Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

Kameraövervakning, stress och kollektiv bestraffning. Anställda på Apotea vittnar om stora problem med arbetsmiljön. Nu ska Unionen granska arbetsmiljön på nätapoteket.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Medarbetare på Apotea vittnar bland annat om en mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter. Fredrik Sandberg / TT

Tidningen Dagens ETC har pratat med sju personer som är eller har varit anställda på Apoteas lager i Morgongåva. Personerna vittnar om stora brister i arbetsmiljön. Företaget ska bland annat använda övervakningskamerorna för att ha koll på de anställda.

– En dag hade produktionen tillfälligt pausats. En kollega satte sig på golvet och väntade. Då ringer en annan kollegas mobil. Det var Pär (Svärdson, Apoteas vd) som var upprörd över att kollegan som satt ner inte verkade jobba, säger lagerarbetaren Håkan till tidningen.

Enligt artikeln förekommer också kollektiv bestraffning. Om en anställd i ett arbetslag på fem personer plockar för långsamt eller ägnar sig åt fel arbetsuppgift straffas alla fem. Arbetslaget får då plocka ordrar ett helt arbetspass i stället för att växla mellan att packa och plocka. Att plocka är mer ansträngande.

Personerna vittnar också om mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Många av medarbetarna på lagret är medlemmar i Unionen eftersom förbundet organiserar apoteksanställda. Unionen har dock ingen fackklubb på Apotea.

Efter uppgifterna i media har Jörgen Gustavsson, regional ombudsman för Unionen i Uppland, kontaktat medlemmarna via mejl för att få veta mer om arbetsmiljön.

– Jag har inte hunnit gå igenom svaren, men kan konstatera att min mejlkorg är full av svar. Så småningom kommer jag också begära en förhandling utifrån de svar jag får från medlemmarna. Då kommer jag få klart för mig om det exempelvis har begåtts några lagbrott, säger Jörgen Gustavsson till Kollega.

Hur uppfattar du arbetsmiljön på Apotea?
– Jag måste prata med medlemmarna innan jag kan uttala mig om det. Men jag vet att det tidigare har ryktats om att kamerorna används för att övervaka de anställda. När det fanns en klubb hade vi också en förhandling om syftet med kamerorna och enligt företaget ska de enbart användas till att övervaka paket och eventuella felleveranser. Men vi ska se till att de saker som påstås inte förekommer.

Senare i dag, tisdag, ska Jörgen Gustavsson ha ett möte med Pär Svärdson, vd för Apotea, för att diskutera arbetsmiljön.

Till Kollega säger Pär Svärdson att artikeln i Dagens ETC inte ger en objektiv bild av företaget.

– Jag erbjöd reportern att komma hit och prata med personalen, men det var han inte intresserad av.

Han säger dock att företaget ska se över arbetsmiljön och föra en diskussion med Unionen för att säkerställa att den är bra. Kollektiv bestraffning förekommer inte, enligt Pär Svärdson.

– Vilka arbetsuppgifter man får utföra hänger inte samman med hur snabbt man jobbar. Men om vi har en maskin som kräver fem medarbetare kan man inte arbeta vid den maskinen om man inte är fem personer, då får man göra något annat. Jag förstår inte hur det kan ses som bestraffning att utföra arbetsuppgifter som man är anställd för att utföra. Men om folk uppfattar det som kollektiv bestraffning ska vi självklart diskutera det. Har vi brustit i kommunikationen?

Företaget använder sig inte heller av kamerorna för att övervaka sin personal, enligt Pär Svärdson. Syftet med kamerorna är att se till att medicin inte försvinner.

– Vi ägnar oss inte åt kameraövervakning. Det är olagligt. Vi har en verksamhet med 1 000 anställda som är igång sju dagar i veckan. Måndag-fredag kör vi dygnet runt. Det skulle vara en rejäl uppgift för mig att hålla koll på 1 000 personer dygnet runt.

Han håller dock med om att det ibland blir stressigt på lagret.

– Vi har väldigt lojal personal som vet att det sitter människor och väntar på livsviktig medicin. Men den frågan ska vi också diskutera med Unionen. Vi måste säkerställa att vi har rutiner som gör att stressiga situationer inte uppstår. Ibland är det dock svårt att planera. Sedan coronautbrottet har vi vuxit nästan okontrollerat. Men vi ska absolut titta på hur vi kan göra vårt system mer robust för snabba volymökningar.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket