Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

UFO:n

Närkontakt av tredje graden, finns den? Finns det liv på andra planeter, och har de i så fall listat ut hur man tar sig till planeten jorden?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

En varm kväll i juli 1946, då höstslåttern just skulle påbörjas fick invånarna i den lilla byn Kölmjärv, väster om Överkalix höra ett brummande ljud från skyn. Över dem flög ett avlångt föremål med små vingar på sidorna. Farkosten flög svajigt och utan minsta förvarning störtade det i sjön. En kaskad med vatten stänkte upp mot stranden. Näckrosor och vass klyvdes rakt av. Militär kallades till platsen eftersom man misstänkte att ryssen var ute och spionerade, men då sjön söktes igenom hittades ingenting annat än ett stort hål på botten.
Under samma dag störtade ytterligare tre farkoster i de norra delarna av Sverige, utan att någonsin återfinnas.

Denna historia är endast en av många i organisationen UFO-Sveriges arkiv som ännu inte fått någon lösning. Ljudfenomen, ljusfenomen och obekanta ansikten rapporteras frekvent till organisationens telefoncentral, där Tobias Lindgren och Rickard Andersson håller i trådarna.

- Majoriteten av alla mejl och telefonsamtal handlar om ljusfenomen på himlen. De flesta kan vi kontrollera direkt och säga att nej, det där var en väderballong eller planeten Venus du såg. Vi har ett bra samarbete med försvaret och använder deras radarbilder som grund för många förklaringar, säger Tobias Lindgren.

Och tvärtemot vad man kanske tror så ser UFO-Sverige som sin uppgift att förklara mystiska händelser snarare än beskriva dem för hängivna entusiaster. Att ett föremål blir kallat för UFO är enligt ordförande Clas Svahn ett misslyckande.

- Ja, då har vi ju inte lyckats lista ut vad det är. Ordet betyder just unidentifyed flying object.

En av de kanske kändaste UFO-relaterade bluffarna i historien är Roswellincidenten som inträffade i USA 1947. En fårfarmare anmälde till sheriffen i den lilla staden att han troligtvis hittat ett kraschat rymdskepp. Farkosten låg mycket riktigt där fårfarmaren sade, men få visste vid denna tidpunkt att det egentligen rörde sig om en topphemlig spaningsballong, utsänd att spionera på Sovjetunionens kärnvapentester. Farkosten togs till närmsta militärbas och försvaret gick snabbt ut med ett meddelande om att det rörde sig om en väderballong och inget rymdskepp. Så småningom glömdes händelsen bort och sanningen uppdagades först årtionden senare.

Begreppet UFO myntades ungefär under samma tid och syftade på de okända flygande objekt som inrapporterades i strid eller av civilbefolkningen under andra världskriget. Genom åren har det dock fått olika betydelser.

- På 1940-talet talade man mycket om luftskepp, tio år senare var raketer på tapeten och sedan kom tefaten för att till sist avlösas av utomjordningar. Synerna tror jag är ett socialt fenomen. På 1950- talet var man exempelvis rädd för ryssen vilket kan förklara de många inrapporterade fallen av raketer, säger Clas Svahn.

Nyligen släppte Totalförsvarets forskningsinstitut en rad hemligstämplade UFO-rapporter.

Men för den intresserade finns det ett betydligt större arkiv att sticka näsan i. Norrköping äger världens största UFO-arkiv med över 11 000 volymer litteratur, film, foto och rapporter.

- Det började som en bokhylla i Södertälje och har nu växt till ett bibliotek. Det är inte öppet för allmänheten men om någon ringer och vill komma dit så säger vi sällan nej, men adressen är lite hemlig på grund av skaderisken, säger Håkan Blomqvist som ansvarar för arkivet.

Varje dag rapporteras nya syner av oidentifierade föremål och i dag är det, till skillnad mot för 50 år sedan inte många som tror att vi är alldeles ensamma i universum. På UFO- Sverige ser man på utvecklingen med intresse.

- Det är roligt. Vi förhåller oss varken skeptiska eller troende utan mer försiktigt optimistiska. Och det är väl spännande att man inte kan begripa precis allt i världen, säger Clas Svahn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.