Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsklimatet allt tuffare

Tig och lyd. Lägre i tak. Färre ska göra mer. Fler Unionenmedlemmar än någonsin avskedas. Mest pressad är situationen för anställda i företag utan kollektivavtal och med utländska ägare.
Ola Rennstam Publicerad
SaraMara / Söderberg Agentur
Bördan ökar. Dessutom tvingas allt fler skriva under anställningsavtal med horribla villkor. SaraMara / Söderberg Agentur

Svenskt arbetsliv har en tradition av yttrandefrihet och medbestämmande. Att man har något att vinna på att låta de anställda komma till tals är något som många företag har insett. Men flera signaler tyder på att något håller på att förändras. På kort tid har en kultur där anställda ska hålla sig på mattan vunnit alltmer mark.

En förklaring till det hårdare arbetsklimatet är slimmade organisationer som har lett till mindre utrymme för misstag och lägre i tak. En annan förklaring är, enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, att utländska bolag tar med sin företagskultur när de etablerar sig i Sverige och sällan anpassar sina anställningsvillkor.

– En tredjedel av Unionens medlemmar arbetar i utlandsägda företag och vi ser en ökning av anställnings-kontrakt som strider mot kollektivavtal och svensk lag, även i företag som har tecknat kollektivavtal, säger hon.

Ett exempel är det indiska IT-bolaget HCL Technologies, som nyligen köpte Volvo IT. Kollega har fått ta del av ett 19 sidor långt anställningsavtal som företaget erbjudit en anställd i Sverige. Enligt avtalet kan bland annat den som ifrågasätter ett ledningsbeslut avskedas eller få löneavdrag.*

– Under lång tid har vi sett företag från till exempel USA eller Storbritannien använda standardformulär med skrivningar som att man automatiskt blir avskedad efter tre varningar – riktigt så enkelt är det inte i svensk lag. Men HCL:s anställningskontrakt innehåller många ingredienser som jag aldrig tidigare har sett. Anställda har till exempel ingen yttrandefrihet och förväntas inte ta ett enda initiativ eller framföra några förslag, utan ska vara tysta och lyda. Det är så mycket diktatur att jag inte har sett något liknande, säger Gunilla Krieg, som har lång erfarenhet av att granska anställningsavtal.

Tystnadskulturen är obehaglig. Vi måste, åtminstone internt, kunna ifrågasätta saker utan att bestraffas


Det mest iögonfallande i HCL:s anställningsavtal är att arbetsgivaren har rätt att kräva 100 000 dollar av den som bryter mot lojalitetsparagraferna i kontraktet.

– Anställda som skriver under ger arbetsgivaren rätt att skicka en faktura på motsvarande en miljon kronor – som sedan kan drivas in via Kronofogden. Genom avtalet har man gått med på att betala om arbetsgivaren begär det och får själv stämma företaget i domstol om man inte vill eller kan betala.

– För de flesta är det väldigt skrämmande att ha undertecknat ett sådant kontrakt. Chefen du har i dag kanske är trevlig och kollegorna intygar att det där är bara något som gäller om man gör något riktigt grovt. Men så kommer det en ny chef som tänker annorlunda och plötsligt räcker det med att du ifrågasätter något så viftar chefen med kontraktet: ”Om du inte stöttar mig kommer jag använda det emot dig”. Hur rädd och tyst blir man inte i det läget?

Ett annat exempel på det hårdare arbetsklimatet är att obekväma och frispråkiga personer allt oftare straffas. Unionen fick nyligen in ett ärende där en medlem fått en varning med hot om uppsägning för att internt ha tagit upp frågan om otillåten kvittning på lönen. Gunilla Krieg oroas av trenden:

– Den här tystnadskulturen är obehaglig. Vi måste, åtminstone internt, kunna ifrågasätta saker utan att bestraffas. Svenska arbetsgivare brukar normalt inte dela ut varningar för att man ifrågasatt ledningens beslut, man brukar tillåtas ha en annan åsikt. Men nu ser vi att den här utvecklingen även börjar sprida sig till gamla svenska företag, säger hon.

Ibland behövs det bara att någon har utnyttjat sin lagliga rätt för att hamna i onåd. Förra året avskedades till exempel åtta Unionenmedlemmar på grund av att de kontaktat förbundet för att få ut sin lön. Arbetsdomstolen dömde senare arbetsgivaren att betala skadestånd.

Enligt svensk lagstiftning kan man inte bli avskedad för i stort sett ingenting.

– Det måste finnas en saklig grund – att förlora jobbet för att man ifrågasätter eller för att arbetsgivaren inte gillar ens uppsyn är inte lagligt. Därför försvarar Unionen i domstol medlemmar som blivit avskedade utan grund. Företagen anlitar ofta en dyr advokatbyrå när de upprättar kontrakten och om man inte vet vad som gäller tror man så klart på vad som står, säger Gunilla Krieg.

Den som blir erbjuden ett arbete med oskäliga villkor riskerar att hamna i en rävsax.

– Arbetsförmedlingen tar ingen hänsyn till att anställningsavtalen ser ut på det här sättet, de konstaterar att du har tackat nej till ett erbjudet arbete och stänger av dig från a-kassan. Tackar du ja riskerar du att hamna i en skuldfälla som i värsta fall kan vara värre än arbetslöshet.

Även Unionens jurister ser indikationer på att arbetslivet har hårdnat. Förra året ökade antalet juridiska ärenden som förbundet drev med 25 procent, en stor förändring även med hänsyn till förbundets medlemsökning under samma period.

– Det följer den utveckling som vi sett under ett par år. Först trodde vi att ökningen berodde på finanskrisen, men den har fortsatt, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Ett exempel är att arbetsgivare tar till avskedsvapnet i större utsträckning än tidigare.

Arbetsgivarna tar i för att skrämmas

– Trenden med avsked är väldigt tydlig. I dag har vi nästan lika många avskedsärenden som uppsägningar av personliga skäl. För fem år sedan utgjorde avskeden en fjärdedel. Och när jag började på Sif 1995 ogiltigförklarade vi två avsked om året. Det visar att någonting har hänt, säger Martin Wästfelt.

I många avskedsfall har arbetstagaren begått något slags fel, men arbetsgivaren klipper till alltför hårt, mer än vad som krävs, menar han.

– Arbetsgivarna tar i för att skrämmas och det har blivit amerikaniserat genom att man riktar anspråk. Risken är att det leder till fler konflikter och att den goda lösningstraditionen vi haft i Sverige förvinner. Den som avskedas kommer i en extremt besvärlig situation för sin försörjning.

För två år sedan avskedade till exempel ett företag i Mellansverige en produktionsledare som enligt bolaget hade fuskat med redovisningen av sin arbetstid. Unionen hävdade att mannen hade arbetat de timmar han rapporterat och stämde företaget i Arbetsdomstolen – och fick rätt. Enligt Unionenklubben på företaget ville ledningen bli av med produktionsledaren och letade efter anledningar.

En annan tydlig trend som Unionens jurister noterat är att antalet ärenden ökar bland medlemmar som utför arbete på ett annat företag än arbetsgivarens. Bemanningsanställda och konsulter hamnar oftare i rättsliga tvister än andra medlemsgrupper. Martin Wästfelt tror att det beror på att det ofta finns en otydlighet kring gränserna för lojalitetsplikt, konkurrensklausuler och företagshemligheter.

– Allt fler jobbar i krångliga trepartsrelationer och då ökar svårigheten i att navigera i lojalitetspliktens labyrinter. Det uppstår fler situationer där det är svårt för tjänstemannen att veta mot vem man ska vara lojal.

Andra komponenter är att det är mer förändringar, kortare cykler och svårare att få fackligt inflytande på dessa arbetsplatser, säger han.

65 procent av Unionenmedlemmarna som jobbar i utlandsägda företag upplever att klimatet på arbetsplatsen har hårdnat de senaste åren, visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Kollega. Majoriteten av de tillfrågade anser att de har fått mer att göra, att kraven på tillgänglighet har ökat och att det blivit mindre utrymme för att göra misstag.

För Unionens förbundsordförande Martin Linder överraskar inte resultatet, han möter ofta medlemmar och förtroendevalda med en liknande bild.

– Det är frustrerande, irriterande och upprörande. Samtidigt är det en motivationsfaktor, det visar att Unionen har en viktig uppgift. Vi måste ta tag i de utmaningar som finns för att medlemmarna ska nå trygghet, glädje och framgång i arbetslivet. Men jag tror aldrig att det kommer en dag då vi konstaterar att vi är färdiga, det händer hela tiden något nytt, säger han.

Det finns många förklaringar till utvecklingen, enligt Martin Linder. Han pekar särskilt på globalisering, teknikutveckling och digitalisering.

– Det är omöjligt att stoppa dessa krafter, men vi måste förhålla oss till det. En viktig pusselbit är att skapa möjlighet till återhämtningsperioder, både på kort och på lång sikt. Inte nödvändigtvis att man är ledig, utan att man till exempel efter ett år med pressade arbetsuppgifter får göra något annat ett tag.

Unionens ordförande konstaterar att Sveriges signum med platta och mindre hierarkiska organisationer internationellt sett har varit allt annat än norm. Att det blir kulturkrockar när utländska företag etablerar sig är därför förståeligt. Genom att arbeta för att många är med i facket, utveckla kollektivavtalen och säkerställa att de är relevanta för morgondagens arbetsmarknad kan man stävja utvecklingen, tror han.

– Det är viktigt att förklara för utländska företag att vi har något bra i den svenska modellen – uppenbarligen har varken vi eller arbetsgivarorganisationerna gjort tillräckligt där. Om de flesta medarbetarna är organiserade ska det mycket till om arbetsgivaren inte vill lyssna.

Den svenska traditionen med delaktighet och medbestämmande är i farozonen, tror Gunilla Krieg.

– Att bara tiga och lyda kolliderar jättehårt med hela vår företagskultur med medbestämmande och utvecklingsavtal. Företag har mycket att vinna på att medarbetarna är trygga, får uttrycka sin åsikt och har förstått varför man ska jobba på ett visst sätt. Det leder till kreativitet, arbetsglädje och initiativförmåga!

* Dessa anställningsvillkor gäller inte tjänstemän på Volvo IT som från och med den 1 april gick över till HCL.

Vad gäller: avtal eller lag?

  • Den som har skrivit på ett anställningskontrakt med oskäliga villkor kan gå till domstol och få det ogiltigförklarat. Processen tar ofta lång tid och den som inte är med i facket behöver anlita en advokat, vilket kan kosta flera hundra tusen kronor.

– På de punkter där anställningsavtalet strider mot lagen eller kollektivavtal är det kollektivavtal och lag som gäller. Problemet är att kontraktet är giltigt tills du har gått till domstol och fått det ogiltigförklararat, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.