Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Ropen skalla, sextimmarsdag åt alla! Nja, riktigt så låter det inte längre. Trots att vi producerar allt mer. Arbetsgivarna föredrar vinst framför sänkt arbetstid. Men det finns företag som går emot strömmen – till glädje för medarbetarna, men även för bokslutet.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Sex timmars arbetsdag gör att man får bättre återhämtning och kan arbeta effektivare. Illustration: Valero Doval

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är kanske den främste förespråkaren för sex timmars arbetsdag. I sitt förstamajtal krävde han en treårig satsning i kommuner och landsting på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Men finns frågan i övrigt på agendan? Tja, Feministiskt Initiativ har hela tiden haft sextimmarsdagen på partiprogrammet.

Så politiska krav på sextimmarsdag i välfärden existerar. Men det finns faktiskt mindre företag inom tjänstesektorn som redan infört sextimmarsdag.

I boken Arbetssamhället hävdar sociologen Roland Paulsen att det finns en majoritet för sex timmars arbetsdag. Särskilt kvinnor vill ha kortare arbetsdagar.

– Men att korta arbetstiden för de mest privilegierade är jag inte så entusiastisk över. Sextimmarsdagen borde vara till för dem som slits ut, förtidspensioneras och är minst ekonomiskt starka, säger Roland Paulsen.

Han menar att det finns en levande diskussion kring sextimmarsdagen – den har bara inte nått realpolitiken ännu.

Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919

– Det konstiga är att man ser detta som en utopisk reform, trots att vi historiskt sett har haft flera arbetstidsförkortningar: 40-timmarsveckan, lediga lördagar, fler semesterveckor och sänkt pensionsålder.

Roland Paulsen betonar att sextimmarsdagen framför allt är en fördelningsfråga och att det finns tre vägar att gå. Man kan använda produktivitetsökningarna till kortare arbetstid, höjda löner eller ökad kapitalavkastning. Men kapitalägarna kommer aldrig att dela med sig frivilligt.

– Därför måste man tvinga fram sextimmarsdagen, via antingen fackliga förhandlingar eller statliga regleringar, säger han.

Henrik Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, tror inte att sextimmarsdagen är riktigt så het. Och konstaterar att det har skett en uppluckring av arbetstiden i många yrken. Många kan välja när de vill arbeta, även om det finns yrkeskategorier där man inte har den möjligheten.

Läs mer: "Kortad arbetstid höjde vår vinst"

– Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919. Vi har i princip ett överskott, man skulle kunna förverkliga sex timmars arbetsdag – men det tar företagen i stället ut i högre vinster. Jag tror att det är väldigt få människor som aktivt tänker på det här, säger Henrik Ågren.

– Vi har också högre levnadsstandard än på 1910-talet. Människor kanske värderar ny platt-tv och Thailandssemester högre än ledighet, fortsätter han.

Henrik Ågren anser att en stark näringslivslobby och Socialdemokraterna har bidragit till att sextimmarsdagen inte är på agendan.

– Jag kanske är lite konspirationsteoretisk, men 40-timmarsveckan är något av en ”ideologisk medalj” för Socialdemokraterna. De vill hålla fast vid den, säger han.

Det är enligt honom förklaringen till att intresset för sex timmars arbetsdag är ljumt från partiet.

Unionen har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning men vill använda kollektivavtalen som verktyg i stället för lagstiftning.

– Målet är att kollektivavtalen ska ge 100 timmars förkortning till 2029. Och arbetstidsförkortning finns redan i flera av våra avtal. Problemet med att lagstifta är att en regering kan införa något som nästa avskaffar. Dessutom måste det i slutändan ändå betalas av arbetsmarknadens parter, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Läs mer Unionen: Fel att lagstifta om sextimmarsdag

Cajsa Högberg

ARBETSTIDEN SEDAN 1856

➧ 1856 – den första motionen om max tolv timmars arbetsdag ledde inte till någon åtgärd.

➧ Andra hälften av 1800-talet – arbetsdagen kortades genom avtal ner mot tio timmar.

➧ 1919 – en lag om åtta timmars arbetsdag (48 timmar per vecka inklusive lördagar) antogs.

➧ 1938 – lag om två veckors semester.

➧ 1970 – lag om 40 timmars arbetsvecka.

➧ 1978 – semestern förlängdes till fem veckor.

➧ Under hela 1900-talet har mindre arbetstidsförkortningar införts i form av fler lediga dagar och kortare lördagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen