I takt med att våra arbetsplatser blivit allt mer slimmade och kraven på oss har ökat kan man tro att även den så kallade sjuknärvaron har tilltagit.

Så är det dock inte, enligt Gunnar Aronsson, professor vid Stockholms universitet, som länge forskat om fenomenet att vi går till jobbet fast vi är sjuka.

– Andelen yrkesarbetande som varit sjuknärvarande fem gånger eller mer under det senaste året har i genomsnitt varit mellan 15 och 20 procent ända sedan början av 1980-talet. Även om det varit lite högre och lägre i olika yrkesgrupper, säger han.

I den undersökning som SCB nu gör åt Arbetsmiljöverket vartannat år ställs två frågor till deltagarna:

➧ Hur många gånger under det senaste året har du arbetat trots att du med tanke på ditt hälsotillstånd egentligen borde ha låtit bli?

➧ Ange en eller flera anledningar till att du arbetat trots att du varit sjuk.

I den senast presenterade undersökningen, från 2017, uppgav sju av tio sysselsatta att de jobbat trots att de inte borde ha gjort det. Drygt hälften av dessa hade varit sjuknärvarande minst två gånger, medan en av fem uppgav att de varit det minst fyra gånger.

Flera studier har visat att de som varit mest sjuknärvarande löper en större risk för ohälsa i framtiden. Vilket kan inträffa så snart som inom ett par år. Nyligen visade en undersökning gjord av forskare vid Gävle högskola, Karolinska institutet och Stockholms universitet att redan en årlig sjuknärvaro på två gånger ökar risken för en framtida sjukpension – eller sjukaktivitetsersättning, som det numera heter.

Skälen till att vi jobbar fast vi är sjuka skiljer sig mycket mellan olika yrkesgrupper.

– Störst andel sjuknärvaro finns bland dem som har en relation med andra människor på jobbet. Dit hör exempelvis lärare och läkare, där undervisning eller en operation måste ställas in om man inte kommer till arbetsplatsen och där väldigt många blir berörda, säger Gunnar Aronsson.

– Det handlar väldigt mycket om ersättningsbarheten, att ingen annan kan ta över. Det gäller exempelvis för ensamarbetande. Där man vet att allt kommer att läggas på hög tills man kommer tillbaka.

Att ingen annan kunde göra jobbet var också den vanligaste orsaken till sjuknärvaron i den senaste SCB-undersökningen, där 44 procent angav det som skäl.

Bland de sjuknärvarande kvinnorna var den största orsaken i stället att man inte ville belasta kollegorna, vilket gällde för nästan hälften av dem.

Sjuknärvaron är också vanligast bland kvinnor.

– Men det hänger ihop med att relationsyrkena i stort är kvinnodominerade. Om man renodlar och tar bort den effekten så är sjuknärvaron ungefär densamma oavsett kön, säger Gunnar Aronsson.

För många handlar sjuknärvaron också om att de, på grund av karensdagen och löneavdrag, inte har råd att vara sjuka.

Någon större specifik undersökning om varför privatanställda tjänstemän går sjuka till jobbet finns ännu inte.

– Men jag tror att det här med de slimmade arbetsplatserna och att man känner att ingen kan ta över jobbet om man är borta är den främsta orsaken till sjuknärvaro i den gruppen, säger Gunnar Aronsson.

Läs mer: Slimmade företag drabbar anställda

Även om studier har visat att vi kan bli sjuka av sjuknärvaron tycker Kristina Alexanderson, professor på Karolinska Institutet, att begreppet behöver ”problematiseras”.

– Ordet sjuknärvaro kan leda tanken till att det är något konstigt. Men de flesta av oss med olika sjukdomar är på jobbet eftersom de inte påverkar vår arbetsförmåga. Vi bör också vara medvetna om att statistiken bygger på självskattning av att man inte borde ha varit på jobbet, vilket är något som kan variera mycket mellan individer och typer av jobb, säger hon.

Om den brasklappen säger Gunnar Bergström, professor vid högskolan i Gävle vars forskning nyligen visade att sjuknärvaron kan leda till förtidspension:

– Visst kan individer göra väldigt olika bedömningar av sin hälsa. Men erfarenhetsmässigt vet vi att en del överskattar medan andra underskattar och när man lägger ihop svaren på gruppnivå får man ändå en rimlig skattning av det hela. Att självskattningen fungerar bra har vi också sett när vi ibland jämfört med uppgifter från Försäkringskassan.

Kristina Alexanderson påpekar också att sjuknärvaro kan vara bra.

– Att vara sjukskriven har också biverkningar. Och flera studier har visat att den som exempelvis har ryggont kan tycka att det är bättre att gå till jobbet, för att fokusera på något annat än smärtan en stund. Det gäller även också för andra diagnoser, som för en del kvinnor med bröstcancer. Att man hellre vill jobba, när man mår bättre mellan behandlingarna.

Även Gunnar Aronsson har i sin forskning erfarenhet av yrkesverksamma som ser positivt på sjuknärvaro. Ett exempel är de svar som gavs vid en undersökning som han och några forskarkollegor gjorde för att jämföra hur sjuknärvaro uppfattades i Sverige och Norge.

– Vi fann flera intressanta skillnader mellan länderna. Men det mest intressanta var ändå att medan bara fyra procent av svenskarna tyckte det var bra för hälsan att gå sjuk till jobbet så tyckte 17 procent av norrmännen det. Alltså nära var femte norrman.

– Det hänger nog ihop med att fler norrmän än svenskar sätter en stolthet i att inte vara sjukskrivna och många fler norrmän än svenskar uppgav att de går sjuka till jobbet därför att de trivs där.

Forskarna tolkade resultatet av den studien som att det finns en högre sjukdomstolerans på de norska arbetsplatserna.

– Det kan ju vara så att det är ett så högt tempo i Sverige att vi inte kan hantera det, medan normen i Norge är att det är okej att jobba lite lugnare när man är sjuk, säger Gunnar Aronsson.

Läs mer: 5 förtroendevalda om sjuknärvaron på deras jobb