Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

40 000 fler jobb för tjänstemän under pandemin

Det har blivit 100 000 färre arbetarjobb under pandemin. Samtidigt har tjänstemannajobben ökat med 40 000. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, där de spår 4,2 procent tillväxt i år.
Oscar Broström Publicerad
Jessica Gow/TT
Tjänstemannasektorn har vuxit, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Jessica Gow/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot många branscher på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg från 6,8 procent 2019 till 8,3 procent 2020, enligt SCB:s siffror, och antalet långtidsarbetslösa har slagit rekord.

Men samtidigt som många jobb försvunnit växer tjänstemannasektorn. Det slår Unionen fast i sin nya konjunkturprognos för 2021.

– Trots att jobben totalt sett blev färre under 2020 blev tjänstemannajobben fler, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Jobb med hög utbildning

Antal arbetarjobb minskade under 2020 med 100 000. Däremot ökade tjänstemannajobben med 40 000.

Och det är yrken som kräver hög utbildning som ligger bakom ökningen. IT- och telekombranschen står för många av de nya jobben för tjänstemän. Det gör också omvandlingen inom handeln, där det krävs kompetens för att utveckla e-tjänster.

Läs mer: Tjänstemän får nya jobb trots krisen

– Det är de yrken som kräver högre utbildning som har vuxit. Så såg det ut även innan coronakrisen och den trenden har överlevt, säger Lundahl.

– Den här krisen har gett ökad fart åt strukturomvandlingen och jag tror att en del förändrade beteenden kommer att finnas kvar. Av de 100 000 arbetarjobb som försvann kommer en del att komma tillbaka, till exempel inom hotell- och restaurang när restriktionerna släpps, men jag tror att många andra jobb som försvann inte kommer komma tillbaka, till exempel inom handeln.

”Sverige har klarat krisen bättre än de flesta”

Förra året krympte svensk ekonomi med 3 procent. Det ansågs då vara en mindre tillbakagång än vad många befarat. Nu spår Unionen att Sverige kommer att få en tillväxt på 4,2 procent för 2021.

– Det är en rätt stark tillväxtsiffra. Vi trodde att Sveriges ekonomi skulle krympa kraftigare under 2020 än vad som till slut blev fallet. Det här gör att vi redan nu i mars, enligt preliminära BNP-siffror, är tillbaka på samma nivå som när krisen började. Återhämtningen har gått ganska snabbt. Från det läget ser vi en snabb ökad tillväxt i år och även nästa år. Sverige har ekonomiskt klarat den här krisen bättre än de flesta länder, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.