Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som Kollega tidigare har berättat så innebar den nya lönemodellen bland annat att ersättningen för vissa gruppträningspass skulle halveras. Detta gäller sedan årsskiftet.
Värst slår den sänkta ersättningen mot den grupp anställda som helt försörjer sig på att leda gruppträningarna. En av dessa är ”Camilla” som har räknat ut att hennes månadslön, som tidigare i bästa fall har varit 18 000 kronor, nu sänks med 4 000 kronor.
När Sats ledning i höstas informerade om vilka villkor som gällde för den som ville vara kvar vände sig många Unionenmedlemmar till förbundet för att få råd och stöd.
Men upprördheten över arbetsgivarens agerande tog sig också uttryck i en sluten grupp på Facebook, endast avsedd för gruppträningsinstruktörerna på Sats.
Strax före jul kontaktades Unionen av medlemmar som berättade att de nu hade fått en varning av arbetsgivaren för att de ska ha uppträtt olämpligt och illojalt, till följd av att de uttryckt sig kritiskt i gruppen på Facebook. De hotades även med avsked eller uppsägning om de skulle upprepa sitt beteende.
- Hur många totalt som har varnats vet vi inte. Men jag har själv pratat med flera medlemmar som har fått en varning och som själva känner till andra som har blivit inkallade till ett möte med en eller flera chefer och har fått en sådan, säger Dennis Meijer, ombudsman på Unionen.
- De har naturligtvis upplevt det hela som väldigt obehagligt och skrämmande. Eftersom de har uttryckt sig i den slutna gruppen på Facebook så har de också varit övertygade om att de har uttryckt kritik internt.
Enligt medlemmarna hävdar Sats att det illojala beteendeet består i att gruppen där de har uttryckt sin kritik inte alls är sluten, att där också finns personer som inte är gruppträningsinstruktörer på gymkedjan.
Läs mer: Varför varnar ni anställda som uttrycker kritik?
Lars Åström, förbundsjurist på Unionen, säger:
- Tyvärr är det inget ovanligt i dag, att arbetsgivarna ser vad de anställda gör på fritiden och vilka åsikter de har och sedan reagerar på det. Men våra medlemmar på Sats bör vara försiktiga nu, så att de inte blir av med jobbet.
- Vi kan ju alla tycka att vi har yttrandefrihet. Men som privatanställd får man inte rikta kritik hur som helst mot sin arbetsgivare offentligt och om det inte är säkert att gruppen är stängd för utomstående måste man vara väldigt försiktig. För man får inte torgföra sin kritik på ett sätt som kan skada arbetsgivaren, som att man tappar kunder.
Lars Åströms råd är att Unionens medlemmar på Sats startar en egen sluten grupp på Facebook där de diskuterar sin arbetssituation.
- Då kan man också ta upp felaktigheter från arbetsgivarens sida och gemensamt bestämma vad man ska göra för att rätta till dem. Som att ta kontakt med förbundet och höra vad man ska göra. Då utnyttjar man bara sin föreningsrätt enligt lagen.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.
Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.
För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.
Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.
Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.
Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.
I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.
Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.
Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.
+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.
+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.
– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.
– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.
Källor: Unionen, Skatteverket, Benify