Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Marcus bor i en del av landet som är värst drabbad av corona. Ändå har chefen bestämt att han och de andra säljarna ska på konferens, med middag och övernattning, med ett annat företag i veckan.
Anita Täpp Publicerad
Människor och konferens. Coronavirus i förstoring.
När Marcus protesterade mot att åka på konferens fick han höra av chefen att han inte var någon lagspelare. Foto: Shutterstock, AP Photo / TT

Som Kollega tidigare har berättat får många inte jobba hemifrån under pandemin. Många känner sig inte heller trygga på arbetsplatsen eftersom de upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dem mot potentiell smitta där.

Och nyligen meddelade regeringen att man nu har beslutat skärpa tonen mot arbetsgivarna för att fler ska kunna jobba hemifrån och att den som inte följer myndigheternas instruktioner för att minska smittrisken riskerar få betala skadestånd.

Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande har gjort stort intryck på säljaren Marcus. Dock inte på hans chef.

Redan när denne vid ett videomöte för några veckor sedan berättade om den planerade tvådagars-konferensen i Göteborg, som inbegriper middag med alkohol, hotellövernattning och ett fabriksbesök tillsammans med flera anställda från en uppdragsgivare, protesterade Marcus.

– Det var alldeles efter Löfvens tal till nationen där han uttryckligen säger att man ska stanna hemma och undvika att träffas. Och här är pandemin så påtaglig nu. Flera av min sambos kollegor är smittade och en av mina unga kusiner har fått hämtas med ambulans. Så jag har liksom ett massivt tryck omkring mig, säger han.

– Dessutom arbetar vi inte med något som inte kan skötas med den teknik som finns. Att titta på de produkterna vi ska sälja är absolut inget vi behöver studera på plats vid konferensen och i fabriken. Det går precis lika bra genom en videokonferens.

Ekonomiskt pressade

Men när Marcus ifrågasatte chefens planer tyckte denne att han måste vara en lagspelare. Dessutom skulle man ändå se till att hålla avstånd under konferensen, påpekade chefen.

– Jag har tagit upp det här flera gånger. Men bara fått liknande svar, säger Marcus.

Att chefen inte brytt sig om hans invändningar tror han beror på dennes personlighet.

– Vi ska snart börja jobba med det här projektet och han vill alltid göra allting väldigt grundligt. Sedan är han en sådan som verkar tro att han är odödlig.

Även om Marcus tror att kollegorna har samma uppfattning som honom har ingen annan sagt ifrån.

– När jag tagit upp det så har de bara ryckt på axlarna. Men vi har normalt lågt i tak och är nu som så många andra pressade ekonomiskt. Dessutom har chefen redan sagt upp flera säljare. Och i det läget väljer tyvärr många att stryka honom medhårs.

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning. Och att det i de råden bland annat ingår att anställda så långt som möjligt ska ges möjlighet att arbete hemifrån och att hålla avstånd.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att arbetstagarna har en säker arbetsmiljö. En konferens med efterföljande middag med alkohol och övernattning, är svår att genomföra på ett säkert sätt med den nuvarande smittspridningen. Och eftersom det finns möjligheter att mötas på sätt som inte medför risker, i första hand digitalt, bör det väljas i stället, säger Elisabet Olsson.

Hon tipsar om att i det fall Marcus, eller andra i samma situation, kontaktar Unionens medlemsrådgivning för att få stöd så är det här något som förbundet skulle kunna ta upp via ett arbetsmiljöombud eller en ombudsman.

Kan ses som arbetsvägran

Viktigt är dock att man inte bara kan vägra att delta i ett möte eller en konferens, eftersom det skulle kunna ses som arbetsvägran. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd.

– Men en arbetstagare kan knappast tvingas vara med på en middag eller övernattning, eftersom detta sker efter arbetstid och därför inte brukar betraktas som arbete, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:

– Om bolaget inte vill lyssna är det ändå bra att försöka tala med kollegorna och se om man kan göra något tillsammans, eventuellt med stöd av Unionen. Det är alltid lättare att förändra något om fler kommer med samma budskap.

Marcus heter egentligen något annat.

Stöd från Arbetsmiljöverket

  • Om du upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dig på jobbet och av något skäl inte vill gå via facket kan du också ringa till Arbetsmiljöverkets svarstjänst för att få råd.
  • Du kan också göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är då alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att arbetsgivaren mot vite kan tvinga vidta åtgärder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.