Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Visstidaren Anna fick hjälp att gå vidare i arbetslivet

Får du inte längre säsongsjobba? Eller är din projektanställning slut? Även den som är visstidsanställd kan ha rätt till personlig hjälp att gå vidare i arbetslivet, vilket många tycks missa. Anna Malm Christensen är glad att hon inte gjorde det.
Anita Täpp Publicerad
Privat
Anna Malm Christensen var visstidsanställd och fick hjälp av trygghetsrådet TRS att söka nytt jobb. Privat

De flesta av Unionens medlemmar som omfattas av ett kollektivavtal har rätt till omställningshjälp av trygghetsrådet TRR om de blir av med jobbet. Men det gäller bara den som är tillsvidareanställd.

Visserligen finns nu ett förslag om att detta också ska gälla alla visstidsanställda, enligt en rapport i den pågående las-utredningen. Men så är alltså inte fallet i dag.

Läs mer: Las - Det förhandlar parterna om

Undantaget är runt 10 000 Unionenmedlemmar vars arbetsgivare i stället tecknat ett kollektivavtal som ger omställningshjälp via trygghetsrådet TRS. Det gäller exempelvis jobb inom idrotts- och kultursektorn, kooperationen, ideella föreningar, viss industri liksom en del jobb inom nöjessektorn.

Men det här är något som ledningen för TRS befarar att många missar.

– Det gäller inte minst nu i coronakrisen när vi tror att många visstidsanställda i flera av de här branscherna inte har fått planerade tillfälliga jobb eller blivit av med en anställning. Ändå har bara 30 personer fått hjälp under våren, säger Helena Sundqvist Laurin, kommunikationsansvarig på TRS.

Orsaken tros vara att många visstidsanställda inte känner till att det här stödet finns.

När en tillsvidareanställd blir uppsagd sker alltid en förhandling mellan facket och arbetsgivaren vilket leder till att den uppsagde som har rätt till omställningsstöd av ett trygghetsråd, får information om det och också blir anmäld dit.

Läs mer: Visstidsanställning? Tänk på det här!

Eftersom en förhandling nästan aldrig sker när en visstidsanställning tar slut är det inte säkert att information om möjligheten till stöd av TRS ges och då hänger det också på den drabbade själv att ta kontakt med trygghetsrådet.

Så var det också för Anna Malm Christensen; en av de som fått omställningshjälp av TRS under våren, sedan hennes projektanställning för Hiv-Sverige tog slut vid årsskiftet.

Att hon fick veta att den möjligheten fanns berodde bara på slumpen; att hon råkade vara inhyrd på ett kontorshotell i Malmö, med en representant för TRS inhyrd i rummet bredvid.

– Därför anmälde jag mig genast till TRS när jobbet tog slut. Och det kändes otroligt skönt att bli uppfångad på det vis jag blev tack vare trygghetsrådet. Det är ett stöd som jag önskar att alla som blir av med jobbet skulle få, säger Anna Malm Christensen som sedan april har en provanställning som sektionschef för evenemang och rekreation inom Malmö stad.

Vägen dit innebar bland annat att hon fick en personlig rådgivare som gick till botten med vilka mål Anna hade och vilken hjälp hon behövde för att komma dit. Anna fick sedan en kortare utbildning som ska öka hennes möjligheter på arbetsmarknaden bekostad av TRS.

När hon sökte jobb fick hon hjälp för att förbättra sitt cv och sitt personliga brev och när hon gick igenom den omfattande rekryteringsprocessen till det jobb hon nu har fick hon hjälp av en coach. Som med hur hon skulle kunna förbereda sig för intervjuer.

– Det var så skönt och tryggt att få den här hjälpen. För när man redan har gått igenom tänkbara scenarier så får man ju en helt annan säkerhet än man skulle ha haft annars, säger Anna Malm Christensen.

Efter sin tidigare projektanställning hade Anna funderingar på om hon verkligen skulle ta provanställningen på Malmö Stad när hon erbjuds den.

– Men då fick jag veta att TRS pausar mig så länge. Så om jag står där utan jobb i höst igen så kan jag kontakta och få hjälp av trygghetsrådet igen. Det är något jag uppskattar väldigt mycket, säger hon.

Är du själv berättigad till stöd från TRS? Läs mer om villkoren och möjligheterna här.

Villkor för stöd från TRS

  • Arbetsgivaren ska vara ansluten till trygghetsrådet TRS.
  • Du ska under de senaste fem åren ha varit anställd minst 18 månader av en eller flera arbetsgivare.
  •  Du måste ha jobbat minst åtta timmar per vecka under din senaste anställning.
  • Stödet ska sökas senast ett år efter att den senaste anställningen upphörde.
  • Du måste själv söka stödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.