Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nu slår facken larm om att många tjänstemän, tvärt emot de aktuella rekommendationerna, inte får jobba hemifrån. En av dessa är Alice som länge varit rädd för att smittas på jobbet. Men nu meddelar regeringen att man skärper kraven på arbetsgivarna.
Anita Täpp Publicerad
Vidar Ruud / NTB scanpix / TT
Många tjänstemän får inte jobba hemifrån för sina arbetsgivare - trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Vidar Ruud / NTB scanpix / TT

En ständig oro för att bli smittad. Det har Alice upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på arbetsplatsen, ända sedan pandemin var ett faktum i våras.

Redan i mars försökte hon, med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att få jobba hemifrån. Men chefen sa nej.

Att distansarbeta var okej för alla andra tjänstemän på företaget. Men Alice och hennes kollegor på orderavdelningen måste alltid vara på plats. Det inte minst på grund av att man snart skulle byta ordersystem, påpekade chefen.

Alice, som har över 30 års erfarenhet av sitt yrke, var övertygad om att distansarbete skulle fungera bra även i den situationen. Men liksom flera av hennes kollegor, som är lika missnöjda med situationen, opponerade hon sig inte.

En orsak är att företaget länge har varit i kris.

– Vi har hela tiden känt på oss att fler neddragningar är på gång och undrat över vem som ska drabbas härnäst. Och då vill man ju inte bråka så mycket, säger Alice.

Svårt att hålla avstånd

Hon och kollegorna känner sig inte heller trygga på jobbet eftersom de upplever att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att skydda dem mot eventuell smitta där.

Visserligen har handsprit placerats ut lite här och där. Men de sitter fortfarande lika tätt som tidigare i avdelningens öppna kontorslandskap, vilket gör det omöjligt att hålla ett rekommenderat avstånd till varandra.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Både Alice och flera av kollegorna är med i Unionen. Men eftersom varken fackklubb eller någon förtroendevald finns på arbetsplatsen har det heller aldrig varit aktuellt att kontakta förbundet för att få hjälp.

I stället har de försökt anpassa sig till situationen genom att göra det de själv kan för att skydda sig, så gott det går. En del har exempelvis börjat ta bilen till jobbet varje dag. Andra, som Alice, har inte det valet och måste fortsätta att ta tunnelbanan till jobbet – något hon ibland har upplevt vara väldigt obehagligt.

Ännu har ingen på Alice avdelning insjuknat i covid-19,  vilket hon är väldigt tacksam för.

Tacksam är hon också över att hon nu, under hösten, ändå har fått tillstånd att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

Flera fack larmar

Alice och hennes kollegor är inte ensamma om att uppleva att arbetsgivaren inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder. Det vittnar, enligt uppgift till Kollega, även samtal till Unionens medlemsrådgivning om. Detsamma gäller hos Arbetsmiljöverkets svarstjänst, dit alla arbetstagare kan vända sig för att få rådgivning.

Nyligen berättade även SVT Nyheter om att inte bara Unionen utan också fackförbunden Vision och Akavia känner igen bilden.

Och att arbetsgivarnas argument till varför tjänstemän inte får jobba på distans är alltifrån att tekniska lösningar saknas för hemarbete till att det är solidariskt att vara på arbetsplatsen eftersom andra yrkesgrupper måste vara det.

Eftersom det saknas sanktioner för de arbetsgivare som inte följer de rekommendationer som finns vill Akavia att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att följa upp hemarbetet.

– De har fått uppdrag att sprida information om riskerna med hemarbete men vi vill komplettera det med att de ska ge stöd och råd och också följa upp efterlevnaden, säger Lee Wermelin, ordförande Akavia.

Till SVT Nyheter sade då Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tycker det är allvarligt att arbetsgivare struntar i rekommendationerna om hemarbete. Dock ansåg hon inte att det var aktuellt med en tillsyn på arbetsplatserna och tillade:

– Vår modell fungerar bra men jag utesluter inte att det kan komma andra förändringar.

Och i dag, tisdag, meddelade Eva Nordmark att regeringen nu har beslutat att skärpa tonen mot arbetsgivarna, för att fler ska kunna jobba hemifrån med syfte att minska smittspridningen.

Därför kommer Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att ta fram konkreta och tydliga instruktioner för vad som är arbetsgivarnas ansvar, exempelvis vad gäller hemarbete liksom smittorisken för dem som ändå måste vara på sin arbetsplats.

Enligt Eva Nordmark kommer den aktuella vägledningen, som ska presenteras om två månader, inte vara tandlös.

– Ytterst kan det innebära att om man trotsar detta så kan man få betala skadestånd, säger hon till SR Ekot.

Företaget tillåter inte distansjobb

En arbetsplats där de flesta tjänstemän inte tillåts distansarbeta är företaget Saft i Oskarshamn. Det trots att man försökt få tillåtelse för det både via företagsledningen och facken.

Företagsledningens argument har varit att man inte kan garantera arbetsmiljön vid distansarbete.

I en kommentar till Oskarshamns-tidningen säger Unionens företrädare Michael Karlsson att man har enats om en strategi där en rad åtgärder vidtagits för att coronasäkra arbetsplatsen.

– Vi är en fabriksenhet där de olika enheterna hänger ihop det gör att personalen behöver vara på plats för att allt ska fungera. För att minimera risken för smittspridning har vi gjort väldigt mycket för att skapa en säker arbetsplats. Vi ser till att alla håller avstånd och undviker onödig kontakt. Möten med flera personer sker via länk och alla uppmanas självklart att tvätta händer och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han och fortsätter:

– Vi gör bedömningen att de som är här behövs för att allt ska fungera ska vara på jobbet. Av våra medlemmar i Unionen har dessutom nästan alla egna rum. De som känner oro har möjlighet att framföra det helt anonymt till företagshälsovården. Men mig veterligen är det ingen som har gjort det.

Safts vd Mari Kadowaki påpekar att företaget har slutit en överenskommelse med facken, som gör att i stort sett all personal är kvar på arbetsplatsen. På frågan om hemarbete inte tillåts för att man är oroliga för personalens arbetsmiljö när de jobbar hemifrån svarar hon:

– Vi har ett ansvar för personalens arbetsmiljö oavsett var de jobbar och med tanke på att vår fabrik ska ses som enhet där allt måste hänga ihop har vi valt att ha det här upplägget, säger hon.

Inte rätt att vägra att gå till kontoret

Även om man måste vara på sin arbetsplats under pandemin och då även kan känna oro för att arbetsgivaren inte gör sitt bästa för att skydda en från viruset så kan Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, inte rekommendera att man bara struntar i att gå till jobbet.

Rent juridisk kan det ses som en arbetsvägran, vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd, påpekar hon.

– Man är inte skyldig att utföra en arbetsuppgift där man riskerar sitt liv och sin hälsa. Men jag tror inte man kan säga att man skulle hamna i en sådan situation när det gäller corona. Då handlar det mer om att man känner sig otrygg på arbetsplatsen, vilket blir mer en arbetsmiljöfråga och hur arbetsgivaren hanterar den. Om hur man kan lösa det på annat sätt, säger Malin Wulkan.

I första hand ska man som medlem i Unionen kontakta förbundet, via Unionens medlemsrådgivning, för att få stöd och hjälp.

– Om det inte finns någon klubb eller något ombud på arbetsplatsen så brukar vi kunna lösa det genom att man får hjälp av en ombudsman i stället. Så att man försöker lösa det här i dialog med arbetsgivaren.

Vad gäller då om man måste vara på jobbet och en kollega kommer dit och snörvlar? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har en arbetsgivare i det fallet?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Samtidigt är denne, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att se till att arbetsmiljön är säker för alla anställda och ska enligt Folkhälsomyndigheten också vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Och sammantaget innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att skicka hem en person som kan ha covid-19.

– Men då bör arbetsgivaren först ha haft en dialog med den anställde så att snörvlandet inte beror på något annat, som en allergi. Och i arbetsgivarens skyldigheter ingår även att om möjligt låta den anställde få jobba hemifrån, säger hon.

Alice heter egentligen något annat.

Läs mer: 

Många oroliga inför återgången till kontoret

Eva var livrädd för corona – blev av med jobbet

4 av 10 har jobbat hemma

Enligt en Sifo-undersökning som Unionen gjorde i höstas har endast 40 procent av de privatanställda tjänstemännen i huvudsak jobbat hemifrån under coronapandemin. I undersökningen, som gjordes mellan den 17 september och 1 oktober 2020, deltog 1 200 privatanställda tjänstemän.

SÅ GÖR DU VID ORO FÖR SMITTA

  • Ta kontakt med din klubb eller ditt fackombud. Finns det inte på din arbetsplats? Kontakta Unionens medlemsrådgivning för att få stöd och hjälp.
  • Om du upplever att din arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skydda dig på arbetsplatsen och av något skäl inte vill gå via facket kan du göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att en arbetsgivare mot vite kan tvingas vidta åtgärder.
  • Mer generella föreskrifter om smittorisker på arbetsplatsen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4.
  • Hantering av oro och rädsla på jobbet. Stöd för arbetsgivare och råd till arbetstagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.