Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

40 000 fler jobb för tjänstemän under pandemin

Det har blivit 100 000 färre arbetarjobb under pandemin. Samtidigt har tjänstemannajobben ökat med 40 000. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, där de spår 4,2 procent tillväxt i år.
Oscar Broström Publicerad
Jessica Gow/TT
Tjänstemannasektorn har vuxit, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Jessica Gow/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot många branscher på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg från 6,8 procent 2019 till 8,3 procent 2020, enligt SCB:s siffror, och antalet långtidsarbetslösa har slagit rekord.

Men samtidigt som många jobb försvunnit växer tjänstemannasektorn. Det slår Unionen fast i sin nya konjunkturprognos för 2021.

– Trots att jobben totalt sett blev färre under 2020 blev tjänstemannajobben fler, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Jobb med hög utbildning

Antal arbetarjobb minskade under 2020 med 100 000. Däremot ökade tjänstemannajobben med 40 000.

Och det är yrken som kräver hög utbildning som ligger bakom ökningen. IT- och telekombranschen står för många av de nya jobben för tjänstemän. Det gör också omvandlingen inom handeln, där det krävs kompetens för att utveckla e-tjänster.

Läs mer: Tjänstemän får nya jobb trots krisen

– Det är de yrken som kräver högre utbildning som har vuxit. Så såg det ut även innan coronakrisen och den trenden har överlevt, säger Lundahl.

– Den här krisen har gett ökad fart åt strukturomvandlingen och jag tror att en del förändrade beteenden kommer att finnas kvar. Av de 100 000 arbetarjobb som försvann kommer en del att komma tillbaka, till exempel inom hotell- och restaurang när restriktionerna släpps, men jag tror att många andra jobb som försvann inte kommer komma tillbaka, till exempel inom handeln.

”Sverige har klarat krisen bättre än de flesta”

Förra året krympte svensk ekonomi med 3 procent. Det ansågs då vara en mindre tillbakagång än vad många befarat. Nu spår Unionen att Sverige kommer att få en tillväxt på 4,2 procent för 2021.

– Det är en rätt stark tillväxtsiffra. Vi trodde att Sveriges ekonomi skulle krympa kraftigare under 2020 än vad som till slut blev fallet. Det här gör att vi redan nu i mars, enligt preliminära BNP-siffror, är tillbaka på samma nivå som när krisen började. Återhämtningen har gått ganska snabbt. Från det läget ser vi en snabb ökad tillväxt i år och även nästa år. Sverige har ekonomiskt klarat den här krisen bättre än de flesta länder, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.