Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nu slår facken larm om att många tjänstemän, tvärt emot de aktuella rekommendationerna, inte får jobba hemifrån. En av dessa är Alice som länge varit rädd för att smittas på jobbet. Men nu meddelar regeringen att man skärper kraven på arbetsgivarna.
Anita Täpp Publicerad
Vidar Ruud / NTB scanpix / TT
Många tjänstemän får inte jobba hemifrån för sina arbetsgivare - trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Vidar Ruud / NTB scanpix / TT

En ständig oro för att bli smittad. Det har Alice upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på arbetsplatsen, ända sedan pandemin var ett faktum i våras.

Redan i mars försökte hon, med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att få jobba hemifrån. Men chefen sa nej.

Att distansarbeta var okej för alla andra tjänstemän på företaget. Men Alice och hennes kollegor på orderavdelningen måste alltid vara på plats. Det inte minst på grund av att man snart skulle byta ordersystem, påpekade chefen.

Alice, som har över 30 års erfarenhet av sitt yrke, var övertygad om att distansarbete skulle fungera bra även i den situationen. Men liksom flera av hennes kollegor, som är lika missnöjda med situationen, opponerade hon sig inte.

En orsak är att företaget länge har varit i kris.

– Vi har hela tiden känt på oss att fler neddragningar är på gång och undrat över vem som ska drabbas härnäst. Och då vill man ju inte bråka så mycket, säger Alice.

Svårt att hålla avstånd

Hon och kollegorna känner sig inte heller trygga på jobbet eftersom de upplever att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att skydda dem mot eventuell smitta där.

Visserligen har handsprit placerats ut lite här och där. Men de sitter fortfarande lika tätt som tidigare i avdelningens öppna kontorslandskap, vilket gör det omöjligt att hålla ett rekommenderat avstånd till varandra.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Både Alice och flera av kollegorna är med i Unionen. Men eftersom varken fackklubb eller någon förtroendevald finns på arbetsplatsen har det heller aldrig varit aktuellt att kontakta förbundet för att få hjälp.

I stället har de försökt anpassa sig till situationen genom att göra det de själv kan för att skydda sig, så gott det går. En del har exempelvis börjat ta bilen till jobbet varje dag. Andra, som Alice, har inte det valet och måste fortsätta att ta tunnelbanan till jobbet – något hon ibland har upplevt vara väldigt obehagligt.

Ännu har ingen på Alice avdelning insjuknat i covid-19,  vilket hon är väldigt tacksam för.

Tacksam är hon också över att hon nu, under hösten, ändå har fått tillstånd att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

Flera fack larmar

Alice och hennes kollegor är inte ensamma om att uppleva att arbetsgivaren inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder. Det vittnar, enligt uppgift till Kollega, även samtal till Unionens medlemsrådgivning om. Detsamma gäller hos Arbetsmiljöverkets svarstjänst, dit alla arbetstagare kan vända sig för att få rådgivning.

Nyligen berättade även SVT Nyheter om att inte bara Unionen utan också fackförbunden Vision och Akavia känner igen bilden.

Och att arbetsgivarnas argument till varför tjänstemän inte får jobba på distans är alltifrån att tekniska lösningar saknas för hemarbete till att det är solidariskt att vara på arbetsplatsen eftersom andra yrkesgrupper måste vara det.

Eftersom det saknas sanktioner för de arbetsgivare som inte följer de rekommendationer som finns vill Akavia att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att följa upp hemarbetet.

– De har fått uppdrag att sprida information om riskerna med hemarbete men vi vill komplettera det med att de ska ge stöd och råd och också följa upp efterlevnaden, säger Lee Wermelin, ordförande Akavia.

Till SVT Nyheter sade då Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tycker det är allvarligt att arbetsgivare struntar i rekommendationerna om hemarbete. Dock ansåg hon inte att det var aktuellt med en tillsyn på arbetsplatserna och tillade:

– Vår modell fungerar bra men jag utesluter inte att det kan komma andra förändringar.

Och i dag, tisdag, meddelade Eva Nordmark att regeringen nu har beslutat att skärpa tonen mot arbetsgivarna, för att fler ska kunna jobba hemifrån med syfte att minska smittspridningen.

Därför kommer Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att ta fram konkreta och tydliga instruktioner för vad som är arbetsgivarnas ansvar, exempelvis vad gäller hemarbete liksom smittorisken för dem som ändå måste vara på sin arbetsplats.

Enligt Eva Nordmark kommer den aktuella vägledningen, som ska presenteras om två månader, inte vara tandlös.

– Ytterst kan det innebära att om man trotsar detta så kan man få betala skadestånd, säger hon till SR Ekot.

Företaget tillåter inte distansjobb

En arbetsplats där de flesta tjänstemän inte tillåts distansarbeta är företaget Saft i Oskarshamn. Det trots att man försökt få tillåtelse för det både via företagsledningen och facken.

Företagsledningens argument har varit att man inte kan garantera arbetsmiljön vid distansarbete.

I en kommentar till Oskarshamns-tidningen säger Unionens företrädare Michael Karlsson att man har enats om en strategi där en rad åtgärder vidtagits för att coronasäkra arbetsplatsen.

– Vi är en fabriksenhet där de olika enheterna hänger ihop det gör att personalen behöver vara på plats för att allt ska fungera. För att minimera risken för smittspridning har vi gjort väldigt mycket för att skapa en säker arbetsplats. Vi ser till att alla håller avstånd och undviker onödig kontakt. Möten med flera personer sker via länk och alla uppmanas självklart att tvätta händer och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han och fortsätter:

– Vi gör bedömningen att de som är här behövs för att allt ska fungera ska vara på jobbet. Av våra medlemmar i Unionen har dessutom nästan alla egna rum. De som känner oro har möjlighet att framföra det helt anonymt till företagshälsovården. Men mig veterligen är det ingen som har gjort det.

Safts vd Mari Kadowaki påpekar att företaget har slutit en överenskommelse med facken, som gör att i stort sett all personal är kvar på arbetsplatsen. På frågan om hemarbete inte tillåts för att man är oroliga för personalens arbetsmiljö när de jobbar hemifrån svarar hon:

– Vi har ett ansvar för personalens arbetsmiljö oavsett var de jobbar och med tanke på att vår fabrik ska ses som enhet där allt måste hänga ihop har vi valt att ha det här upplägget, säger hon.

Inte rätt att vägra att gå till kontoret

Även om man måste vara på sin arbetsplats under pandemin och då även kan känna oro för att arbetsgivaren inte gör sitt bästa för att skydda en från viruset så kan Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, inte rekommendera att man bara struntar i att gå till jobbet.

Rent juridisk kan det ses som en arbetsvägran, vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd, påpekar hon.

– Man är inte skyldig att utföra en arbetsuppgift där man riskerar sitt liv och sin hälsa. Men jag tror inte man kan säga att man skulle hamna i en sådan situation när det gäller corona. Då handlar det mer om att man känner sig otrygg på arbetsplatsen, vilket blir mer en arbetsmiljöfråga och hur arbetsgivaren hanterar den. Om hur man kan lösa det på annat sätt, säger Malin Wulkan.

I första hand ska man som medlem i Unionen kontakta förbundet, via Unionens medlemsrådgivning, för att få stöd och hjälp.

– Om det inte finns någon klubb eller något ombud på arbetsplatsen så brukar vi kunna lösa det genom att man får hjälp av en ombudsman i stället. Så att man försöker lösa det här i dialog med arbetsgivaren.

Vad gäller då om man måste vara på jobbet och en kollega kommer dit och snörvlar? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har en arbetsgivare i det fallet?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Samtidigt är denne, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att se till att arbetsmiljön är säker för alla anställda och ska enligt Folkhälsomyndigheten också vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Och sammantaget innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att skicka hem en person som kan ha covid-19.

– Men då bör arbetsgivaren först ha haft en dialog med den anställde så att snörvlandet inte beror på något annat, som en allergi. Och i arbetsgivarens skyldigheter ingår även att om möjligt låta den anställde få jobba hemifrån, säger hon.

Alice heter egentligen något annat.

Läs mer: 

Många oroliga inför återgången till kontoret

Eva var livrädd för corona – blev av med jobbet

4 av 10 har jobbat hemma

Enligt en Sifo-undersökning som Unionen gjorde i höstas har endast 40 procent av de privatanställda tjänstemännen i huvudsak jobbat hemifrån under coronapandemin. I undersökningen, som gjordes mellan den 17 september och 1 oktober 2020, deltog 1 200 privatanställda tjänstemän.

SÅ GÖR DU VID ORO FÖR SMITTA

  • Ta kontakt med din klubb eller ditt fackombud. Finns det inte på din arbetsplats? Kontakta Unionens medlemsrådgivning för att få stöd och hjälp.
  • Om du upplever att din arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skydda dig på arbetsplatsen och av något skäl inte vill gå via facket kan du göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att en arbetsgivare mot vite kan tvingas vidta åtgärder.
  • Mer generella föreskrifter om smittorisker på arbetsplatsen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4.
  • Hantering av oro och rädsla på jobbet. Stöd för arbetsgivare och råd till arbetstagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.