Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare
Ett fåtal arbetsplattformar ser sig som arbetsgivare och har tecknat kollektivavtal. Men de allra flesta anser att de bara förmedlar uppdrag och inte har något arbetsgivaransvar.
Kompetensplattformen Gigstr, som bildades 2016, tecknade kollektivavtal med Unionen från start.
– För oss är det en självklarhet att ta hand om personalen. Nu har vi ett ramverk att arbeta utifrån. Det skapar en trygghet för vår personal och våra kunder, säger Louise Olsson, operativ chef på företaget.
Amaru Garcia är 25 år och har fått uppdrag via Gigstr sedan företaget bildades. Hon började som fältsäljare. Senare fick hon mer avancerade uppdrag och nu jobbar hon med digital marknadsföring för ett gym. Att företaget har kollektivavtal innebär en trygghet för henne.
Läs mer: Gigjobbare kan ha rätt till sjuklön
– Jag vet att jag får en rättvis lön och rättvisa villkor. Och jag kan vända mig till Unionen för att bolla om den lön jag får för ett arbete är rimlig eller upplever något annat problem, säger Amaru Garcia.
Instajobs är en annan arbetsplattform som arbetar med bemanning. Företaget tecknade kollektivavtal med Unionen redan vid starten 2016.
– Bra arbetsvillkor är en konkurrensfördel för att locka till sig både uppdragsgivare och uppdragstagare. Om vi är en trygg och human plats för gigarbetare att ha sitt arbetsliv på, tror vi att det leder till starka relationer med dem, mer engagemang ute på gig och i slutändan en nöjdare slutkund, säger företagets chef Sara Sjöberg.
Men hittills har få arbetsplattformar tecknat kollektivavtal. Brainville förmedlar konsulttjänster via sin plattform sedan 2013. Eftersom företaget vare sig är uppdrags- eller arbetsgivare har något kollektivavtal inte varit aktuellt, enligt bolagets vd Manuel de Verdier.
– Vi är bara en marknadsplats där det köps och säljs tjänster. Vi tar till exempel inte betalt av de konsulter som hittar uppdrag via vår plattform på samma sätt som konsultmäklare som tar en marginal av konsultens arvode. Vi är aldrig med i själva affären, säger han.
Pengar tjänar bolaget i stället genom att konsulter som vill betala en medlemsavgift syns mer på plattformen och får tillgång till uppdrag snabbare.
Att Gigstr och Instajobs har tecknat kollektivavtal betyder att de ser sig som arbetsgivare.
Läs mer: Otrygg tillvaro för översättare
– Om det blir något problem med kunderna tar vi hand om det. Får vi inte betalning från en kund betalar vi ändå ut lön till vår gigstr. Personen har ju utfört ett jobb och ska självklart ha lön för det. Vi står också semesterersättning och alla gigistrs är försäkrade via oss, säger Louise Olsson.
Så fungerar det inte hos Brainville. Eftersom företaget varken är uppdrags- eller arbetsgivare kan det, enligt Manuel de Verdier, inte ta ansvar om en konsult skadar sig, utsätts för hot eller trakasserier.
– Vi har tyvärr ingen roll alls där. Det är den som har annonserat efter en konsult som är ansvarig. Och om betalningen uteblir är det återigen uppdragsgivaren som är ansvarig – vi är ju inte med i affären och finns därför inte som avtalspart i konsultkontrakten, säger Manuel de Verdier.
Text: Kamilla Kvarntorp
Om företagen
GIGSTR
- Kompetensplattform som bildades 2016.
- Förmedlar uppdrag inom bland annat försäljning, marknadsföring, kundservice och ekonomi.
- De 25 000 gigstrs som har laddat ner appen registrerar sina profiler direkt i appen istället för att skicka in sin cv. Detta effektiviserar matchningen. Gigstr betalar aktivt ut lön till ungefär 500 personer.
- Via en app kan medarbetare söka uppdrag som utannonseras. Företaget presenterar lämpliga kandidater för kunden, som väljer vem som får uppdraget.
INSTAJOBS
- Bildades 2016.
- Förmedlar uppdrag inom bland annat reception, event och administration.
- 900 medarbetare kombinerar studier med att jobba via plattformen.
- Den första matchningen av gigarbetare och kund sker med hjälp av algoritmer. Men i slutändan bestämmer gigarbetare och kund om de vill jobba ihop.
BRAINVILLE
- Bildades 2013 för att underlätta för konsulter att hitta uppdrag
- 16 000 företag, främst storföretag inom bank, finans och industrin hittar årligen konsulter via plattformen, som tillsammans utför 25 000 uppdrag.
- Tillgängliga konsulter kan lägga upp sin profil på plattformen och hittas av företag som söker deras kompetens.
- Företag som behöver konsulter kan annonsera på plattformen. Annonsen matchas med hjälp av algoritmer med plattformens konsulter. Konsulter med rätt kompetens som är intresserade av uppdraget skickar in en ansökan till företaget. Kunden avgör vem som får uppdraget.
Gigstr, Instajobs, Brainville
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
Lön eller förmån – så ska du tänka
Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.
Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.
Julklappar får kosta 450 kronor
För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.
Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.
Skatt på förmåner
Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.
Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.
Skriv avtal om förmåner
I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.
Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.
Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.
För- och nackdelar med förmåner
+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.
+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.
– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.
– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.
Exempel på skattepliktiga förmåner
- Företagsbil som används privat.
- Hushållstjänst.
- Måltid.
- Resa utanför tjänsten.
- Semesterbostad.
Exempel på skattefria förmåner
- Mobiltelefon.
- Friskvårdbidrag.
- Julklapp.
- Enklare förtäring, exempelvis frukt.
- Gym på jobbet.
Källor: Unionen, Skatteverket, Benify
