetare på Saab i Trollhättan utanför fabriken efter informationsmötet om konkursansökan
Medarbetare på Saab i Trollhättan lämnar fabriken efter informationsmötet om konkursansökan, den 19 december 2011. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det beskedet kom konkursförvaltarna, advokatbyråerna Wistrand och Deplhi, med i slutet på förra veckan.

– Huvudskälet är att överskottet efter vår förvaltning är så pass stort att det nu finns utrymme. Vi har även kommit så långt i handläggningen att fodringarna är klara och fastställda vilket är en förutsättning för att kunna betala ut pengar, säger Hans L. Bergqvist på advokatfirman Delphi till Kollega

Gruppen som man nu får pengar, så kallade förmånsberättigade, är prioriterad av konkursförvaltarna. Främst handlar det om utebliven lön, men också om innestående flextid, arbetstidsförkortning och uppsägningslön. 

Enligt Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan, handlar det om personer som slog i taket i den statliga lönegarantin redan innan Saab gick i konkurs i slutet på 2011.

– Det är glädjande att det äntligen blir någon form av utdelning till de som väntat så länge. Det är det första positiva beskedet de får på många år, säger Johan Bäcklund.

Totalt väntar 3 000 före detta Saab-anställda på pengar, varav omkring 1 500 är tjänstemän. Enligt konkursförvaltarna ska de flesta anställda ha någon del av sin fodran som är förmånsberättigad, men hur stor den delen är varierar kraftigt.

50 miljoner kronor är också en liten summa sett till helheten. När konkursförvaltarna lämnade in Saabs bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt våren 2012 hade bolagets 3,6 miljarder i tillgångar och 13 miljarder i skuld. Fodringarna till anställda uppgick då 513 miljoner kronor, alltså mer än tio gånger så mycket av vad som nu betalas ut.

– De delar som inte har förmånsrätt deltar i uppdelningen utav återstående medel proportionerligt. Den utdelningen kommer att bli mindre, och kan göras först när konkursen avslutas. Det går inte att ge någon tidsram i dagsläget. Det är domstolarna som styr, säger Hans L. Bergqvist.

Pengarna kommer att börja betalas ut till de berörda i slutet av denna vecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.