Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Visstidsanställning? Tänk på det här!

En visstidsanställning med bestämt slutdatum kan vara ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Men anställningsformen kan också utnyttjas av mindre seriösa arbetsgivare.
Ola Rennstam Publicerad
Man ringar in datum i almanacka.
Hur mycket förväntas du jobba? Kan du säga upp dig i förtid? Se till att få ett kontrakt där sådant anges och stäm gärna av med Unionen innan du skriver på. Illustration: Colourbox

Av alla anställningar i Sverige har 16 procent någon form av tidsbegränsning. Och det är framför allt personer som är nya och har en svag ställning på arbetsmarknaden som erbjuds denna anställningsform. Inom Unionens område är det vanligt inom till exempel medie- och callcenterbranschen.

Innan du tackar ja till en visstidsanställning finns en del saker du bör vara extra vaksam på. Skyddet som arbetstagare är nämligen inte lika starkt som för den som är tillsvidareanställd.

Först och främst: Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen? Är svaret ja är mycket redan fixat, som exempelvis sjuk- och semesterersättning, lönenivåer och hur mycket du får arbeta.

Finns kollektivavtal är mycket redan fixat

En arbetsgivare som däremot inte tecknat kollektivavtal är skyldig att följa las, lagen om anställningsskydd, men lagen ger inte samma skydd och rättigheter som ett kollektivavtal.

– Det går till exempel att över tid stapla olika typer av begränsade anställningar på varandra. Hos en uppfinningsrik arbetsgivare kan man komma upp i åtta år som visstidsanställd, säger Jan Hed, ombudsman på Unionen i Göteborg.

Det finns heller inte någon garanti för att få årlig lönehöjning eller ob- och övertidsersättning. Uppsägningstid är en annan fallgrop, enligt Jan Hed. Saknar arbetsgivaren avtal är det därför extra viktigt att det framgår av ditt anställningsavtal att anställningen går att säga upp.

– Med tanke på dagens goda arbetsmarknad kan det dyka upp ett annat jobb med bättre villkor som du hellre vill ha. Om uppsägningstiden inte är reglerad är du i princip skyldig att arbeta tills kontraktet löper ut. Och om du inte kommer till jobbet kan arbetsgivaren hålla inne din slutlön och teoretisk sett stämma dig med motiveringen att företaget lidit ekonomisk skada, säger han.

Unionen får många samtal från medlemmar med visstidsanställningar som hamnat i kläm. Ofta rör det sig om mängden arbete de förväntas göra.

– De har fått arbeta mycket mer än vad man kommit överens om. Det är viktigt att arbetstiden framgår av anställningsavtalet. För att vara på den säkra sidan bör anställningsavtal vara väldigt omfattande, men eftersom man har en svag förhandlingsposition som visstidsanställd kan det vara svårt att få till.

Om arbetsgivaren vill förlänga din visstidsanställning bör du ta en diskussion med chefen, menar Jan Hed.

– Jag tycker att man ska vara aktiv i det läget. Fråga – på ett trevligt sätt, förstås – vad orsaken är till att man väljer en visstidsanställning. Släng upp frågan på bordet: Visar inte förlängningen av kontraktet att det faktiskt finns ett varaktigt behov av arbetsinsatsen och en tillsvidareanställning?

När man varit visstidsanställd hos en arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Många jobb med slutdatum

Grundregeln är att en anställning gäller tills vidare. Vid föräldraledighet, sjukdom eller en arbetstopp kan en arbetsgivare dock anställa under en begränsad tid.

Saknas kollektivavtal gäller reglerna i lagen om anställningsskydd för följande tidsbegränsade anställningar: allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete, provanställning samt när en anställd fyllt 67 år. I de flesta av Unionens kollektivavtal förekommer dock enbart allmän visstidsanställning och tillsvidareanställning.

Man får stapla olika visstidsanställningar på varandra enligt las, men i de flesta av Unionens kollektivtal finns begränsningsperioder på 24–36 månader.

Har du varit visstidsanställd mer än tolv månader inom en treårsperiod har du företrädesrätt till återanställning i nio månader efter att du har slutat. Det innebär att din arbetsgivare inte kan ta in en ny person i stället för dig. Du måste skriftligen meddela arbetsgivaren att du vill använda din företrädesrätt och gör anspråk på anställningar du har kompetens för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester och extra semesterdagar
Med kollektivavtal kan du få fler semesterdagar än de lagstadgade. Tjänstepension är en annan förmån. Colourbox

1. Tjänstepension

Alla som jobbar tjänar in till sin allmänna pension. Om du har kollektivavtal är du dessutom garanterad tjänstepension. Vanligast är att arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön varje månad.

2. Löneförhandling

Med kollektivavtal är du garanterad en årlig översyn av din lön. Då ska arbetsgivaren gå igenom din prestation och lön. Ibland innehåller avtalet en garanterad individuell höjning.

3. Övertidsersättning och OB

Det finns ingen lag som ger dig extrapengar när du jobbar övertid eller obekväma arbetstider. Med kollektivavtal har du rätt till övertids- och OB-ersättning.

4. Ingångslön

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I flera kollektivavtal finns dock lägstalöner som arbetsgivarna förbinder sig att betala.

5. Extra semester

Alla har laglig rätt till 25 semesterdagar per år. Med ett kollektivavtal har du ofta rätt till fler dagar än så. Dessutom får du högre semestertillägg med kollektivavtal än utan.

6. Föräldralön

  De flesta kollektivavtal ger dig föräldralön när du är föräldraledig. Den innebär att du, tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan, kan få 90 procent av lönen i tre till sex månader medan du tar hand om ditt barn. Kollektivavtalen innehåller också andra försäkringar som ger extra skydd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. 

7. Inflytande

Har ni kollektivavtal på jobbet kan ni bilda fackklubb. Det är ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.

 

Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.