Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”

Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
David Österberg Publicerad
Harald Peterson, Krista Andersson
Harald Peterson är kassaföreträdare för Unionens a-kassa och Krista Andersson är ordförande i dess styrelse. De håller med om att utmaningarna varit stora efter bytet av it-system. Foto: Mattias Lindbäck

Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.

Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.

– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.

Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?

– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.

Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?

– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.

Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.

– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.

Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?

– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer. 

Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.

– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.

Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?

– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.

Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?

– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.

I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.

Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.

Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?

– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.

Fortsatt förtroende

A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.

– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?

– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.

Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?

– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.

Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?

– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.

 

Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionens a-kassa anmälde inte säkerhetslucka

Personuppgifter låg oskyddade i Unionens a-kassas IT-system. Men a-kassan själva har inte anmält buggen. Anmärkningsvärt anser Pappers a-kassas dataskyddsombud, som har gjort en helt annan bedömning.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2025, kl 06:01
fasad Unionens a-kassa
Fackförbundens akassor har behandlat uppgifterna om en säkerhetslucka i it-systemet olika. Pappers a-kassa valde att anmäla incidenten till Integritetsmyndigheten. Unionens a-kassa gjorde det inte. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

En bugg i IT-systemet har gjort att det går att i inloggat läge gå in ”bakvägen” i ärendehanteringssystemet på Sveriges a-kassor. Information om andra medlemmar, exempelvis adresser, personnummer, telefonnummer, tidigare anställningar och kommande utbetalningar var möjlig för andra att se, vilket Kollega kunde avslöja i december i fjol

Personuppgifter som alltså har legat öppet för den som vetat hur och var den ska leta. 

Efter att buggen blivit känd har flera a-kassor anmält händelsen till Integritetmyndigheten, IMY. Bland annat Pappers dataskyddsombud. 

Vet inte hur många som drabbats

– Det är många delar som är problematiska i det här. Dels vet man inte hur länge buggen funnits i systemet. Dels vet man inte hur många som drabbats, för det finns inga loggar. Det är oseriöst av Sveriges a-kassor att ta det här med lättja, säger Jerker Eliasson, försäkringsansvarig och dataskyddsombud på Pappers a-kassa. 

De här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid

Han jämför buggen med läckan i Skolplattformen – Stockholms stads it-tjänst för skolan. Där hittade en förälder med it-utvecklingskunskaper personuppgifter om både lärare och elever i inloggat läge.

– Det här är lika allvarligt. Sveriges a-kassor har pratat om det som att det skulle kräva stora kunskaper inom programmering, vilket jag inte anser påvisat, och faktum är att de här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid vilket också ökat risken, säger Jerker Eliasson. 

Han poängterar också att anmälningsplikten gäller till dess att man med säkerhet kan säga att det är osannolikt att incidenten innebär en risk för personers rättigheter. 

– Jag bedömer att det inte framkommit någon sådan information.

Även IF-Metalls a-kassa valde att anmäla säkerhetsluckan. 

Dan Jonasson

– Det dröjde innan vi fick en klarare bild över vad som hänt. Initialt var informationen att det rörde sig om en bugg i Våra sidor, men sedan återkom Sveriges a-kassor och sa att det även gällde Mina sidor, alltså där a-kassornas medlemmar kan logga in. Vi gjorde en prövning och ansåg att händelsen nådde upp till kriterierna för en sådan personuppgiftsincident som ska anmälas till IMY, säger Dan Jonasson, chefsjurist och dataskyddsombud på IF-Metalls a-kassa.

Inte anmält till IMY

Unionens a-kassa fick information om problemet den 18 oktober. Men tre månader senare har man fortfarande inte anmält händelsen till IMY. Anledningen är att man inte sett buggen som en säkerhetslucka. Att andra a-kassor har gjort en annan bedömning vill man inte kommentera. 

Vi bedömer att utifrån det vi kan och vet om det så rör det sig inte om en personuppgiftsincident. ” skriver Unionens a-kassas dataskyddsombud Jenny Tidgren i en skriftlig kommentar.

Hur allvarligt ser ni på händelsen?

”Alla IT-incidenter hanteras enligt framtagen rutin.”  

Bör man som medlem vara orolig att det har läckt ut uppgifter?

”Nej, det behöver man inte vara.” 

Jerker Eliasson

Av samtliga 24 a-kassor var det endast fyra som anmälde händelsen till IMY: Pappers, IF-Metall, Hotell och Restaurang och Transport. IMY har än så länge inte vidtagit några åtgärder. 

Enligt Viktor Johnsson, som är jurist på IMY, innebär en nedlagd anmälan endast att myndigheten inte kommer att göra något just nu. 

– Det innebär inte att en personuppgiftsincident inte har inträffat utan att vi inte kommer att granska där och då. Men det kan fortfarande komma att bli aktuellt med en tillsyn vid ett senare tillfälle. 

Sårbarheten i IT-systemet är åtgärdat

Skulle IMY välja att granska en incident finns det en handfull åtgärder myndigheten kan tillgripa, exempelvis sanktionsavgifter, varningar, begränsningar och förbud av olika slag. 

Enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor är sårbarheten i it-systemet nu åtgärdad. 

– Exakt vad som gjorts och när kan vi av säkerhetsskäl inte gå närmare in på. Systemen underhålls och utvecklas hela tiden, inte minst inom säkerhetsområdet, säger han.

Det här är IMY

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.

IMY:s huvuduppgifter är att

  • granska och verkställa tillämpningen av dataskyddsreglerna
  • ge vägledning och stöd till myndigheter, företag och organisationer samt till allmänheten
  • bidra till en enhetlig tillämpning av dataskyddsreglerna inom EU
  • utfärda tillstånd och genomföra tillsyn avseende kamerabevakning och kreditupplysning
  • följa och rapportera om utvecklingen inom integritetsområdet.
A-kassa

Unionens a-kassa höjer avgiften

I mars blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Anledningen är bland annat att arbetslösheten har stigit – och att medlemmarnas inkomster har ökat.
David Österberg Publicerad 13 januari 2025, kl 13:42
Unionens a-kassa dyrare 2025. Till vänster några svenska mynt, till höger Unionens a-kassas kontor.
Nu blir a-kassan dyrare. Unionens a-kassa höjer avgiften från och med den 1 mars. Höjningen beror bland annat på högre arbetslöshet, enligt Unionens a-kassa som kämpat med långa väntetider och krånglande datasystem. Foto: Martina Holmberg/TT och Mats Thorén.
Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Den 1 mars blir det dyrare att vara medlem i Unionens a-kassa. Månadsavgiften höjs från 140 kronor till 160 kronor. Höjningen har flera skäl, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare.

– Vi ser en total kostnadsökning i samhället, och vi ser framför allt att finansieringsavgiften till staten har ökat väsentligt, säger han.

Alla a-kassor betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften täcker en del av statens utgifter för arbetslöshetsersättningen. Hur hög avgiften är beror på hur många medlemmar en a-kassa har, hur höga inkomster medlemmarna har och hur hög arbetslösheten är.

Arbetslösheten ökade 2024

Under 2024 ökade arbetslösheten bland Unionens a-kassas medlemmar, jämfört med 2023. I snitt var arbetslösheten 2,55 procent per månad förra året, mot 1,83 procent året innan. Dessutom ökade deras inkomster.

Omkring 75 procent av medlemsavgiften går till finansieringsavgiften. Resten använder Unionens a-kassa för att bekosta sin verksamhet.

Varför höjs avgiften så drastiskt? Flera andra a-kassor höjde sina avgifter med omkring tio kronor förra året.

– Drastiskt är ett för starkt ord. Vi har inte höjt avgiften på ett par år, medan andra kanske i stället höjt i omgångar. Dessutom är vi den a-kassa som har de största volymerna och som betalar ut mest ersättning av samtliga a-kassor, vilket också har en påverkan. Att vara medlem i en a-kassa är fortfarande en billig försäkring, säger Harald Petersson.

Många medlemmar fick vänta länge på sina första utbetalningar under 2022, 2023 och delar av 2024. Ser ni en risk att höjningen skapar irritation mot den bakgrunden?

– Vi är ödmjuka inför det. Samtidigt är höjningen en signal om att vi fortsätter att säkra och utveckla vår verksamhet för att kunna hantera nuvarande och kommande utmaningar. I oktober börjar den nya arbetslöshetsförsäkringen gälla samtidigt som den gamla lever vidare under ett par år. Vi säkerställer att vi kan hantera parallella försäkringar under övergångsperioden.

A-kassa

Så väljer du rätt a-kassa

Det finns 24 a-kassor i Sverige. Alla har ungefär samma avgift – och ger samma ersättning. Men det kan vara en fördel att välja en som kan branschen du jobbar i.
David Österberg Publicerad 11 december 2024, kl 06:07
Välja rätt a-kassa. Ung kvinna i stickad mössa håller ut båda händerna i en gest som vill visa att hon har svårt att välja.
Visste du att Sverige har 24 a-kassor? Alla med liknande avgifter och ersättning, men det kan löna sig att välja en a-kassa som förstår din bransch. Kollega guidar dig! Foto: Colourbox.

I Sverige finns ingen statlig a-kassa. I stället har vi 24 medlemsorganisationer som betalar ut ersättning till sina försäkringstagare vid arbetslöshet. Här reder Kollega ut fem vanliga frågor om a-kassan.

 

Är fackförbund och a-kassa samma sak?

Nej. A-kassan är en försäkring som du kan få pengar från när du är arbetslös. Fackförbund tecknar kollektivavtal och hjälper dig med frågor i arbetslivet.

Du kan vara med i a-kassan utan att vara med i ett fackförbund och vice versa. För att få den inkomstförsäkring som många fackförbund erbjuder behöver du vara medlem både i en a-kassa och ett fackförbund.

Unionen och Unionens a-kassa är två olika organisationer. Unionens a-kassa är en medlemsorganisation och en ekonomisk förening. Men det finns flera beröringspunkter mellan Unionen och Unionens a-kassa. De har till exempel i stor utsträckning gemensamma medlemmar och samarbetar i flera frågor.

Majoriteten av styrelsen i a-kassan är dessutom förtroendevalda för Unionen. En av styrelseledamöterna sitter i Unionens förbundsstyrelse. 

Att många blandar samman facket och kassan kan också ha en historisk förklaring. Fackförbunden var nämligen de som startade a-kassor i slutet av 1800-talet för att hjälpa arbetslösa medlemmar ekonomiskt.

Får man vara med i vilken a-kassa man vill?

Ja och nej. Olika a-kassor har medlemmar i olika branscher och kräver ofta att du arbetar i en viss bransch eller ett visst yrke för att godkänna dig som medlem. 

Det är oftast en fördel att vara medlem i en a-kassa som har koll på den branschen du jobbar i. Du blir dock inte av med ditt medlemskap eller ersättning om du byter bransch utan att byta a-kassa.

Hur mycket kostar det att vara med i en a-kassa?

Runt 150 kronor i månaden. Avgiften varierar något mellan olika a-kassor. Regler och ersättning är dock densamma, oavsett a-kassa.

Hur många a-kassor finns det?

Det finns 24 a-kassor i Sverige. Tillsammans har de runt 4 miljoner medlemmar. Akademikernas a-kassa är störst, tätt följd av Unionens. Säljarnas är minst.

Hur finansieras a-kassan?

Pengarna till a-kassan kommer dels från medlemsavgifter, dels från arbetsgivaravgifter.